Annons

Hur kan folk använda 35mm film??

Produkter
(logga in för att koppla)
Jo ska arbetstiden räknas in håller naturligtvis inte den kalkylen. Jag betalar ju inte för den när jag gör bilden själv. Detta är ur den icke yrkesverksamme fotografens perspektiv.

Om vi då vänder på perspektivet och säger att vi jämför kostnaden om du ska skaffa skrivare och papper för att skriva ut bilden eller om du ska skaffa förstoringsapparat och annan utrustning och sedan papper och kemi.

Jag vet att du redan har skaffat din utrustning och jag vill verkligen inte övertala dig att lämna in dina bilder till mig för att jag ska göra utskrifterna. För den som arbetar i mörkrummet och kan få fram de resultat som de vill ha där är det ju en alldeles utmärkt arbetsmetod.

Sedan arbetar du ju mest i svartvitt, vad jag kan förstå. Där finns det ju fortfarande ett register av papper som kan anpassas till bildernas karaktär. När det gäller färg finns det ju bara plastpapper i blank eller halvblank yta om man ska göra bilder i mörkrummet. Med skrivare finns det ju ett oerhört brett utbud av papper, även om vi talar om arkivbeständiga material.

Det är mera för att de som inte har vare sig mörkrum eller skrivare ska kunna göra en vettig jämförelse som jag fortsätter att fråga.

Stefan
 
Visst är det så att de som kan sin sak gör det bra, oavsett teknik. Och när det gäller telis så använde man den skärande svängen redan från början. Den moderna carvingtekniken har sitt ursprung i just telemarkssvängen, som bygger på den skärande svängen. När slalomåkarna som Stenmark &co hoppade fram och tillbaka mellan stolparna i sina hoppsvängar, skar telisfolket snön i fina skärande svängar. Och nu är materialet så pass utvecklat även på telissidan att det går oerhört fort om man kan tekniken. Kanske jämförbart med analogt vs digitalt? Det går fortare med fast häl, men tillräckligt fort utan. Och när man kommer till känslan är det två helt olika upplevelser...
Om du läser det inlägg från mig som du citerade från början så ser du att det är precis vad jag syftade på. Dvs att ett intresse kan ta sig olika uttryck hos människor. Fotointresse behöver inte vara förknippat med bästa och enklaste vägen till perfekta bilder. Skidåkning i backe behöver inte innebära att man skall ta sig ner fortast och enklast möjligt. För seglaren kanske kringarbetet och underhållet av träbåten är mer än halva nöjet, och därför är inte de mer underhållsfria moderna plastbåtarna någonsin aktuella, även om de skulle ha bättre seglaregenskaper.

Förstår du mig nu?
 
Mig veterligen sparar i alla fall jag pengar när jag inte köper varken film eller lämnar in den för framkallning och kopiering. Jag tog oftast 3-4 rullar på en konsert och av resultatet förstorade jag själv i färglabbet de stora bilderna men 10x15 kopierna gjorde färglabbet så att jag hade något att jobba efter och det blev inte så billigt. Nu kan jag göra valet direkt i datorn och behöver inte heller köpa film. Av de 3-4 rullarna jag tog på konserterna blev jag kanske nöjd med 20 bilder.
Pratar vi enbart svartvitt så är det en helt annan prisbild där man gör bilderna billigare själv.

Är det verkligen billigare att fota digitalt? Slår man ute kostnadera för datorer, minnen och uppgradering av hus någon gång nu och då så underar jag om det verkligen blir billigare räknat/bild med digitalt?

När jag fotade analogt så köpte jag ny kamera var 2-3år och då fick man bra för den gamla. Uppgraderingarna kostade ca 20-30% av nypriset, nu är den siffran närmre 50% och var 1-2år. Sedan skall vi inte ens börja nämna kostnaderna för alla problem med front/back focus och kompabilitet som den digitala världen tog med sig.

Dock så är arbetsflödet mycket rationellare för mig med digitalt så den gamla polerade EOS-1nHS:en får fortsätta glänsa från hyllan.
 
Visst är det så att de som kan sin sak gör det bra, oavsett teknik. Och när det gäller telis så använde man den skärande svängen redan från början. Den moderna carvingtekniken har sitt ursprung i just telemarkssvängen, som bygger på den skärande svängen. När slalomåkarna som Stenmark &co hoppade fram och tillbaka mellan stolparna i sina hoppsvängar, skar telisfolket snön i fina skärande svängar. Och nu är materialet så pass utvecklat även på telissidan att det går oerhört fort om man kan tekniken. Kanske jämförbart med analogt vs digitalt? Det går fortare med fast häl, men tillräckligt fort utan. Och när man kommer till känslan är det två helt olika upplevelser...

Jag ville vidga perspektivet lite (och bjuda på härliga skidbilder). Bara för att telemarksåkning är äldre än slalom betyder det inte att det är en sämre teknik. Likaså med analogt vs digitalt. Fotografi som begrepp blir rikare ju fler tekniker och infallsvinklar det finns. Jag tror inte heller att "analogt" fotograferande slutar att utvecklas bara för att digitala tekniker kommit.
 
Jämförelsen får väl i så fall bli utan kostnaden för förstoringsapparater. En proffsapparat i mörkrummet kan du idag få för ett par tusenlappar, och då med alla tillbehör som behövs. Däremot kostar det en del att ha separat mörkrum. Själv har jag inget sådant utan min apparat står permanent i grovköket, som jag anpassat för ändamålet. Så den kostnaden kan jag personligen räkna bort. Tidigare, när fotoklubben hade egen lokal och var aktiv, hade vi gemensamt mörkrum flera stycken. betalade endast årsavgiften på en hundralapp. Har nu lite funderingar på att utnyttja rotavdragen för renovering/ombyggnad och då göra ett separat utrymme för mörkrum i samband med det. Den extra kostnaden som då blir för endast mörkrumsutrymmet kan nog också räknas bort i sammanhanget.
 
Det krävs en viss kunskap när man använder film.
För det första: köp inte någon billig skräpfilm. Utan fuji reala eller kodak portra.

För det andra: exponera inte korrekt, utan överexponera alltid ca 1 steg.

För det tredje: Lämna in på proffslabb, ej på Japanphoto.

För det fjärde, skanna inte på din 500-kronors flatbädd. Utan på en Imacon Flextight med skärpan inställd på -120 (minus 120)

Följer du dessa steg så är inte film så kornigt som digital-fanatikerna vill få alla att tro.

Men det som gör att jag fortfarande använder film är att det helt enkelt ser proffsigare ut. Fylligare och mer äkta färger, fler gradationer på nåt sätt. Ett extremt tonomfång/dynamiskt omfång.

Jag plåtade ett kortare reportage en gång och använde film. Alla undrade varför jag plåtat med film!? Jo, därför plåtar jag med film kan jag slappna av. Det gör inget om det blir överexponerat, för det fräter inte ut.. Med digitalt så är det alltid en chansning och man måste konstant kolla exponeringen på displayen. Med film varken kan man eller behöver man kolla "histogrammet". Det är bara att överexponera så blir det bra.

Tack för mig!
 
Jämförelsen får väl i så fall bli utan kostnaden för förstoringsapparater.

Då får du väl räkna bort datorn, för den finns väl i varje hem vare sig även om man inte arbetar med bilder. Vi lär nog aldrig få fram en helt rättvisande kalkyl som gäller för alla, det är nog en kalkyl som var och en får göra upp för sig själv.

Sedan hoppas jag att vi får kvar så många metoder att framställa bilder som möjligt. Silver eller bläck, varje metod har sitt berättigande i rätt sammanhang.

Stefan
 
Om du läser det inlägg från mig som du citerade från början så ser du att det är precis vad jag syftade på. Dvs att ett intresse kan ta sig olika uttryck hos människor. Fotointresse behöver inte vara förknippat med bästa och enklaste vägen till perfekta bilder. Skidåkning i backe behöver inte innebära att man skall ta sig ner fortast och enklast möjligt. För seglaren kanske kringarbetet och underhållet av träbåten är mer än halva nöjet, och därför är inte de mer underhållsfria moderna plastbåtarna någonsin aktuella, även om de skulle ha bättre seglaregenskaper.

Förstår du mig nu?

Jo jag förstår dig och håller med. Men var har jag citerat dig någonstans? Ditt ovanstående citat från mig är en kommentar på en annans inlägg.
 
Men det som gör att jag fortfarande använder film är att det helt enkelt ser proffsigare ut. Fylligare och mer äkta färger, fler gradationer på nåt sätt.

Det krävs en viss kunskap när man använder digital teknik. Kan du inte få fram de färger som du vill ha med digital teknik, då behärskar du den helt enkelt inte. Det färgomfång du får idag med en bra digital kamera är större än både negativ och diafilm kan återge. Det är rätt enkelt att visa genom att mäta upp de färger som kan återges.

Jag gör en del reproduktioner av konstverk och i det sammanhanget är digital teknik helt överlägsen. Det är enkelt att få en korrekt färgåtergivning på digitalt fotograferade bilder, betydligt svårare med diabilder och mer eller mindre hopplöst om originalet är en negativ film. Då är naturligtvis kraven otroligt höga, original och reproduktion ska i princip vara identiska.

Stefan
 
Jo jag förstår dig och håller med. Men var har jag citerat dig någonstans? Ditt ovanstående citat från mig är en kommentar på en annans inlägg.
Såg att det var Anders som påbörjade fördjupningen av telemarksåkandet. Era två inlägg tillsammans kunde tolkas som en viss oförståelse för mitt första inlägg. Ni får ge tusan i att gadda ihop er på det där viset.
 
Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

"That is called grain. It is supposed to be there." -Flotsam

Brus (noise) är per definition en störning. Kornighet (grainyness) är en egenskap. Många har svårt att se distinktionen däremellen.
 
Senast ändrad:
......AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

"......Plötsligt får jag se en bild som förändrar hela mitt sätt att uppfatta fotografi. Bilden fanns i en amerikansk tidning, är tagen av Richard Avedon och visar en balettdansös som knyter sitt skosnöre. Det är en grovkornig bild. En mycket grovkornig bild. Jag kände silvermaterialet. Bilden gav mig, som det heter nuförtiden, en kick. Som i ett slag förstod jag att det är möjligt att kontrollera fotografi. Jag förstod mellanrummets, pausens, betydelse på bildytan. Jag förstod skillnaden mellan att TA och att GÖRA en bild."

Georg Oddner.
 
Den tanken slog mig för en halvtimme sedan, när jag skrev ut en bild. Bilden var tagen med iso-1600 och jag kunde inte hitta minsta lilla antydelse till brus på den. AV det jag erfarit i mörkrum så får även iso-400 film rejält med korn på kopiorna, och knappt ens iso-100 film kan mäta sig med digitalutskriften. Så varför köra analogt?

Är det inte så att den teoretiska upplösningen på sv/v silveratomens storlek?

Kornighet är nog en effekt av (gäller nog både färg och sv/v):
1: Dålig film.
2: Dåligt labb

Alla har en åsikt om Ken, i detta ämne har han en del läsvärt tycker jag.
http://kenrockwell.com/tech/why-we-love-film.htm

Kolla jämförelsen mellan Nikon D3 och Kodak Retina, inget värde i verkligheten kanske men lite tänkvärt.
 
Alla har en åsikt om Ken, i detta ämne har han en del läsvärt tycker jag.
http://kenrockwell.com/tech/why-we-love-film.htm


I detta sammanhang snackar han mer rappakalja än i något annat vad jag lästa av honom. Det han hävdar går stick i stäv mot vad en mängd kompetenta människor rapporterat om och också mot den erfarenhet jag har. Och jag har gjort ett par stycken film/digital jämförelser.

Jag ser en självklar plats för silverbaserad fotografi framöver. Vi har behov av alla de olika sätt som finns att ta fram fotografiska bilder. På så sätt kan man välja den metod som producerar bilder med de egenskaper man uppskattar. Inte minst är produktionsmetoden viktig, vissa gillar att stå i mörkrum, andra hatar det. Därför tycker jag dessa analoga vs digitala trådar som då och då uppstår här är så trista, där respektive läger ska slå varandra i huvudet med argument om den ena eller den andra metodens fördelar. Ett typfall var väl den tråd som Nils startade om den ökade försäljningen av film. Detta borde vara ett glädjande faktum för alla, även om man arbetar digitalt. Och där tycker jag nog att båda läger har företrädare som aldrig kan låta bli att förfalla till vulgärargumenten.

Men att hävda att man får en högre upplösning när man jämför format mot format stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten.
 
Kan inte annat än hålla med Stefan.

Att stirra på detaljer, göra jämförelser hit och ditt med olika premisser i olika tester varje gång, en del mer rättvisa än andra (men framför allt: en del mer orättvisa än andra), leder ingen vart. Fotografi är så mångfacetterat att det finns oändligt många delar att fascineras över och värdesätta på olika sätt.

Edit: upplösning är bara en liten del och det skriver jag även om jag så ofta jag har möjlighet fotar på 4x5tums negativ.
 
Senast ändrad:
Jag ser det som ett uttryck för en väldig osäkerhet när man måste göra ner andra för att få ens egna val att kännas bättre. Kanske man måste intala sig själv att gräset på andra sidan inte har en gnutta grönska så man inte behöver längta dit. :)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar