Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur olika vi kan uppleva en kameramodell

Produkter
(logga in för att koppla)
Nja.. Afe är periodvis ovän med sin Nex7 som han gärna berättar om, Nex7 tillhör annars bland dom mest uppskattade Sony-kamerorna, och har en klar majoritet av lovord än kritik

Det här är väl ett exempel på just hur olika vi kan uppleva en kamera, eller för den delen hur vi upplever det vi läser ;)

Jag har vid åtskilliga tillfällen lovordat NEX-7:an både i forum och min blogg, men skriver man något negativt (om än så litet) i det här forumet om kameran är det just det en del väljer att reagera på.

Min NEX har fungerat bra med nästan alla objektiv jag hängt på den, och jag tycker den fungerar bra med kitzoomen också (så länge inte hörnen är viktiga, men det är de sällan). Däremot tycker jag bruset är fult på höga ISO även om bilderna råkar innehålla fler detaljer än från t.ex. en D7000. Seg uppstart och vit sökare är något som också kan störa i vissa lägen, men på det hela taget finns det just nu inte någon annan liten kamera som bättre uppfyller mina behov.
 
Nja.. klagar inte på Canon, utan det var så för några år sedan för ALLA tillverkare av kompakter att tekniken som var då gynnade inte brus-prestandan om man ökade på med mycket pixlar, det gick liksom inte att bara öka på med någon miljon pixlar vid varje ny modell om inte övrig hjälp-teknik också utvecklades.

Dom visste att pixlar säljer, sedan får dom heta Canon eller Nikon om dom så vill eller Sony, Pentax. Nya 6D nöjde sig med 20Mp trots att det är en FF, och brus-prestandan på den verkar vara mycket förnämlig.

För att upprepa något som jag trodde (hoppades) hade blivit allmänt accepterat vid det här laget: Antalet pixlar (dvs storleken på dem) har en mycket liten, snudd på försumbar, betydelse för bruset i bilderna. Annat än att man ofta kan dämpa bruset snyggare ju fler pixlar man har. Men generellt: Glöm tanken på "bättre brusprestanda med större pixlar", det är en gammal vanföreställning i klass med tomtar och troll.

Dessutom: ökningen av antalet pixlar är generellt en av de kameraegenskaper som utvecklats långsammast de senaste tio åren - i stort sett alla andra egenskaper (inklusive brusprestanda) har utvecklats snabbare.

Att Canon har fastnat på runt 20 megapixel i sina systemkameror handlar om begränsningar i deras tillverkningsteknik (de envisas ju med att göra de sensorrna helt själva) och har mycket lite med prestanda att göra. Det är ju inte precis så att deras sensorer styrs av andra naturlagar än de hos övriga tillverkare (där pixelantalet har fortsatt att växa förbi 20 MP, långsamt men stadigt). Att de sedan i marknadsföring väljer att framställa de tekniska begränsningarna som en fördel, ja det är mest skicklig marknadsföring det :) Det är ju inte precis så att de har bättre brusprestanda än andra - de följer helt enkelt med i den allmänna tekniska utvecklingen är brusprestanda stadigt blir bättre oavsett antal pixlar i sensorn.
 
I övrigt håller jag med dig om den tekniska utvecklingen eller "teknikfaktorn" om man så vill. Jag tror inte heller att det nödvändigtvis måste plana ut just nu.

Jodå, prestanda kommer att fortsätta förbättras, däremot kommer den ökningen inte längre bero lika mycket på förbättringar av kvatumeffektiviteten (omvandlingen av fotoner till signal) i sensorn - för där har vi nått en nivå där det börjar bli oekonomiskt att driva utvecklingen så myclet längre (för dyrt i proportion till förbättringarnas storlek).

Det handlar som sagt inte bara om kamerorna utan lika mycket om RAW-konverterarna

Vilket är en av de saker både Gunnar och jag nämnt - utvecklingen kommer handla mer och mer om att dra bättre nytta av de mätdata vi fångat in med sensorn. Som i råkonverteringen (vare sig den sker i kameran eller separat).

(vi måste titta på hela flödet) och det är verkligen stor skillnad mellan det jag fick ur Lightroom 1 och 2 i jämförelse med både 3 och fyra. Ofta större skillnad om vi exv. ser till bruset där konverterarna gjort väl så mycket åt detta som nya bättre sensorer. Det är skillnad på version 3 och 4 också.

Precis! :)

Haloeffekter som man kunde se i 3:an fixade 4:an ofta utan problem och bilderna blev bättre redan vid en defaultimport om man jämförde dessa. 3:ans skärpningsverktyg var betydligt känsligare för överskärpningseffekter m.m. Det är ofta mycket bättre bildkvalitetsmässigt på marginalen att satsa på en uppgredering av RAW-konverteraren än att uppgradera kamera. Det är ju inte mycket kamera man får för 6-700 spänn som en LR-uppgradering kostar idag.

Det var ju det här jag syftade på när jag tidigare i tråden menade att fokus för utvecklingen antagligen kommer att förskjutas ännu mer mot vad man kan göra under framkallningen av bilderna (från rådata) men också mot att tekniken (snabbare sensorer, snabbare bearbetning) kommer att bli bättre på att lägga samman mer än en exponering snarare än att hitta mer signal i en enda exponering där utvecklingen var som mest påtaglig fram till runt 2007-2009.

Kort sagt, det jag ville ha sagt (och jag misstänker Gunnar var inne på samma tanke) är inte att utvecklingen av bildkvalitet kommer att avstanna, utan att utvecklingen av effektiviteten i själva sensorn inte kommer så mycket längre. Det här gör antagligen att utvecklingen kommer att bli jämnare (mindre ryckig) och mer jämnt spridd bland de olika tillverkarna. Åren då enskilda kameramodeller eller ett enskilt märke sticker ut på grund av enbart sina sensorer är nog över.
 
Jo men vänta nu vi debatterar på flera plan i denna tråd. Det är klarlagt att skillnaden mellan 12 och 16Mp är försumbar, bästa objektiv och gamla D300s mättes som bäst upp av Foto till 2600 linjer 7D och 18Mp med det bästa 50/2,5 makro till 2850 linjer. D7000 nådde inte högre än D300s A77 nosade på nästan 3000 linjer. Det är ingen jätteskillnad mellan D600 och D800 trots att det skiljer 12Mp.


Vi har alltså en liknelse med en häcklöpare som har tre stycken låga hinder som han lätt glider över, men att han sedan möts av ett nästan för högt hinder så han får klättra över. 7D klarar 8bilder/s medans MKII klarade 3,9 bilder/s. ena stunden är 36Mp ingenting för det motsvarar 250Mp mot en kompakt med minisensor.


Det måste bero på att vi är så överraskade i dag att brusprestandan är så bra fast pixelmängden ökat eller densiteten eller linjer/mm, för att det sitter så djupt rotat i själen. Så fast 1DX och D4 väger in runt 1,5 kg och har jättebatterirer och lanserades 2013, så stannade man vid 18 respektive 16Mp för att kunna hålla snabbheten uppe. och vinnaren av 2014 års bästa bild kommer att tas av någon av dom två och Mattias Klum tar fantastiska bilder med en av dessa.


Pentax K5 nådde 14,4 i DR 2010 nu är D7100 2013 under 14 i DR Jag har både förstått och accepterat ökningen av pixlar, men jag tycker inte att det är klockrent låga hinder hela vägen, O tusan nu har vi en 62Mp sensor klar, men vi orkar bara 1bild/s och kameran är så tung och RAW-filerna blir mäktigt stora.

Och D3s med 12Mp har fortfarande den högst uppmätta lågljusprestanda av alla hos DX0.


//Bengt.
 
Svar till Sten-Åke:

Stativ hjälper väl inte om man behöver korta slutartider för att motivet rör sig fort?
Jag använde f.ö. ett enbensstativ, funkar supersmidigt med det objektivet. Det är tyvärr lite för tungt för att lämpa sig för handhållning, det är priset man får betala för hög ljusstyrka tyvärr.

Jag har därför skaffat en till 300-zoom, Tamron 70-300/4,5-5,6 SP VC USD. Det funkar bra i bra ljus och är smidigt att handhålla osv, men saknar den där karaktären som ett riktigt ljusstarkt tele ger med sin fina bokeh och bett i skärpan.

Jag antar att du citerade mig för att du fortfarande tycner det står att jag inte är nöjd med kameran (?). Jag anser inte att det står det.

Jag är nöjd. Kan inte tänka mig någon bättre kamera för mig alls faktiskt bla d det som finns att väljapå idag. Däremot finns det för ättringspotential som jag tror kommer.

Det är inga "krav" jag har, utan önskemål.


/Mats
 
Jo men vänta nu vi debatterar på flera plan i denna tråd. Det är klarlagt att skillnaden mellan 12 och 16Mp är försumbar, bästa objektiv och gamla D300s mättes som bäst upp av Foto till 2600 linjer 7D och 18Mp med det bästa 50/2,5 makro till 2850 linjer. D7000 nådde inte högre än D300s A77 nosade på nästan 3000 linjer. Det är ingen jätteskillnad mellan D600 och D800 trots att det skiljer 12Mp.

Vi har alltså en liknelse med en häcklöpare som har tre stycken låga hinder som han lätt glider över, men att han sedan möts av ett nästan för högt hinder så han får klättra över. 7D klarar 8bilder/s medans MKII klarade 3,9 bilder/s. ena stunden är 36Mp ingenting för det motsvarar 250Mp mot en kompakt med minisensor.

Det måste bero på att vi är så överraskade i dag att brusprestandan är så bra fast pixelmängden ökat eller densiteten eller linjer/mm, för att det sitter så djupt rotat i själen. Så fast 1DX och D4 väger in runt 1,5 kg och har jättebatterirer och lanserades 2013, så stannade man vid 18 respektive 16Mp för att kunna hålla snabbheten uppe. och vinnaren av 2014 års bästa bild kommer att tas av någon av dom två och Mattias Klum tar fantastiska bilder med en av dessa.

Pentax K5 nådde 14,4 i DR 2010 nu är D7100 2013 under 14 i DR Jag har både förstått och accepterat ökningen av pixlar, men jag tycker inte att det är klockrent låga hinder hela vägen, O tusan nu har vi en 62Mp sensor klar, men vi orkar bara 1bild/s och kameran är så tung och RAW-filerna blir mäktigt stora.

Och D3s med 12Mp har fortfarande den högst uppmätta lågljusprestanda av alla hos DX0.

Det här var så många olika argument om så många olika mer eller mindre besläktade frågor så det är känns ganska svårt att förstå vad det är du vill få sagt :)

Men om jag gissar lite, så kan jag svara så här:

a) antal pixlar/pixelstorlek har försumbar påverkan på brusprestana vid höga iso

b) antal pixlar/pixelstorlek har däremot en synlig påverkan på upplösningsförmåga vid låga iso

c) det som i första hand styr dynamiskt omfång i allmänhet och brusprestanda på höga iso är dels tekniknivån i sensorn (nyare är generellt bättre än äldre), dels dess yta (större är generellt bättre än mindre)

d) specialkameror riktade till små marknadsnischer har sina egna begränsningar och följer sin egen logik och är därför ofta lite luriga som exempel på allmänna tekniktrender

e) kamerors fysiska tyngd har generellt mycket lite med bildprestanda att göra (bortsett från att större sensorer ofta ger större och tyngre kameror)

f) kamerors hastighet begränsas tekniskt i första hand av tillgänglig batteri- och processorkapacitet, av sensoryta och hur mycket värme som kan ledas bort och av tekniknivån i sensorn (nyare är generellt snabbare). Sedan styrs eller begränsas hastigheterna i praktiken också av att tillverkare använder dem för att segmentera sina kameror internt (inom sitt utbud) eller som konurrensfördel mot andra tillverkares modeller. Exempel: Att D800 är långsammare än Eos 5D Mark III handlar antagligen mycket lite om tekniska begränsningar, mer om olika marknadsstrategier.

g) även om siffror från DXO är mycket tillförlitliga och enhetliga (och därmed internt jämförbara) - kort sagt bra och upplysande - så skall man inte tolka in så mycket i små skillnader eftersom delar av skillnaderna raskt kan försvinna bara för att man mäter på ett annat, lika giltigt, sätt. Att D3s fortfarande har bästa högisoprestanda beror mycket på att DXO normaliserar kring en ganska låg upplösning i den slutliga bilden, vilket gör att de fördelar nyare mer högupplösta kameror har inte märks så mycket. D3s är fortfarande bland de bästa, men inte nödvändigtvis den bästa. Det beror helt enkelt på hur man mäter.
 
Om stora och små pixlar fick jag ett bra svar för en längre tid sedan, och att vid bas-iso så visar många pixlar att det höjer detaljförmågan, nu vågar man snart inte skriva, för det som varit allmänt vedertaget och brukar kallas upplösning ( ett tidigare redovisat sätt hos Foto )- och beskrevs som linjer horisontellt och vertikalt, inte är vetenskapligt korrekt är säkert riktigt. att sedan olika objektiv ger olika resultat är ju sant.

När jag skriver många pixlar så menar jag antalet, som att D800 har 36Mp på sin FF-sensor och att D600 har 24Mp, per automatik så bör väl då Pixlarna hos D600 vara lite större. kommer det en D900 med 52Mp om några år så bör dom väl rimligtvis bli mindre, men konceptet kan också se annorlunda ut det vet vi väl inte ännu.

Du har berört alla möjliga hinder som processorkraft med mera, så i princip har du täckt upp det mesta och jag förstår det mesta, trots pixlarnas golgata och framsteg så är inte skillnaderna så stora i alla fall, det går liksom åt väldigt mycket pixlar i skillnad med dagens teknik för att större skillnader skall ses.

Tackar varmast för svaren/ från en besvärlig undrande i bland vilsen //Bengt.
 
Nädå, det är korrekt att upplösning inte alls har med täthet att göra, utan är ett faktiskt mått på hur många pixlar det är, så skriv på du med det vedertagna om FOTO m.fl. säger.

Jag har inte tid att utveckla det här så noga nu, men kan göra det mer noga med referenser osv. vid ett senare tillfälle om det behövs.

Martin:
Apropå att smaka på ord...

Vad det handlar om är att man tar en analog informationsmängd och digitaliserar den.
Alltså, man LÖSER UPP DEN i ett visst antal steg, eller pixlar om det är en bild. Smaka på det - lösa upp.

Hur många steg man gör det i bestämmer upplösningen. Det är så mycket information som finns i datat. Stegen eller informationsmängden är densamma oavsett hur stora stegen är eller hur nära man betraktar det.

Det är därför alldeles 100% korrekt som TV-handlare säger när de pratar om Full HD Upplösning. Det är samma upplösning på den där 32-tummaren som på 50-tummaren.

Så är det. Punkt slut.

Att sedan flera olika personer blandar ihop begreppen med olika kontrastmätningar och liknande termer som "linjeupplösning", "upplösningsförmåga" och annat spelar ingen roll. Av någon anledning försöker vissa förklara teknik för mig och hur bra/dåliga olika objektiv är osv., men det som det här handlar om är ett ORD. Alltså vad ordet betyder.

Tekniskt bevandrade personer kan ibland bli upprörda av vad ord som har betytt en sak plötsligt betyder en annan, men så är det, språket förändras.

Oavsett vad vissa tycker om ordet upplösning så används det för att beskriva hur noga en informationsmängd är uppdelad. Det är vedertaget och så som det används och då är detta per definition korrekt. En engelskalärare å universitetet berättade en gång ang. grammatik att det är en modell för att kunna systematisera och beskriva ett språk, men inte några regler. Om det talade språket inte stämmer överens med grammatiken så är det inte fel, utan grammatiken måste ändras.

När det gäller ord som har "felaktig" betydelse finns det massor av exempel. T.ex. bredband som ursprungligen var en beskrivning på signalöverföring på analoga medier där flera signaler skickades parallellt på olika frekvenser i motsats till basband där bara en signal överförs i samma tidslucka men med hela frekvensområdet. Sedan fick politiker information om behovet av en folklig snabb uppkoppling till Internet och fick det enkelt förklarat för sig att det var bra med hög bandbredd och myntade begreppet bredband i betydelsen snabb Internetförbindelse och så hakade företagsledare på osv.

Idag betyder ordet just detta. Även om det var totalfel förut så är detta den korrekta benämningen idag och är vedertagen, precis på samma sätt som upplösning på tv-apparater och kamerasensorer.

Ibland tar det folkliga bruket av storheter och enheter överhanden och blir standard och det är heller inte alltid vettigt att följa standarder eller SI-systemet. Många skulle nog inte kunna relatera till om bränsleförbrukning för bilar angavs i m2...

/Mats
 
Mats!

Jag hänvisar till mitt inlägg #119.

Det är helt sant att ordet "upplösning" har fått ett antal nya betydelser (som t.ex. antalet bildelement i en bildsensor eller en bildskärm) men i optiska sammanhang (i vilket fotografering ingår) har det fortfarande kvar sin ursprungliga betydelse.
 
Så bra att veta att du och tevebranchen avgjort hur vi alla ska ska använda orden ;)

Det är väl snarare så att upplösning betyder olika saker i olika världar, men det kräver förstås en viss flexibilitet ...

/afe

Nä, det är inte jag som avgjort det, utan den breda användningen, bl.a. inom TV-branschen och såsom fototidningar, testare osv. använder det.


Betyder olika i olika världar?
Används i flera betydelser av olika grupper personer kanske du menar(?)

Javisst, det kan absolut ha flera betydelser, men inte motsägelsefulla betydelser inom samma område.

Nikon D600 har en upplösning på 24 megapixel.
Sony A77 har en upplösning på 24 megapixel.

Full HD har upplösningen 1920x1080 pixlar både på en liten och en stor TV.

Så är det, det har inte olika upplösning bara för att de har olika täthet.
Sen kan man gilla det faktumet eller inte, men det är faktiskt ett faktum för att det är så ordet används och det har blivit vedertaget. Om det var den ursprungliga betydelsen eller inte spelar ingen roll, det är så det används idag och nu betyder det just detta.


Nyss så skrev du att allihop verkar överens om den åsikten som du har. Jag tycker vi är rätt oense.

Martin skrev nej nej och åter nej, upplösning har ALLTID osv. Gunnar skriver aldrig aldrig aldrig osv. och nu skriver du "så bra då att du..."

Jag för en saklig argumentation underbyggt med referenser osv. och är inte så överförtjust i det här tonläget som att klappa lite på på huvudet och säga, "såja lilla gubben, så här ligger det till förstår du" som tydligen är vanligt att det används emot mig när jag framför något som andra vid första anblicken inte "känner" är rätt.

Språket förändras och ords betydelse ändras. Upplösning är vedertaget just att betyda det jag beskriver och används på det sättet av både allmänhet och fackpress. Det är det korrekta.

Om du tycker olika så argumentera gärna emot det med sakliga argument.


/Mats
 
Javisst, det kan absolut ha flera betydelser, men inte motsägelsefulla betydelser inom samma område.

Nikon D600 har en upplösning på 24 megapixel.
Sony A77 har en upplösning på 24 megapixel.

Full HD har upplösningen 1920x1080 pixlar både på en liten och en stor TV.

Så är det, det har inte olika upplösning bara för att de har olika täthet.

Problemet med det där är att olika betydelser av ordet upplösning krockar. I fotografiska sammanhang har upplösning en vedertagen betydelsen sen hedenhös, och börjar man använda ordet i en annan betydelse så är det upplagt för förvirring.

Förvisso är det oftast enkelt att se att man använder nyspråk när man säger att en bildsensor har en viss upplösning eller att en bildskärm har en viss upplösning, men man måste se upp när det finns risk för missförstånd. Utan att kvaliicera så är det lätt hänt att folk som har sysslat med fotografi i många decennier tror att man menar den gamla vanliga betydelsen när man använder ordet upplösning.

För övrigt vill jag hänvisa till den här utmärkta teckningen av Randall Munroe.
 
Spännande...

...att se när diskussionen om tolkningen av ordet "upplösning" får sin upplösning.

//Lennart
 
Nädå, det är korrekt att upplösning inte alls har med täthet att göra, utan är ett faktiskt mått på hur många pixlar det är ...

Upplösning är alldeles definitivt ett ord som står för hur tätt packad information är, att det sedan finns en nyspråklig paralleltolkning gör inte den urprungliga betydelsen fel - i synnerhet inte när den forfarande används flitigt. Det är inte precis så att den betydelsen fallit ur bruk.

Jag är på det stora hela en språkliberal och fullt medveten om språks ständiga förändring i alla riktningar. Tro mig efter att ha arbetat med språk och terminologi i runt 20 år är jag fullt medveten om detta och en av dem som ständigt framhåler att förändring i allmänhet och absorberandet av utländska ord i synnerhet är en av svenska språkets största styrkor :)

Det enda språkområde där jag har talibantendenser är särskrivningar, och det eftersom jag anser att sammanskrivningar är ett av de mest funktionellt vackra egenskaperna hos vårt och många andra språk.

Men tillbaka till upplösning: Det betyder verkligen informationstäthet, generellt uttryckt som "informationsmängd per längd-, yt- eller volymenhet". Exempel från vår värld är linjer/mm, punkter/tum osv.

Men ordet har (som de flesta ord) givetvis också många parallella betydelser - som den Lennart pekade på. Eller "biljaktens upplösning" på filmspråk eller bland poliser. Eller i kemiska sammanhang "limpulvrets upplösning i vatten" osv. Jag är dessutom mycket medveten om att det här och var används för att beteckna en viss mängd information (oavsett hur tätt eller glest packad den är), men tycker också att den användingen i just vår lilla fotovärld ofta är ganska olycklig och skapar en massa onödiga missförstånd. Detta eftersom upplösning i betydelsen informationstäthet är mycket central i vår värld. Som till exempel optisk upplösning (som alldeles definitivt inte är ett antal pixlar) eller en utskriftsupplösning (t.ex. dpi). Prova och ring till ett tryckeri och begär att få en utskrift i HD-upplösning och de kommer sannolikt att garva byxorna av sig. Eftersom det i den världen är ganska självklart att upplösning syftar på hur tätt packat du vill återskapa informationen i tryck eller utskrift.

Jag tycker - och det är min ärliga och alldeles bestäma uppfattning - att ordet "upplösning", fristående och i fotovärlden faktiskt bäst används just om hur tätt packad information är i en bild. Det är så ordet använts under mycket, mycket lång tid, långt före vi hade både TV-handlare och sederemera så kallad "HD-upplösning" (som för övrigt är lite av en tautologi).

Att en TV-handlare säger upplösning om en ett bildmått tycker jag är lite synd, men spelar mycket liten roll. Men när man plötsligt hävdar att det är fel att kalla upplösning i en bild för upplösning och blanda ihop det med en´annan egenskap hos bilden (dess pixeldimensioner), då tycker jag att man bara ställer till förvirring fullständigt i onödan.

Visst, vi kan börja kalla grönt för blått och rycka på axlarna åt förvirringen det skapar och säga "sånt är språket", men det är faktiskt ganska onödigt när vi redan har ett känd och etablerad betydelse för blått :)
 
apropå upplösning - hur räknar man om denna information i jämförelse med "vanliga" objektiv (upplösningsmässigt linjer/par etc) ?

Sky Watcher ED PRO Refractor Telescopes
Optical Design Refractor
Aperture 80mm
Focal Length - 600mm
Focal Ratio - f/7.5
Highest Useful Magnification - 200x
Resolution - 12.5
Resolving Power - 1.15 arc sec

(http://www.telescopes.com/telescopes/optical-tubes/skywatcherpro80edaporefractorota1.cfm)

Och gällande upplösning är jag på Mats A, linje, man skall nog inte blanda äpplen å päron, bara för att vi pratar frukt :)
 
Vad jag förstår när man pratar upplösning lär man väl relatera det till nåt för att det ska bli begripligt. För HDTV t.ex. tum och lpi, för bildskärmar tum och ppi, för skrivare utskriftstorlek och dpi, för objektiv lp/mm o.s.v. annars blir det bara en enhetslös mängd som anges, som för t.ex. sensorer i digitalkameror, till ingen nytta...
 
apropå upplösning - hur räknar man om denna information i jämförelse med "vanliga" objektiv (upplösningsmässigt linjer/par etc) ?

Sky Watcher ED PRO Refractor Telescopes
Optical Design Refractor
Aperture 80mm
Focal Length - 600mm
Focal Ratio - f/7.5
Highest Useful Magnification - 200x
Resolution - 12.5
Resolving Power - 1.15 arc sec

(http://www.telescopes.com/telescopes/optical-tubes/skywatcherpro80edaporefractorota1.cfm)

Arc sec
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bågsekund
 
Man är också van vid orden som att den skärmen är lågupplöst eller högupplöst, Sony och Nikon var först med 921 k-skärm för jag har sett att en del skrivit 921 med tillägget K.

Att en kamera med 24Mp-sensor efterföljs med siffrorna 6000x4000 är man också van vid, och man tycker att det är logiskt begripligt. Att det sedan kan skilja lite grann mellan olika kameror när man gjorde tester vid Hasselblads testcenter fick man också se. Mycket beroende på vilket objektiv som satt på.

//Bengt.
 
Handlar inte den här tråden ursprungligen om hur olika människor upplever A99? Nu vet jag inte vad den handlar om egentligen. Fastlåsta positioner?

/Torbjörn
 
Ja visst, vilken märklig tråd, följer inte alls grundtråden,
”Hur olika vi kan uppleva en kameramodell”.
Vilsna diskussioner om upplösning, vad just upplösning innebär, - det är svårt att hänga med i de tekniska kullerbyttorna, sinnet kommer lätt i upplösningstillstånd, då räknas inte antal linjer per mm, utan whiskyglas per minut.
Kul läsning i alla fulla fall, nu till Midsommar, ligger i hängmattan ….
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar