Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Jag går vilse i alla inställningsmöjligheter

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är för mig förvånande om någon som använt en entusiast-/pro-kamera som Canon F1 inte skulle lista ut hur en digitalkamera fungerar. ;) Det brukar finnas en quick-start-guide i början av instruktionsboken.
 
Man kan verkligen undra om digitaltekniken hjälpt oss att fotografera eller om det bara gett oss nya möjligheter som kräver mer av oss. Förr valde vi film, manuell inställning, bländarprioritet eller slutarprioritet och var nöjda med det.

... men var vi inte nöjda med det mest för att vi faktiskt inte hade några andra möjligheter? Elektroniken vi fått sedan dess har åtminstone givit mig möjligheter att lyckas med bilder jag inte ens hade minsta möjlighet att lyckas med tidigare. På ett plan kräver det mer - det duger ofta inte längre med gamla killgissningar utifrån gamla analoga erfarenheter längre, för att rätt kunna konfigurera en modern kamera optimalt. På ett annat kräver det mindre då mängder av automatik ser till att bilderna blir bra rent tekniskt när de tas oavsett förutsättningar nästan.

Skulle man ändå inte vara helt nöjd så finns numera helt fantastiska möjligheter att rädda även bilder tagna på ISO:n man bara kunde drömma om på den analoga tiden och ända fram till för 5-10 år sedan. I en parallell tråd så diskuteras just nu den fantastiska utveckling som just nu pågår när det gäller brusreduceringstekniken. Det är så mycket som hänt under de senaste åren med bildstabilisering, brusreducering, objektiven, AF-tekniken och automatisk elektronisk korrigering av optiska fel med hjälp av allt bättre optiska profiler och inte minst dehazeteknik som även kan lätta slöjorna och ge betydligt klarare och mer kontrastrika bilder som lider av den typen av ofta oönskade tekniska kvalitetsbrister. Den förbättrade AF-tekniken har dessutom revolutionerat timingen avsevärt.

Det är självfallet fullt möjligt att säga nej till allt detta och helt avstå från RAW och all efterbehandling det möjliggör men gör man det så tvingas man alltid betala en ofta ordentlig alternativkostnad i en klart suboptimal bildkvalitet rent tekniskt.

I en del avseenden var jag aldrig nöjd under den analoga tiden. Det var oerhört begränsande med ISO-tal på 50, 100 eller 64. Jag missade massor av bilder när jag stod där och kisade genom mikroprismor och snittbilder. Ännu värre blev det med tunnelseendet i digitala APS-C DSLR:er utan några vidare manuella fokushjälpmedel alls. Den analogatiden tycker jag idag var rena Medeltiden.
 
Egentligen är väl allt bara en fråga om inställning,
… till livet
… till hobbyn
… till teknikutveckling

och så handlar det nog om muskelminnet.

Häromdagen önskade jag att min kamera bara hade tre rattar att bry sig om: Tid, bländare och fokus. Då hade jag snabbt rattat in det jag ville. Men nu fick jag istället fundera på hur jag skulle mixtra med inställningar för att få kameran att landa i de två värden jag ville ha, och fokus där jag ville.
 
Egentligen är väl allt bara en fråga om inställning,
… till livet
… till hobbyn
… till teknikutveckling

och så handlar det nog om muskelminnet.

Häromdagen önskade jag att min kamera bara hade tre rattar att bry sig om: Tid, bländare och fokus. Då hade jag snabbt rattat in det jag ville. Men nu fick jag istället fundera på hur jag skulle mixtra med inställningar för att få kameran att landa i de två värden jag ville ha, och fokus där jag ville.

Ja så försöker även jag att förklara att det finns folk som inte gillar den tekniska utveckling vi haft de 5-10 senaste åren i digitala systemkameror. Systemkameror och fotomjukvara (som ju med fördel ska ses som ett enda system) finns framförallt av ett grundläggande skäl och det skälet är att erbjuda maximal flexibilitet vid en viss given teknisk nivå. Om man inte vill lära sig hur det systemet fungerar så ska man nog inte alls välja ett sådant system utan en mobiltelefonkamera istället. Där behöver man som grundläge inte välja någonting alls utom att trycka på avtryckaren eller ej.

Det finns heller inget som hindrar att man konfigurerar sin systemkamera så att den blir lika korkad som en gammal analog kamera och kröner det hela med en adapter och sina gamla kära helt manuella objektiv från förra seklet - eller så köper man en Leica M.

... men om man tycker det är en verkligt dålig ide att ställa sig och skruva på rattar, dra i spakar och vrida på objektiv i själva det kritiska tagningsögonblicket så går det att konfigurera många systemkameror idag så att de fungrar som smarta "Kodak Click"-kameror som avsevärt förbättrar fotografernas timing och som låter fotografen nästan helt koncentrera sig på motiv och komposition, möjligen med undantag av bländarval eller slutartidsval någon gång ibland.

Det bästa med systemkamerasystem är väl kanske just det att man kan välja och det står alla fritt att efterbehandla eller inte och nu kan man t.o.m. få det mesta av efterbehandlingen gjord helt automatiskt nästan. Nu räcker det med att kasta sina RAW på DxO:s PureRaw och bara välja Deep Prime så får man optimal bildkvalitet utan att i övrigt behöva dra i ett enda reglage. Tlll lycka för de som brukar klaga över hur dyrt det är med RAW-konverterare efter att ha lagt typ 50 000+ på kamera och objektiv, så kan man få PureRaw med 30% rabatt för en knapp tusenlapp om man har lite tur. Så nu behöver man inte ens stå ut med onödigt dålig bildkvalitet för att man är slö, har dålig ekonomi eller har osedvanligt ont om tid.

Det enda tråkiga numera är att det nästan inte finns något att skylla på längre när ens bilder inte riktigt når upp till ens förväntningar - annat än att man måste klippa det där gräset som aldrig slutar växa eller vika den där tvätten som inte låter sig automatiseras med dagens nivå på AI.
 
Ja så försöker även jag att förklara att det finns folk som inte gillar den tekniska utveckling vi haft de 5-10 senaste åren i digitala systemkameror. Systemkameror och fotomjukvara (som ju med fördel ska ses som ett enda system) finns framförallt av ett grundläggande skäl och det skälet är att erbjuda maximal flexibilitet vid en viss given teknisk nivå. Om man inte vill lära sig hur det systemet fungerar så ska man nog inte alls välja ett sådant system utan en mobiltelefonkamera istället. Där behöver man som grundläge inte välja någonting alls utom att trycka på avtryckaren eller ej.

Det finns heller inget som hindrar att man konfigurerar sin systemkamera så att den blir lika korkad som en gammal analog kamera och kröner det hela med en adapter och sina gamla kära helt manuella objektiv från förra seklet - eller så köper man en Leica M.

... men om man tycker det är en verkligt dålig ide att ställa sig och skruva på rattar, dra i spakar och vrida på objektiv i själva det kritiska tagningsögonblicket så går det att konfigurera många systemkameror idag så att de fungrar som smarta "Kodak Click"-kameror som avsevärt förbättrar fotografernas timing och som låter fotografen nästan helt koncentrera sig på motiv och komposition, möjligen med undantag av bländarval eller slutartidsval någon gång ibland.

Det bästa med systemkamerasystem är väl kanske just det att man kan välja och det står alla fritt att efterbehandla eller inte och nu kan man t.o.m. få det mesta av efterbehandlingen gjord helt automatiskt nästan. Nu räcker det med att kasta sina RAW på DxO:s PureRaw och bara välja Deep Prime så får man optimal bildkvalitet utan att i övrigt behöva dra i ett enda reglage. Tlll lycka för de som brukar klaga över hur dyrt det är med RAW-konverterare efter att ha lagt typ 50 000+ på kamera och objektiv, så kan man få PureRaw med 30% rabatt för en knapp tusenlapp om man har lite tur. Så nu behöver man inte ens stå ut med onödigt dålig bildkvalitet för att man är slö, har dålig ekonomi eller har osedvanligt ont om tid.

Det enda tråkiga numera är att det nästan inte finns något att skylla på längre när ens bilder inte riktigt når upp till ens förväntningar - annat än att man måste klippa det där gräset som aldrig slutar växa eller vika den där tvätten som inte låter sig automatiseras med dagens nivå på AI.
Gräsklipparrobotar har funnits länge nu. Snart på var mans villagräsmatta.
Vill man ha tvätten vikt kan man lämna in på tvätteri. Eller nyttja RUT-avdraget.
Det är en inställningsfråga.

Jag kör kameran väldigt automatiskt. AF, Auto-ISO. Medan komponera, zooma och trycka av måste jag göra själv.
Automatiken för fokus och exponering har jag inställd för det jag fotar mest. Fotboll. Men det var när jag vid tillfälle skulle fota annat som det stod en hög tröskel i vägen. Det som hade varit så enkelt med en ring på objektivet för skärpan, en annan för bländaren, och sedan en ratt för exponeringstid blev plötsligt ett knåpande för att få automatiken att göra som jag ville.
Byta till enkel fokuspunkt. Ställa om till tumfokus från avtryckarfokus. Ändra auto-ISO till manuell. Manövrer som tyvärr inte sitter i min ryggrad. Och sedan sätta skärpan där jag ville samt tid, bländare och iso efter behag.
 
Gräsklipparrobotar har funnits länge nu. Snart på var mans villagräsmatta.
Vill man ha tvätten vikt kan man lämna in på tvätteri. Eller nyttja RUT-avdraget.
Det är en inställningsfråga.

Jag kör kameran väldigt automatiskt. AF, Auto-ISO. Medan komponera, zooma och trycka av måste jag göra själv.
Automatiken för fokus och exponering har jag inställd för det jag fotar mest. Fotboll. Men det var när jag vid tillfälle skulle fota annat som det stod en hög tröskel i vägen. Det som hade varit så enkelt med en ring på objektivet för skärpan, en annan för bländaren, och sedan en ratt för exponeringstid blev plötsligt ett knåpande för att få automatiken att göra som jag ville.
Byta till enkel fokuspunkt. Ställa om till tumfokus från avtryckarfokus. Ändra auto-ISO till manuell. Manövrer som tyvärr inte sitter i min ryggrad. Och sedan sätta skärpan där jag ville samt tid, bländare och iso efter behag.

Väldigt OT. Tack för dina råd men de är inte särskilt tillämpliga i mitt fall. Robotgräsklippare funkar säkert fint på en plan fin liten villatomt men så ser inte min mark ut på Skogsö där jag nu bor det mesta av min tid. Här är det enda som funkar ordentliga traktorgräsklippare med minst 120cm klippbredd och starka motorer. Jag har ca 2500 m2 parklandskap att underhålla med gräs. Jag har några grannar som fortfarande har gott om tid och underhåller fotbollsplansstora ytor med gamla handdragna klippare som tar 40-50cm med 3-4 Hk motorer men de ser det säkert som ett träningspass :cool: där i solen.

Har även åtta verkligt stora ekar som släpper galna mängder löv och även av det skälet är det mycket effektivare med traktorgräsklippare än fjösiga lövblåsar. Det är för stadsgator. Resten kräver en bra och kraftig trimmer och när inte ens det funkar så krävs en gammal hederlig lie. Här är en robotklippare mest att betrakta som en leksak. Jag har dessutom underhållit våra gräsvägar (500m) och vår helikopterplatta i många år (massor av vass dessutom). Hur gör man det med en robotgräsklippare?

Vad är poängen att köra all tvätt till Vaxholm med traktor och båt fram och tillbaka när det skulle ta fem ggr så lång tid som att tvätta på ön. Öarna utan bilfärjeförbindelser är på många sätt en mer knölig glesbyggd än den som ligger på fastlandet.

För att återgå till ämnet: Jag har ända sedan den analoga tiden varit medveten att jag varit en usel fotograf i ett viktigt avseende och det är att jag sällan varit tillräckligt snabb när man behöver det. Av det skälet har jag sällan lyckats med barnbilder eller actionfoto MEN - det var innan jag upptäckte den smarta ISO-relaterade ISO Auto Minimum Shutter Speed i min Sony-hus och innan den hierarkiska och smarta AF-tekniken och vad de kunde göra kombinerade med varann. Du berättar om att du kämpar med manuella fokuspunkter fortfarande och just de är ett praktexempel på vad man inte ska ägna sig åt när det är brottom. Numera kan fokussystemet dynamiskt (istället för korkat statiskt) låsa vid den del av bilden man vill lägga fokus på och det är i detta sammanhang. Behovet av statiska punkter ser jag för egen del inte längre.

Jag har skrivit tre bloggar kring det och i den sista och tredje delen så beskriver jag med exempel hur bilder faktiskt ser ut på höga ISO ur en FF med en av marknadens bästa sensorer när det gäller lågljusprestanda på höga ISO och om de begränsningar som trots allt finns där och de rätt dramatiska effekter efterbehandlingen med Deep Prime i då helt nya Photolab 4 faktiskt kan ge.

Del 3: Med "Sony Klick"-konfiguration och Photolab 4.0 - Fotosidan

Om man beaktar dessa möjligheter kan man som jag rätt dramatiskt förbättra min annars rätt usla timing. Istället för att mickla med rattar, vred m.m. under tagningsmomentet, så kan man fullt ut koncentrera sig på motiven och kompositionen. Auto ISO min Shutter Speed erbjuder dessutom smart hantering av exponeringsbias i fem steg på bakre ratten och finlir med slutartid på den främre om man nu vill ägna sig åt det trots att det är bråttom. Det finns säkert fotografer som inte kan leva så men jag och många andra har upptäckt att det går finfint även om många med mig inte tycker det är särskilt kul - men det roliga ligger inte där utan när man efterbehandlat och ser resultaten.

Som en bonuseffekt har jag blivit helt lugn i mitt fotograferande för jag vet nu att jag aldrig behöver känna mig stressad som förr i tiden när det blir bråttom eller när jag går in från en dag i fullt solsken på Jemma el Fna (Sagoberättarnas torg) i Marrakesh till en mörk riad som Dar es Salaam i den mörka Medinan.

Med Deep Primes rätt fantastiska egenskaper som låter oss städa bort bruset utan att tappa oacceptabelt med detalj så är jag numera aldrig rädd för att ta bilder i ordentligt dunkel även med objektiv som mitt Sony 24-105mm. Jag tycker det här är något av det mest fantastiska som hänt med tekniken de senaste 5 åren.
 
Senast ändrad:
Gräsklipparrobotar har funnits länge nu. Snart på var mans villagräsmatta.
Vill man ha tvätten vikt kan man lämna in på tvätteri. Eller nyttja RUT-avdraget.
Det är en inställningsfråga.

Jag kör kameran väldigt automatiskt. AF, Auto-ISO. Medan komponera, zooma och trycka av måste jag göra själv.
Automatiken för fokus och exponering har jag inställd för det jag fotar mest. Fotboll. Men det var när jag vid tillfälle skulle fota annat som det stod en hög tröskel i vägen. Det som hade varit så enkelt med en ring på objektivet för skärpan, en annan för bländaren, och sedan en ratt för exponeringstid blev plötsligt ett knåpande för att få automatiken att göra som jag ville.
Byta till enkel fokuspunkt. Ställa om till tumfokus från avtryckarfokus. Ändra auto-ISO till manuell. Manövrer som tyvärr inte sitter i min ryggrad. Och sedan sätta skärpan där jag ville samt tid, bländare och iso efter behag.

Ja ironin flödar friskt, jag kan hålla med om att allt digitalt framåtskridande inom då flera områden än en kamera har vi nog aldrig frågat efter, man lägger ner banker över allt numera, lilla Degerfors har evigt länge haft två stycken som exempel där jobbade rätt så mycket människor som hade arbete liksom försäkrings kassa, det är nedlagt numera, vi konsumenter gör snart dom flesta jobben, all mat beställer vi nog permanent om 20 år och behöver inte gå utanför dörren, i en avlägsen framtid har vi dubbelt så stora huvuden och liten kropp. För länge sedan läste jag ett annat framtidsscenario som byggde på att vi måste gå tillbaka till den gamla världen med betydligt mindre automatik så att många fler får jobb, liksom starta om på nytt, är nog också det enda möjliga för att rädda denna planet. CA. 68% av Sveriges yta är obebodd, endast 3% av landytan är befolkad, det finns ju fler än tusen sjöar inräknat också.
 
Väldigt OT. Tack för dina råd men de är inte särskilt tillämpliga i mitt fall. Robotgräsklippare funkar säkert fint på en plan fin liten villatomt men så ser inte min mark ut på Skogsö där jag nu bor det mesta av min tid. Här är det enda som funkar ordentliga traktorgräsklippare med minst 120cm klippbredd och starka motorer. Jag har ca 2500 m2 parklandskap att underhålla med gräs. Jag har några grannar som fortfarande har gott om tid och underhåller fotbollsplansstora ytor med gamla handdragna klippare som tar 40-50cm med 3-4 Hk motorer men de ser det säkert som ett träningspass :cool: där i solen.

Har även åtta verkligt stora ekar som släpper galna mängder löv och även av det skälet är det mycket effektivare med traktorgräsklippare än fjösiga lövblåsar. Det är för stadsgator. Resten kräver en bra och kraftig trimmer och när inte ens det funkar så krävs en gammal hederlig lie. Här är en robotklippare mest att betrakta som en leksak. Jag har dessutom underhållit våra gräsvägar (500m) och vår helikopterplatta i många år (massor av vass dessutom). Hur gör man det med en robotgräsklippare?

Vad är poängen att köra all tvätt till Vaxholm med traktor och båt fram och tillbaka när det skulle ta fem ggr så lång tid som att tvätta på ön. Öarna utan bilfärjeförbindelser är på många sätt en mer knölig glesbyggd än den som ligger på fastlandet.

För att återgå till ämnet: Jag har ända sedan den analoga tiden varit medveten att jag varit en usel fotograf i ett viktigt avseende och det är att jag sällan varit tillräckligt snabb när man behöver det. Av det skälet har jag sällan lyckats med barnbilder eller actionfoto MEN - det var innan jag upptäckte den smarta ISO-relaterade ISO Auto Minimum Shutter Speed i min Sony-hus och innan den hierarkiska och smarta AF-tekniken och vad de kunde göra kombinerade med varann. Du berättar om att du kämpar med manuella fokuspunkter fortfarande och just de är ett praktexempel på vad man inte ska ägna sig åt när det är brottom. Numera kan fokussystemet dynamiskt (istället för korkat statiskt) låsa vid den del av bilden man vill lägga fokus på och det är i detta sammanhang. Behovet av statiska punkter ser jag för egen del inte längre.

Jag har skrivit tre bloggar kring det och i den sista och tredje delen så beskriver jag med exempel hur bilder faktiskt ser ut på höga ISO ur en FF med en av marknadens bästa sensorer när det gäller lågljusprestanda på höga ISO och om de begränsningar som trots allt finns där och de rätt dramatiska effekter efterbehandlingen med Deep Prime i då helt nya Photolab 4 faktiskt kan ge.

Del 3: Med "Sony Klick"-konfiguration och Photolab 4.0 - Fotosidan

Om man beaktar dessa möjligheter kan man som jag rätt dramatiskt förbättra min annars rätt usla timing. Istället för att mickla med rattar, vred m.m. under tagningsmomentet, så kan man fullt ut koncentrera sig på motiven och kompositionen. Auto ISO min Shutter Speed erbjuder dessutom smart hantering av exponeringsbias i fem steg på bakre ratten och finlir med slutartid på den främre om man nu vill ägna sig åt det trots att det är bråttom. Det finns säkert fotografer som inte kan leva så men jag och många andra har upptäckt att det går finfint även om många med mig inte tycker det är särskilt kul - men det roliga ligger inte där utan när man efterbehandlat och ser resultaten.

Som en bonuseffekt har jag blivit helt lugn i mitt fotograferande för jag vet nu att jag aldrig behöver känna mig stressad som förr i tiden när det blir bråttom eller när jag går in från en dag i fullt solsken på Jemma el Fna (Sagoberättarnas torg) i Marrakesh till en mörk riad som Dar es Salaam i den mörka Medinan.

Med Deep Primes rätt fantastiska egenskaper som låter oss städa bort bruset utan att tappa oacceptabelt med detalj så är jag numera aldrig rädd för att ta bilder i ordentligt dunkel även med objektiv som mitt Sony 24-105mm. Jag tycker det här är något av det mest fantastiska som hänt med tekniken de senaste 5 åren.
Det var inte jag som började prata gräsklippning. Traktorgräsklippare eller inte: även stora skördetröskor kan automatköra efter valt program och GPS.

Tillbaka till fotoautomatiken.
Jag som håller mig med lite äldre prylar och gärna köper begagnat får nog nöja mig med vad det ger. Automatiken - rätt programmerad - ger mig det jag behöver. Jag hade inte klarat många bilder utan automatiken. Men på min kamera finns ingen möjlighet att programmera ett allroundläge som klarar alla situationer. När det är dags att programmera om går jag (precis som tråden heter) vilse i alla inställningsmöjligheter. Ibland är det helt enkelt enklare att öppna en dörr än att programmera en robot som gör jobbet. Men ska dörren öppnas många gånger i tät följd är det mödan värt att programmera roboten. Om liknelsen är begriplig.
 
Ja ironin flödar friskt, jag kan hålla med om att allt digitalt framåtskridande inom då flera områden än en kamera har vi nog aldrig frågat efter, man lägger ner banker över allt numera, lilla Degerfors har evigt länge haft två stycken som exempel där jobbade rätt så mycket människor som hade arbete liksom försäkrings kassa, det är nedlagt numera, vi konsumenter gör snart dom flesta jobben, all mat beställer vi nog permanent om 20 år och behöver inte gå utanför dörren, i en avlägsen framtid har vi dubbelt så stora huvuden och liten kropp. För länge sedan läste jag ett annat framtidsscenario som byggde på att vi måste gå tillbaka till den gamla världen med betydligt mindre automatik så att många fler får jobb, liksom starta om på nytt, är nog också det enda möjliga för att rädda denna planet. CA. 68% av Sveriges yta är obebodd, endast 3% av landytan är befolkad, det finns ju fler än tusen sjöar inräknat också.
Det var nog egentligen ingen ironi i det inlägget. Någon pratade om automationens lov och beklagade sig samtidigt över två områden som är ganska lätt att slippa hantera om man verkligen vill.
 
Fast varför skulle huvudet växa om det inte längre behöver tänka? 😂
Jag tycker att utvecklingen är ganska skrämmande, bort från all praktisk kunskap och vilja att göra något själv, alls.

Nja... vi behöver ingen muskelkraft längre, så skallen växer, det tar dock ett tag innan dess.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar