Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur kan folk använda 35mm film??

Produkter
(logga in för att koppla)
Det jag gillade bäst med TP var den tunna filmbasen; Alltid perfekt plan vid skanning. Har de kroatiska mikrofilmerna också sån, eller har de konventionell bas?

Jag har en sån där pytteflaska Technidol kvar, men filmen är slut sen länge.

Vet inte eftersom jag inte har provat någon. Men både Rolleis ATP och Adox CMS har klara och rena filmbaser och man uppger att de därför ska vara lätta att scanna. Att de är klara i basen tyder också på att de är tunna. Vanlig polyesterbas ändå enligt uppgifterna. När man luskar lite i infon om de här filmerna så verkar det inte vara samma filmer, som jag trodde tidigare. Olika känslighet uppges (16 resp 32 ISO) och delvis olika rekommendationer för förfarandet vid framkallningen. T.ex rekommenderas inget stoppbad för Rollei ATP medan det för Adox CMS rekommenderas vanligt surt stoppbad. Däremot rekommenderas vanligt surt härdande fix typ Agefix för Rollei ATP så varför man ska hoppa över stoppbadet förstår jag inte? Kanske menar man att man ska använda vattenbad eller mycket svagt surt stoppbad mellan framkallning och fix istället, precis som rekommenderas med Efke/Adox 25/50 då dessa filmer har så tunn emulsion och därför behöver härdas långsamt, inte med för surt direkt?

Rollei ATP finns också i 120-format, vilket även Technical Pan gjorde på slutet innan den försvann, och när jag läser uppgifter och rekommendationer om Rollei ATP liknar den väldigt mycket just Kodaks Technical Pan. Rena dosor (rostfritt rekommenderas), ingen förblötning då slöja kan uppstå, framkallaren blandas till med destillerat vatten, enbart vatten som stoppbad mm. Adox CMS däremot verkar inte ha samma noggranna rekommendationer för framkallningen.
 
Det jag gillade bäst med TP var den tunna filmbasen; Alltid perfekt plan vid skanning. Har de kroatiska mikrofilmerna också sån, eller har de konventionell bas?

Den Rollei-film jag har sett har samma tunna bas som den gamla Kodak-filmen, alltså antagligen en polyester-bas.

Stefan
 
Det är just sånt här som gör att man ibland tycker att filmälskare är intorkade stofiler. Du menar alltså att en digital bild är mindre "äkta" än en analog? Eller hur ska man annars tolka din mycket märkliga parallell ovan, där till en riktig gitarr ställs mot en syntetisk datormodellerad gitarr?

Tillägg: Hahahah! Jag såg inte ens ditt smeknamn innan jag skrev inlägget. Så rätt det blev:-D

Jag vill också säga att jag inte har något emot film. Men jag fattar inte snacket om att det skulle vara bättre och finare. Trams!

Men e du go eller? Nu fär jag försöka skriva dig på näsan vad jag menar eftersom du uppenbarligen missat hela poängen.

Jag menar inte att en digital bild är mer av någonting än något annat. Jo förresten, den är mer digital vad än en analog bild är.

Jag menar bara att trådskaparens fråga är ungefär lika relevant som att fråga varför man kan spela akustisk gitarr i stället för att fixa till musiken i datorn. Svaret är ju naturligtvis att det går lika bra med vilket som, whatever rocks your boat, gör det du tänder på, do what gets you off, klä dig i latex om du gillar det, eller ta på dig bh och trosor om du föredrar det. Eller använd Dressman-kalsingar om du gillar det. Vissa gillar akustisk gitarr pga att de upplever att det är mer känsla i det, andra ger fullständigt faderullan i känslan och tycker att datorn är bättre.

Du kan ju inte ha läst mitt inlägg så noga eftersom du uppenbarligen missat att jag fotar både analogt och digitalt och trivs med båda.

Du har inte läst Kapten Stofil? Gör det i så fall. Men den kanske är för subtil för dig... Jag antar att du gillar amerikanska sitcoms och tycker t.ex. Monty Python är bara skit?
 
Makten verkar ha rätt mycket gemensamt, både vad gäller åsikter och hur de uttrycks, med Kapten Stofil, så det är nog inget dumt läsningsförslag :)

Lindengren har varit min största idol ända sen jag första gången kom i kontakt med Krystmarodören.
 
Makten verkar ha rätt mycket gemensamt, både vad gäller åsikter och hur de uttrycks, med Kapten Stofil, så det är nog inget dumt läsningsförslag :)

Lindengren har varit min största idol ända sen jag första gången kom i kontakt med Krystmarodören.

Hm, tycker du vi har lika åsikter? Inte alls lika väl? Jag säger ju hela tiden att analog och digitalt är likvärdigt men annorlunda, medan hans kommentar väl definitivt stoppar in honom i "digital är framtiden och film är till för gamla fossila gubbar som sitter på ålderdomshemmet och luktar kiss och klagar på oss ungdomar"-facket. Däremot förstod ju Melker Humala vad jag menade.
 
Rollei ATP (advanced technical pan) tillverkad av Agfa Gevaert i Belgien!

Ja så står det på de prov-filmer Rollei ATP-film i 120-format som jag fick hem idag från Maco. Det verkar alltså som det fortfarande tillverkas film i Agfas Gevaerts gamla fabriker i Belgien, och det är kul. Trodde ett tag att det var Kodak som gjort en ny Technical Pan åt Rollei. Även Agefix som följer med uppges vara tillverkad av Agfa Gaevert i Belgien. Specialframkallaren för filmen uppges tillverkad av SPUR. Ska bli intressant att testa den här filmen.
 
Riktigt bra tråd det här.

Bra med en ordentlig faktatråd om film och dess egenskaper där människor som faktiskt använt film och vet hur den ska användas skriver.

Är så trött på trådar där Arne-65 (ett påhittad namn) berättar att han prövat film igen efter 25 års uppehåll och blir skrämd av den dåliga kvalitén på den billigaste skräpfilmen man kan hitta framkallad på det billigaste stället man kan hitta. Dessutom har Arne-65 aldrig stått i mörkerrummet och kan ingenting om filmframkallning eller kopiering och klagar ändå på den dåliga kvalitén.. BLÄ!

Det lustiga är att dessa människor tycker digitala jpegs direkt ur kompaktkameran är fantastiska? Öh? Då måste man ju för sjutton vara blind!
 
Hej! För att återanknyta till den ursprungliga rubriken, så kanske man litet stillsamt få ställa frågan,att om de, som med anknytning till ursprungstiteln ,klagar på den traditionella filmen och dess spännande användning någonsin med sin själ engagerat sig i denna form av fotografi?
under mina 45 år med kamera, så ångrar jag djupt att jag ej tidigare ägnat mig åt mörkrumsarbete än de sista 25 åren. Det var till en början enklare med dia.
Det facinerande med digitalt foto är ju att man kan se och genom mångfald korrigera resultatet omedelbart, men det är frågan om denna möjlighet kan ersätta känslan av att se en bild växa fram i framkallningsskålen och genom egen erfarenhet och skicklighet kan påverka resultatet. Vill inte ta upp frågan om lagrigsbeständighet film kontra digitalt framställda bilder, men det man vet är ju att en svartvit bild rätt förvarad är beständig i minst 150 år
 
Hur kan man skriva inlägg med helt felaktiga uppgifter. ;)

Det står i specen att den tar 2.5 bild per sekund vid NEF 14-bit

Meningen var att provocera lite som lika dumt som "det var med hur folk kan använda film"

Man använder väl det man tycker är bäst själv. Eller så har man både digital och filmkamera
 
Senast ändrad:
Man använder väl det man tycker är bäst själv. Eller så har man både digital och filmkamera

Precis!
Är så trött på detta med analogt "kontra" digitalt.
Jag billar BÅDA!

Jag kör en massa digitalt som har sina fördelar med bland annat min D90 och en massa nya objektiv med VR, AFS etc. Super.

Men jag tar också med glädje fram min gamla Nikon FM2n eller någon av de andra manuella Nikonkameror jag växte upp mig, skärper till tänket kring skärpedjup och själva skapandet och njuter och utvecklas med det.

Dessutom gillar jag riktigt gamla kameror - inte att samla men att använda - och gläds åt vilka fantastiska bilder man idag kan få med en Nikon S eller SP från 1950-talet tillsammans med ett Nikkor 5 cm-objektiv som saknar allt vad dagens multicoating och annat heter.

Jon

PS: köpte häromdagen via Tradera för några futtiga kronor en Zorki 4 från 1967 (Special Ed: 50 year Anniversity of Russian Revolution) som står i tur på listan över gamla kameror att köra en film genom och se om slutartider och annat funkar eller om den behöver lite CLA... Det finns ett fantastiskt utbud på riktigt fina kameror (knappast en Zorki från 1967) och riktigt spännande kameror (definitivt denna special edition) på nätet för den som är lite nyfiket lagd!
 
Senast ändrad:
Jag har använt diafilm i 45 år men de negativa färgfilmer som jag förbrukat kan räknas i några tiotal, jag har sällan varit nöjd med resultatet från dem. Däremot blev det en del svv på 60-talet och naturligtvis mest Tri-X. Jag har fortsatt med den och ibland någon mera finkornig sort och har några rullar i frysen om lusten faller på.

Dia avnjuts bäst (enligt min ringa åsikt) på duk med en bra projektor och när jag nu mest (men inte helt) övergått till digitalt så har jag fortsatt med den vanan när det gäller vissa bilder. När vi köpte en digitalprojektor för fyra år sedan var det dyrt nog att köpa ett demoex med upplösningen 720 på höjden, ca 13 kkr, men ny hade den kostat 19 kkr. Klubben har en med upplösningen 768 på höjden men det hjälps inte, en projicerad diabild utmärker sej genom sin briljans och skärpa, särskilt det senare, så där finns ett skäl till att använda dia fortfarande. Och då har jag bara tänkt på småbildsdia. Jag inser att med högre upplösning på digitalprojektorn blir det naturligtvis skarpare, men då skenar kostnaden iväg så alldeles förskräckligt.

Så för oss som gillar bilder på duk så är det en bit kvar, i varje fall när det gäller skärpan, innan den projicerade digitala bilden är ikapp till rimliga kostnader. Men den dagen kommer naturligtvis då det finns digitala projektorer som leverarar bra skärpa och upplösning till överkomligt pris.

Det blir ofta en viss eftertänksamhet i fotograferandet när man har film i kameran. Filmen och framkallningen kostar mer än någonsin så jag känner att jag blir noggrannare i förberedelserna och kompositionen och avvaktar ögonblicket bättre. Min Pentax Spotmatic har följt mej i över 40 år och den har ett härligt lätt avtryck men en liten, liten tryckpunkt, ungefär som ett tävlingsgevär, den går att hålla stadigt även om jag är nere på någon tiondel. Till mina Canonkameraor (F1, A1) har jag en samling relativt ljusstarka objektiv som jag aldrig kan skaffa mej till någon digital kamera såvida jag inte vinner någon miljon eller så på lotteri.

Men det är två olika sätt att fotografera. På min desktop håller jag just på med några digitala bilder från en kyrkokonsert på långfredagen med med en kör som min kära hustru sjunger i och jag funderar på om den lokala tidningen kan vara intresserad. Där ligger naturligtvis det digitala fotograferandets styrka, bilder genast. Och bilderna går enkelt att fixa till vad gäller den knepiga kontrast och ljus som det blir i en halvmörk kyrka med stearinljus och dämpade takkronor och där solen tittar in genom fönstren.

Lite nytta har jag av de gamla grejerna, några av bilderna från kyrkokonserten ovan är tagna med ett 85 mm Takumar 1:1,8 med M42 gänga som försetts med adapter så den passar min K100D. Ingenting går upp mot en ljusstark glugg i sådana situationer...

Så jag konstaterar att det är varken eller, utan både och.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar