Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur får vi in bilden i forumet...

Produkter
(logga in för att koppla)
I t ex kritikerrollen här på FS är det väl bra att kunna uttrycka vad det är i en bild som skapar upplevelserna hos betraktaren.

Janne, jag förstår att man kan göra detta utan alla dessa kryptiska termer. Men för den mindre erfarne, som mig, kan det vara en väg in i denna begreppsvärld. Att få lite kött på benen, få några konkreta begrepp som man sedan kan praktisera i sin roll som kritiker eller "bildkonsument".
 
Arleklint skrev:
Niclas:

För mig låter det faktiskt väldigt främmande att jag skall lära mig ett nytt språk för att beskriva och berätta om mina bilder. Om folk inte förstår vad jag säger när jag snackar som jag brukar så förstår dom inte mer för att jag lär mig ett annat språk. Så konstiga är inte mina bilder.

Det är mina tankar. Jag respekterar er som vill uttrycka er annorlunda.

Du missförstår Janne.

Det handlar ju om att du och flera andra redan har orden som dessa begrepp består utav.
Att ibland använda ett begrepp här och där är ett sätt att kringgå en uppsattsskrivning runt ett par begrepp, + att kommunikationen liksom blir mer glasklar.

Här på fotosidan.se finner vi bara en bråkdel av det nyttiga språket som omger oss i en hel kreativt skapande värld. Att snoka sig in i konstvärldens olika hörn tror jag skulle vidga ögonen hos många till ytterligare förståelse.

Bilder behöver inte vara "konstiga" på ngt sätt. Bilderna behöver kanske inte heller ngr ord överhuvudettaget. Men om du tex skall förklara för en gallerikurrator på ett musseum vilket uttryck du önskar att presentera i din utställning så är det ju fint och trovärdigt om du har orden som sätter saken så att säga i box och utan en massa krussiduller.

/Vh Niclas,
 
Arleklint skrev:
En sådan har jag redan föreslagt fast mer specifik... typ konstnärligt naturfoto, men fått nobben på för att man tycker konst är just "flummigt"

Så vi är ense där oxå. Konstnärlighet är något som måste införlivas i foto, och foto bör införlivas i konst.

Vad är "typ konstnärligt naturfoto", och hur vet vi innan vad som är konstnärligt?

Varför öronmärka det vi tror är konst - risken är att vi får en massa "konstiga" och "oskarpa" bilder som vi tror är konstnärliga.

Inte tror jag det kommer lyfta fram det konstnärliga - som jag tolkar detta.

Men jag kan ha fel...

Terje
 
Terje skrev:
Vad är "typ konstnärligt naturfoto", och hur vet vi innan vad som är konstnärligt?

Varför öronmärka det vi tror är konst - risken är att vi får en massa "konstiga" och "oskarpa" bilder som vi tror är konstnärliga.

Inte tror jag det kommer lyfta fram det konstnärliga - som jag tolkar detta.

Men jag kan ha fel...

Terje
Hej Terje. Kul att se dig i detta forum :)
Jag ser en stor skillnad i dokumenterande natur fotografier och det man kan kalla mer konstnärliga natur bilder. Du som skriver mycket om kompositions regler borde ha förståelse för konsten och att detta är när man försöker förmedla en känsla och inte bara dokumentera skogen och dess invånare.

Tänker man "Om jag lägger grenen i förgrunden och placerar horisonten enligt det gyllene snittet och väntar en timme tills solen blir röd så får jag nog en vacker bild" så är det stor risk att denna bild är konstnärlig.

Tänker man "Ah, en Pentato´midae, skinnbaggar bör dokumenteras mot ljusare grå bakgrund; måste tänka på att inga skuggor blir för tydliga" så är risken stor att man dokumenterar nått och på så sätt får stela bilder utan så mycket konstnärlig känsla.

Alla bilder där man vill visa upp skönheten eller förmedla en känsla är för mig konstnärliga. Jag tror att konsten finne sin egen väg och att man inte behöver ifrågasätta "vad är konst", för det vet oftast de som sänder upp bilder till en liknande pool.

Ett bra exempel på detta är "Kreativt" i NoWords där tråden tog en egen form och ett eget utryck. Även andra NoWords" trådar har utan några regler eller förklaringar inordnat sig i en ordning som man accepterar så som normal i sammanhanget.

Men jag håller med dig om att ordet konst ibland kan tolkas lite udda, men det kan man råda bot på genom att sände upp det man själv anser är konst.
 
Jamas skrev:
Janne, det där är exakt såna beskrivningar man satt termer på bara, det är ju det jag skrivit med. :)

Sen kan man utveckla det med, varför känner du så inför bilden? Vilka bild element är det så framkalla dom klänslorna?

Men man kan börja mer från grunden och diskutera. Terje gör det lite svårare genom att inte visa exempel från början.

Hej Tobias!
Jag får ibland dessa frågor/önskningar om varför jag inte visar bildexempel från början. Problemet är bara att detta är bilder jag inte har. Jag gör inga bilder, innan jag har BILDEN.

Processen har jag enbart i huvudet.

Terje
 
Arleklint skrev:
Frågan är om du behöver dom för att bli förstådd.

Jag föredrar att använda mitt eget simpla språk, och jag kan inte garantera att jag kommer fatta vad du snackar om.

Bildtermsorden är inte konstigare för den invigde än skärpedjup, bländaröppning, hyperfokal, kromatisk abberation e.l. är för teknikkillen.

Jag måste tillstå att många av dessa bildtermsord är nya för mig - men jag ser också att jag behöver dem för att kanske bättre förklara en del av de abstrakta ingredienser som bildspråket innehåller.
 
Nekomy skrev:
Hej Terje. Kul att se dig i detta forum :)
Jag ser en stor skillnad i dokumenterande natur fotografier och det man kan kalla mer konstnärliga natur bilder. Du som skriver mycket om kompositions regler borde ha förståelse för konsten och att detta är när man försöker förmedla en känsla och inte bara dokumentera skogen och dess invånare.

Tänker man "Om jag lägger grenen i förgrunden och placerar horisonten enligt det gyllene snittet och väntar en timme tills solen blir röd så får jag nog en vacker bild" så är det stor risk att denna bild är konstnärlig.

Tänker man "Ah, en Pentato´midae, skinnbaggar bör dokumenteras mot ljusare grå bakgrund; måste tänka på att inga skuggor blir för tydliga" så är risken stor att man dokumenterar nått och på så sätt får stela bilder utan så mycket konstnärlig känsla.

Alla bilder där man vill visa upp skönheten eller förmedla en känsla är för mig konstnärliga. Jag tror att konsten finne sin egen väg och att man inte behöver ifrågasätta "vad är konst", för det vet oftast de som sänder upp bilder till en liknande pool.

Ett bra exempel på detta är "Kreativt" i NoWords där tråden tog en egen form och ett eget utryck. Även andra NoWords" trådar har utan några regler eller förklaringar inordnat sig i en ordning som man accepterar så som normal i sammanhanget.

Men jag håller med dig om att ordet konst ibland kan tolkas lite udda, men det kan man råda bot på genom att sände upp det man själv anser är konst.

Vi förstår varandra. Problemet är bara att jag gått genom ett antal diskussioner upp genom åren som enbart genererat ett antal fotografer som springer runt och gör mycket märkligt - utan att veta varför, annat än att de är trendiga. Konst är det däremot inte!

Konsttänkandet bland naturfotografer föder ofta naturfotografer som vertikalpanorerar på skog, fäktar runt med kameran på långa slutartider eller gör mystiska närbilder på is, frost eller vattenspeglingar. Få gör dessa bilder med ett personligt innehåll - och de gör bilderna ofta för "den inbördes beundran" som råder mellan dessa.

Resultat: Ingen ser skillnaden på två bilder med rörelseoskärpa. Ingen ser längre än tekniken i det att vara konstnärlig. Och viktigast av allt - nästan inga av dessa bilder är personliga och innehåller ett budskap eller en tanke.

Konst är det inte!

Terje
 
Janne och Terje:

Håller helt med att begreppet "konst" är tämligen meningslöst. Skit i "konsten". Allt kan vara konst. Alla håller nog med om att det är en fara med att sätta etiketten "konst" utifrån vissa attribut i bilden.

Kategorisera istället utifrån bildens syfte, och låt fotografen avgöra genre eller kategori för bilden (det är ju endast fotografen som känner sitt syfte).

Låt fotografen klassa bilden som "presenterande naturfoto" om det främst är ett försök att skildra naturen dokumentärt/objektivt etc i snygg och konstnärligt form t ex. Fotografens avsikt är här inte främst att lägga in annat än det som syns i bilden och dess form.
Naturen är mer målet än medlet.

Låt fotografen klassa bilden som "konceptuell naturfoto" om det främst är ett försök att använda naturen som objekt i ett mer abstrakt tänk (mer konnotation än denotation).
Naturen är mer medlet än målet.

Helt klart överlappande kategorier, men jag tror t ex Terje och Janne i princip alltid har bestämt sig för en av dessa kategorier omedvetet när bildtänket sätter igång inför en bild.

Terje och Janne, Skulle ni kunna placera några av era bilder i någon av dessa kategorier? Eller skulle bilden tappa något om ni deklarerade att bilden främst hör till en av kategorierna?
 
Alla mina bilder har en personlig förlaga, så konnotation passar mig bättre. För MIG genom MINA bilder. Hur bilderna sedan skulle uppfattas av andra är en helt annan sak.
 
Arleklint skrev:
Niclas:

För mig låter det faktiskt väldigt främmande att jag skall lära mig ett nytt språk för att beskriva och berätta om mina bilder. Om folk inte förstår vad jag säger när jag snackar som jag brukar så förstår dom inte mer för att jag lär mig ett annat språk. Så konstiga är inte mina bilder.

Det är mina tankar. Jag respekterar er som vill uttrycka er annorlunda.

Du måste ju lära dig ett nytt språk för att kommuniceraa med dina bilder ju, så varför inte gå hela vägen?
 
Denotation och Konotation är saker som hänger ihop, i ett led i bildtolkning.
Men det är ju just konotationen som folk kan hämta associationerna och känna igen sig, likaväl att det är det konstnärerna skapar dessa med.

Sen måste man ju gå vidare med konotationer/associationer också, vad och varför det är just det sakerna som göra att man känner eller tolkar bilder på ett visst sätt. Tex tecken, ikoner, liknelse etc.
Mycket intressant är det iaf!
 
Terje skrev:
Alla mina bilder har en personlig förlaga, så konnotation passar mig bättre. För MIG genom MINA bilder. Hur bilderna sedan skulle uppfattas av andra är en helt annan sak.
Det är inte riktigt så begreppen skall tolkas.

Du kan inte välja att dina bilder skall vara konnotativa.

Bilden har olika innehåll.
Konnotativa innehållet är det som betraktaren läser ut av bilden färgat av erfarenheter och förkunskap.
Spelat ingen roll om bilden är en ren faktabild, som visar hur en klocka ser ut eller en grå, dovt kopierad bild av ett grustag.
 
mipert skrev:
Det är inte riktigt så begreppen skall tolkas.

Du kan inte välja att dina bilder skall vara konnotativa.

Bilden har olika innehåll.
Konnotativa innehållet är det som betraktaren läser ut av bilden färgat av erfarenheter och förkunskap.
Spelat ingen roll om bilden är en ren faktabild, som visar hur en klocka ser ut eller en grå, dovt kopierad bild av ett grustag.
Ok, fel av mig. Vad är motsatsen till "presentation"? (Om något sådant finns)
Dvs, när syftet med bilden inte är att mottagaren ska se just de ingående objekten?

Eller är jag helt ute och cyklar på djupt vatten i ett glashus här?
 
Nej Roger, det är inte fel av dig.
(Det var Terje jag skrev till.)

Man kan mycket väl skapa bilder där man tar hänsyn till det konnotativa innehållet, men bilden i sig är inte mer eller mindre konnotativ.

Om jag fotograferar en Rolex mot vit bakgrund, lite sådär som den vore hämtad i Café, så tar jag inte lika mycket hänsyn till vad betraktaren har för kunskaper, inte medvetet i alla fall.

Men det finns ett konnotativt innehåll.
Omedvetet väljer jag bild mot vit bakgrund därför att det passar målgruppen.
Jag vet att bilden andas smak, utan att behöva lägga till element som män med fluga och smoking i bilden.
Jag kanske inte tänker på orskaen till att jag väljer en sådan bild, snarare kanske jag gör det för att man brukar använda sådana bilder i det mediet/mediat (tusan, nu blev jag osäker på hur man skriver).

Fotograferar jag bilder som skall illustrera ångesten inför att räntan går upp, då måste jag använda en del symboler och index som jag vet att folk förknippar med dålig sömn och huvudvärk (som ett resultat av ett dåligt lån).
Jag tar mer medvetet hänsyn till bildens konnotativa innehåll, försöker förenkla och styra så att budskapet blir lättläst.
 
Senast ändrad:
Coolt, tror jag greppar.

Man skulle kanske kunna se det som att fotografen ibland tvingas välja att använda konnotationerna i större utsträckning för att överföra ett mer konceptuellt eller abstrakt tänk?

Medans ett mer "direkt" eller omedelbart uttryck inte kräver lika mycket konnotativt tänk, men kanske desto mer formmässigt tänk för att bilden ska kännas "hel" eller komplett? (meningsfull?)

Det blir kanske lite en avvägning, ju mer bilden bygger på konnotationer, ju mindre behövs formen.
Men det är inte motsatser, kanske bara svårare att få till formen om man måste bygga in mer konnotationer.

hmmm, tål att funderas vidare på.
 
Ja, man kan säga så, fast det blir lite tvärtom. :)
Konnotationer är ju ett ord för att sätta ord på det vi vill ser och associerar till i en bild, för bildtolkning, inte ord för hur vi skapar.

Man har man koll på det, så har man ju det så som du menar med, så du är på helt rätt spår!
 
Vad galler att kolla igenom gamla bilder tagna for lange sen:

Nar jag paborjade min utbildning for tre ar sedan

(for mig ar det lange sen, fotografisk sett:O)

fick vi som forsta uppgift att ta en rulle pa vad som helst, motiv och teknisk kvalite utan betydelse.Enbart for att lara oss hur man framkallar, rent praktiskt alltsa.

Jag hade inga som helst kunskaper inom foto.
Kunde inte ens gora mig en bild av vad sjutton det har med slutartid var for ngt, hur det rent praktiskt funkar, didnt get into my mind.

En bild av desa 36 blev ngt som jag fortfarande kan kanna mig stolt over an idag. En bild som blev ngt, uttryckte ngt. stack ut litegrann, kan jag nog pasta helt odmjukast.


Vad jag vill saga ar:
Allt som oftast ar teknisk kunskap, eller kunskap over huvud taget, en sjalvklar fordel.
men ibland kan "amatorens" otranade oga skapa resultat som ett "proffs" ( for att satta ett ord pa det hela) inte riktigt lyckas aterskapa pa ett genuint satt.

ah, jag hoppas verkligen att jag forklarar mig.
jag forsoker igen:

det finns en genuitet i den oerfarenes blick(fotografiskt sett, inte vad galler livet...O) )
som ar unikt. som inte ens ett "proffs" kan aterskapa.

kañske har jag fel. eller sa slog jag precis huvudet pa spiken.
 
Har inte orkat läsa mer än Jannes huvudinlägg men jag måste säga att jag håller med.
Mer bilddiskutioner!

Dom flesta teknikinläggen är jättetråkiga och det är bilder vi borde hålla på med och inte tjata prylar. Faktiskt!
 
sara gustavsson skrev:
...
Vad jag vill saga ar:
Allt som oftast ar teknisk kunskap, eller kunskap over huvud taget, en sjalvklar fordel.
men ibland kan "amatorens" otranade oga skapa resultat som ett "proffs" ( for att satta ett ord pa det hela) inte riktigt lyckas aterskapa pa ett genuint satt.

ah, jag hoppas verkligen att jag forklarar mig.
jag forsoker igen:

det finns en genuitet i den oerfarenes blick(fotografiskt sett, inte vad galler livet...O) )
som ar unikt. som inte ens ett "proffs" kan aterskapa.

kañske har jag fel. eller sa slog jag precis huvudet pa spiken.
Jag håller med. Mina barn kan ibland ta helt underbara bilder, och om jag tittar på mina gamla bilder så kan jag hitta saker som jag skulle ha svårt att göra idag.
 
mipert skrev:
Denotativt innehåll.
Det (entydiga)innehåll i bilden som vi är överens om finns där, det är inte mycket att snacka om.
En tidning ligger på marken. Ytan är grå.
Konnotativt innehåll.
Nu påverkas vi av vår bakgrund och vår kunskap, vi ser olika saker i bilden. En del ser storstadsstress, andra ser ensamhet. En tredje ser Stockholm, andra ser Emmaljunga.
Tolkningen är mångtydig.


Denotativt= det objektiva
Konnotativt= det subjektiva

?

- anna som försöker lära sig ord
 
ANNONS