Annons

Hur ”hittade” du din redigeringsstil?

Produkter
(logga in för att koppla)
Det jag försökte få fram var att visst syns det skillnad på bilderna, men den är inte så stor att det är det som gör eller förstör bilden. Det är andra kvalitéer som avgör det.
Det är lätt att gräva ner sig i olika värden på olika färgkanaler och en massa annat tekniskt och glömma bort att det är helheten som till slut avgör om bilden blev bra eller ej.
Och visst är det subjektivt. Annars hade vi inte behövt kommentera frågan om ifall det är skillnad på de två bilderna med något mer än "ja".
Japp, ju bättre än bild är estetiskt, desto mindre viktiga blir de tekniska aspekterna, håller helt med. Men det betyder inte att färg, skärpa, kontrast etc. är helt oviktiga. Hade de varit det så hade vi kunnat besvara den allra första frågan i tråden med ”spelar ingen roll”.
 
Hej!
Jag gillar tänket från filmindustrin, man skapar en stil för att det ska förtydliga det man vill förmedla. Allt som förstärker kommunikationen är bra och allt som grumlar det är inte bra.
Så vad är det du vill säga, svaret på det blir hur det ska se ut.
Ska man ha bara en stil? Jag tycker man kan använda sig av olika stilar som fotograf, temat styr, tänker jag.
Eller ett visst jobb styr. Det beror på målgruppen.

Jag vet inte om du är yrkesfotograf eller hobby eller konstnär??
Kommersiellt så brukar man inte skruva till värst mycket, det är mera ljussättningen som styr stilen.
Tex i landskapsfoto så har naturen, landskapet ett visst ljus likaså miljön, då har du redan en stil där för det stället för den tidpunkten.

Jag tänker mera i teman.

Hur får man till en stil, kontrast och färg skulle jag säga. Efter vitbalansen är justerad använd kurvverktyget där styr du allt från ljus, kontrast och färg. Klarhet plus eller minus.
Hoppas det hjälper.
Hej!
Jag är nyfiken på hur ni hittade just eran redigeringsstil och om ni har tips hur man ska gå till väga. Finns ju så oändligt många olika sätt och stilar och jag drunknar snart.

Det jag tycker är svårt är att om jag hittar en ”stil/redigering” ex: svartvitt (för att förklara det så enkelt som möjligt) så passar den ändå inte alla bilder som jag tar. Säg om jag redigerar i typ en lite mer retro/vintage-stil så tycker jag inte det passar på alla mina bilder ändå. Jag har svårt att få till en röd tråd i min redigering.

Använder lightroom och VSCO men vill helst bara använda lightroom.
 
Det jag försökte få fram var att visst syns det skillnad på bilderna, men den är inte så stor att det är det som gör eller förstör bilden. Det är andra kvalitéer som avgör det.
Det är lätt att gräva ner sig i olika värden på olika färgkanaler och en massa annat tekniskt och glömma bort att det är helheten som till slut avgör om bilden blev bra eller ej.
Och visst är det subjektivt. Annars hade vi inte behövt kommentera frågan om ifall det är skillnad på de två bilderna med något mer än "ja".
Men snälla, det är en slumpmässig skitbild jag letade fram för att jag tagit den såpass nyligen att jag minns att himlen var problematisk. Själva bilden är HELT irrelevant för ämnet. Givetvis hade båda himlar dugit om bilden varit bra, men det gör ju inte att de ser likadana ut.

Om du måste välja vilken himmel du tycker ser bäst (eller minst dålig) ut, vilket är det? Skit i motivet, det hör inte hit.

--------------

Det här är ett generellt resonemang kring Fujifilms sätt att hantera färger. Och faktiskt ser det värre ut i Capture One än JPG direkt ur kameran. Det är väldigt ofta jag fastnar i bildbehandlingen för att högdagrarna bara blir bajs hur man än gör. Då tappar jag lusten och struntar även i ganska bra bilder. Det är rätt tragiskt.
 
Hej!
Jag är nyfiken på hur ni hittade just eran redigeringsstil och om ni har tips hur man ska gå till väga. Finns ju så oändligt många olika sätt och stilar och jag drunknar snart.

Det jag tycker är svårt är att om jag hittar en ”stil/redigering” ex: svartvitt (för att förklara det så enkelt som möjligt) så passar den ändå inte alla bilder som jag tar. Säg om jag redigerar i typ en lite mer retro/vintage-stil så tycker jag inte det passar på alla mina bilder ändå. Jag har svårt att få till en röd tråd i min redigering.

Använder lightroom och VSCO men vill helst bara använda lightroom.

Hitta först vad som funkar rent tekniskt för just den bilden och dra sedan bilden åt ett håll som gör att du får en konsekvent stil. Jag gillar tex att först ställa bilden så svärta och högdagrar inte spricker, sedan ställa mellantonerna så att dessa lyfts fram på ett trevligt sett. Sedan kan man tex lägga på en kurva och sist kanske göra hela bilden lite mörkare, men fortfarande bevara information i svärtan. Alla bilder är ju olika så att klippa ut och klistra in inställningar funkar sällan, men att följa en "röd tråd" i hur du redigerar kan göra att du även får en röd tråd i dina bilder. Tex, att göra allt lite mörkare, eller ljusare, än det borde vara. Sist men inte minst, räds inte att ta in bilden i photoshop för att lägga en sista touch där. Tex ytterligare lite mer kontrastkurva (svårt att få till i LR) och efterbelysning osv. :)
 
Jag kommer på mig själv att ofta när jag redigerar drar jag ner ljuset för att hitta en viss stämning i bilden. Inte för att visa hur det såg ut i verkligheten. Kanske är det min stil? När jag ser bilden igen efter någon dag tycker jag att bilderna är för mörka. Ögat föredrar ljusa bilder. Men drar jag upp ljuset igen känns bilderna platta.
 

Bilagor

  • 001-DSC06797.jpg
    001-DSC06797.jpg
    10.5 MB · Visningar: 28
Men snälla, det är en slumpmässig...
Men snälla, det är som en generell kommentar jag påpekar att i de flesta fall är själva innehållet i bilden långt viktigare för hur den uppfattas än om en färg är lite mer mättad eller inte.
Man får ta i rätt bra om man ska få något slags "färgstil" som slår igenom på alla bilder så till den grad att betraktare genast kan se att "nu är det han, denna där, som varit framme igen". Tar man i så mycket har nog själva bildinnehållets värde försvunnit på vägen.

Så nej, det jag skriver är förstås inget svar på hur man hittar sin redigeringsstil, såvida inte det svar som föreslogs nyss i tråden är det som gäller. "Det spelar ingen roll", alltså. Däremot försöker jag trösta den som inte hittar någon stil med att om bara bildens innehåll är bra är det inte heller så viktigt som man kanske kan tro. Omvänt går det att fördärva nästan vilken bild som helst med överdriven redigering på olika vis.
 
Jag tror att man utvecklar en stil när man arbetar. Man lär sig vad man tycker om och sen utvecklar man den biten.

Huvudsaken är att man jobbar på och fotograferar...

_dsc0600-edit-jpg.175423
_DSC0341-Edit.jpg_DSC0308.jpg
 

Bilagor

  • _DSC0600-Edit.jpg
    _DSC0600-Edit.jpg
    791.1 KB · Visningar: 9
  • _DSC0600-Edit.jpg
    _DSC0600-Edit.jpg
    791.1 KB · Visningar: 138
Du har i och för sig skrivit tre jättelånga inlägg till riktade mot Martin sedan dess, men eftersom han satt dig på ignore kommer han inte se vare sig detta eller de följande inläggen ;)

För några år sedan var det du som konsekvent vägrade köra annat än jpg ...

Ja även om det är rätt länge sedan så fanns det verkligt bra skäl till att köra JPEG DÅ och det har i princip inte ändrat sig ännu och det har med att proprietära RAW-format och deras möjliga långtidlagringsegenskaper.

Jag tänker inte plåga dig med min tolkning av Michael Reichmanns tänkvärda artikel "The RAW Flaw" från 2005 (märk också att 2005 var det år då jag köpte min första DSLR (KonicaMinolta D7D). Om du inte vet vem Reichmann var så var det han som grundade Luminous Landscape som då var en av nätets mest intressanta foto tech-siter. På den tiden diskuterades seriöst om att försöka få till ett enda öppet RAW-format. Det hände aldrig eftersom de stora tillverkarna varit mer intresserade av att stänga in sina användare i proprietära-världar. Ni kan ju fundera över kostnaderna med det.

Mitt eget exempel är hämtat från när jag fick min Sony A7 IV levererat verkligt tidigt (långt före USA exv.) Jag kunde dock inte läsa dessa i min dåvarande råkonverterare Photolab. Det tog hela sex månader innan det kom en profil för A7 IV till det programmet. Det var inte bara jag som hade problem utan det hade även Nikon-fotograferna med Nikons då nya proffskamera. Hur mycket enklare och effektivare skulle inte utvecklingen av konverterare vara om man slapp bygga profiler till alla nya kameror som kommer och istället kunde fokusera på att utveckla nya funktioner istället.


Jag startade en lång tråd i ämnet som hette just "Långtidslagring" innan jag åkte då till Öst-Afrika och diskuterade detta med bl.a. Blennulf här på FS. Det slutade med att jag lämnade min då nya DSLR hemma och jag tog istället de safaribilderna bl.a. med dia. Det kan jag ångra idag.

Idag har jag löst det för egen del genom att spara både slutbehandlade RAW och JPEG efter att behandlat dessa i DXO Photolab. Så länge jag kan köra Photolab så är det så att Photolab jobbar direkt mot filsystemet och lagrar till skillnad alla redigeringer i sidecar DOP-filer parallelt med allt i Picture Library-databasen till skillnad mot både Lightroom och Capture One som lagrar detta i bilddatabas-filen. Både i Capture One numera och Lightroom har man alltså en enda "single point of failure" medan varje filset ARW+DOP+XMP är komplett för varje enskild fil. Detsamma gäller om originalet är en JPEG bortsett då från att man har en JPEG istället för RAW.

Så med dessa lösningar gäller det att göra kontinuerliga backuper av databaserna. Det behöver man egentligen aldrig i Photolab för där kan man alltid återskapa och bygga en ny bilddatabas bara genom att indexera om alla bilderna. Försök det med Lightroom och Capture One.

Dessa problem kvarstår ännu och är i princip fortsatt olösta. Om ni kanske tycker detta är bullshit så tycker vare sig våra museer eller kulturarvsektorn över hela världen detta. Det är därför de satsat på att standardisera på ett enda RAW-format och det är DNG.

Det finns idag än fler goda skäl att köra RAW eller DNG och särskilt i Photolab eftersom marknadens bästa bruskonverterare Deep Prime XD (Ja jag har Topaz också så jag har landat i den slutsatsen efter att ha använt båda) bara funkar med RAW eller DNG-"RAW".

Jag tog även en massa JPEG på en väldigt intressant Syd-Afrika resa jag gjorde. Jag ångra det idag också för det är endast med RAW man kan dra full nytta av de förändringar och den utveckling som skett över åren i våra RAW-konverterare och det har för med sig att de tidiga jobb jag gjorde i Lightroom ver 1-6.x har jag fått göra om då bildkvaliteten i Photolab var så mycket bättre än i Lightroom.

Sedan Andrers så är man väl jäkligt korkad om man inte är öppen för att ändra sina arbetsflöden om man ser att det finns skäl till det. Jag tillhör inte de som sätter en ära i att aldrig ändra mig. En sådan hållning är bara korkad och leder bara till suboptimala resultat.
 
Senast ändrad:
Ja även om det är rätt länge sedan så fanns det verkligt bra skäl till att köra JPEG DÅ och det har i princip inte ändrat sig ännu och det har med att proprietära RAW-format och deras möjliga långtidlagringsegenskaper.

Jag tänker inte plåga dig med min tolkning av Michael Reichmanns tänkvärda artikel "The RAW Flaw" från 2005 (märk också att 2005 var det år då jag köpte min första DSLR (KonicaMinolta D7D). Om du inte vet vem Reichmann var så var det han som grundade Luminous Landscape som då var en av nätets mest intressanta foto tech-siter.

Jag startade en lång tråd i ämnet som hette just "Långtidslagring" innan jag åkte då till Öst-Afrika och diskuterade detta med bl.a. Blennulf här på FS. Det slutade med att jag lämnade min då nya DSLR hemma och jag tog istället de safaribilderna bl.a. med dia. Det kan jag ångra idag.

Idag har jag löst det för egen del genom att spara både slutbehandlade RAW och JPEG efter att behandlat dessa i DXO Photolab. Så länge jag kan köra Photolab så är det så att Photolab jobbar direkt mot filsystemet och lagrar till skillnad alla redigeringer i sidecar DOP-filer parallelt med allt i Picture Library-databasen till skillnad mot både Lightroom och Capture One som lagrar detta i bilddatabas-filen. Både i Capture One numera och Lightroom har man alltså en enda "single point of failure" medan varje filset ARW+DOP+XMP är komplett för varje enskild fil. Detsamma gäller om originalet är en JPEG bortsett då från att man har en JPEG istället för RAW.

Så med dessa lösningar gäller det att göra kontinuerliga backuper av databaserna. Det behöver man egentligen aldrig i Photolab för där kan man alltid återskapa och bygga en ny bilddatabas bara genom att indexera om alla bilderna. Försök det med Lightroom och Capture One.

Dessa problem kvarstår ännu och är i princip fortsatt olösta. Om ni kanske tycker detta är bullshit så tycker vare sig våra museer eller kulturarvsektorn över hela världen detta. Det är därför de satsat på att standardisera på ett enda RAW-format och det är DNG.

Det finns idag än fler goda skäl att köra RAW eller DNG och särskilt i Photolab eftersom marknadens bästa bruskonverterare Deep Prime XD (Ja jag har Topaz också så jag har landat i den slutsatsen efter att ha använt båda) bara funkar med RAW eller DNG-"RAW".

Jag tog även en massa JPEG på en väldigt intressant Syd-Afrika resa jag gjorde. Jag ångra det idag också för det är endast med RAW man kan dra full nytta av de förändringar och den utveckling som skett över åren i våra RAW-konverterare och det har för med sig att de tidiga jobb jag gjorde i Lightroom ver 1-6.x har jag fått göra om då bildkvaliteten i Photolab var så mycket bättre än i Lightroom.

Sedan Andrers så är man väl jäkligt korkad om man inte är öppen för att ändra sina arbetsflöden om man ser att det finns skäl till det. Jag tillhör inte de som sätter en ära i att aldrig ändra mig. En sådan hållning är bara korkad och leder bara till suboptimala resultat.
Jadu, Sent-Åke! Du verkar ha missat att också Lightroom lagrar all redigeringsinformation i XMP-filer (man man väljer att ställa in programmet så). Det är alltså inga som helst problem att skapa en ny LR-databas utifrån en filstruktur.

Lightroom har numera också en väldigt bra brusreduceringsfunktion, så jag ser ingen anledning att använda separata program för det.

Oavsett vilket program man väljer blir möjligheterna att få till sin egen redigeringsstil större hela tiden, och det blir också lättare att få bra resultat.

För övrigt vet jag förstås mycket väl vem M Reichmann var. Jag har fotograferat med DSLR sedan 2004, och andra digitalkameror sedan 1995. Med DSLR körde jag råformat redan från starten, och det går naturligtvis utmärkt att hantera dessa råfiler (inte DNG) i Lightroom fortfarande (och nu med mycket bättre resultat).
 
Jadu, Sent-Åke! Du verkar ha missat att också Lightroom lagrar all redigeringsinformation i XMP-filer (man man väljer att ställa in programmet så). Det är alltså inga som helst problem att skapa en ny LR-databas utifrån en filstruktur.

Lightroom har numera också en väldigt bra brusreduceringsfunktion, så jag ser ingen anledning att använda separata program för det.

Oavsett vilket program man väljer blir möjligheterna att få till sin egen redigeringsstil större hela tiden, och det blir också lättare att få bra resultat.

För övrigt vet jag förstås mycket väl vem M Reichmann var. Jag har fotograferat med DSLR sedan 2004, och andra digitalkameror sedan 1995. Med DSLR körde jag råformat redan från starten, och det går naturligtvis utmärkt att hantera dessa råfiler (inte DNG) i Lightroom fortfarande (och nu med mycket bättre resultat).

Jag har lagt till länken till Reichmanns artikel "The RAW Flaw". Om man läser den fattar man mer vad detta egentligen handlar om.

Nä jag har inte missa att en del program som LR kan skriva redigeringsdata in i XMP (det önskar jag alla konverterare kunde göra), men ett problem är ju att det inte är default utan ska till en aktiv handling för det. Numera så är åtminstone Capture One så smart att det alltid poppar upp en backup-skärm när man slutar men så har det långtifrån alltid varit och även jag har haft ett par korrupta Lightroom-databaser och förlorat data. Massor av folk har varken aktiverat XMP-export eller gör backup av sina Lightroom-databaser. Photolab läser och skriver XMP by default, så där kan man aldrig hamna där man kan hamna med Lightroom och andra program med liknande design, även om man är okunnig som användare.

Är det något program som annars är bra på DNG så är det Lightroom och det är till vis del p.g.a. det som LR är standard i många kulturarvssammanhang. Värre är det med de andra även om även dessa tar små steg åt rätt håll emellanåt. Det är bra att även Lightroom efter typ 10 år lyckats få till en hyfsad denoise-funktion. Jag har aldrig fattat varför det skulle ta en sådan tid. Där hjälper sällan nya kamerahus - även om många fortsatt verkar tro det.

Angående varför varken LR, Photolab eller Capture One räcker till ibland. Om man kör Photolab så funkar den avancerade denoise-funktionen bara med RAW - på digitalt födda bilder. Tyvärr så är det inte så med de RAW-bilder jag reprofotar av gamla dia i rätt stora mängder, eftersom Photolab är helt indifferent för dessa bilders textur. Inte heller funkar skärpningsfunktionerna (varken gamla "Unsharp Mask" eller nyare Lens Correction"). Därför kan man som jag behöva även Topaz Photo AI.

Inget fixar dessa bilder lika bra som Topaz. Det programmet fixar dessutom även JPEG-bilder, så det har faktiskt ett bra mycket bredare spektrum och är i det fallet mer användbart än Photolab. Capture One denoise kan inte mäta sig vare sig med Photolab Deep Prime XD eller Topaz men det gör inget egentligen för det går ju att få till ett bra arbetsflöde från C1 och Topaz om man nu vill det.

Alla har sina skäl till att välja de flöden de valt och ofta varierar de för många över tid av olika orsaker. Den enda verkligt viktiga lärdom jag kunnat dra efter alla dessa år som gått sedan 2005 är att man tjänat stort på att vara flexibel och lära om eller lära nytt i takt med den fantastiska utveckling som skett både av kameror och inte minst RAW-konverterarna.

Den som sitter fast i en massa principer och hårdnackat vägra att lära nytt riskerar att missa de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen faktiskt bjudit på under resans gång. För min del är det definitivt mjukvaruutvecklingen som varit mest betydelsefull. Det ser jag ju just när jag gör om efterbehandlingen av en del äldre bilder med dagens verktyg. I bland är skillnaden förbluffande stor - inte minst när det gäller bilder tagna i svåra ljusförhållanden.
 
Senast ändrad:
Jag har lagt till länken till Reichmanns artikel "The RAW Flaw". Om man läser den fattar man mer vad detta egentligen handlar om.

Nä jag har inte missa att en del program som LR kan skriva redigeringsdata in i XMP (det önskar jag alla konverterare kunde göra), men ett problem är ju att det inte är default utan ska till en aktiv handling för det. Numera så är åtminstone Capture One så smart att det alltid poppar upp en backup-skärm när man slutar men så har det långtifrån alltid varit och även jag har haft ett par korrupta Lightroom-databaser och förlorat data. Massor av folk har varken aktiverat XMP-export eller gör backup av sina Lightroom-databaser. Photolab läser och skriver XMP by default, så där kan man aldrig hamna där man kan hamna med Lightroom och andra program med liknande design, även om man är okunnig som användare.

Är det något program som annars är bra på DNG så är det Lightroom och det är till vis del p.g.a. det som LR är standard i många kulturarvssammanhang. Värre är det med de andra även om även dessa tar små steg åt rätt håll emellanåt. Det är bra att även Lightroom efter typ 10 år lyckats få till en hyfsad denoise-funktion. Jag har aldrig fattat varför det skulle ta en sådan tid. Där hjälper sällan nya kamerahus - även om många fortsatt verkar tro det.

Angående varför varken LR, Photolab eller Capture One räcker till ibland. Om man kör Photolab så funkar den avancerade denoise-funktionen bara med RAW - på digitalt födda bilder. Tyvärr så är det inte så med de RAW-bilder jag reprofotar av gamla dia i rätt stora mängder, eftersom Photolab är helt indifferent för dessa bilders textur. Inte heller funkar skärpningsfunktionerna (varken gamla "Unsharp Mask" eller nyare Lens Correction"). Därför kan man som jag behöva även Topaz Photo AI.

Inget fixar dessa bilder lika bra som Topaz. Det programmet fixar dessutom även JPEG-bilder, så det har faktiskt ett bra mycket bredare spektrum och är i det fallet mer användbart än Photolab. Capture One denoise kan inte mäta sig vare sig med Photolab Deep Prime XD eller Topaz men det gör inget egentligen för det går ju att få till ett bra arbetsflöde från C1 och Topaz om man nu vill det.

Alla har sina skäl till att välja de flöden de valt och ofta varierar de för många över tid av olika orsaker. Den enda verkligt viktiga lärdom jag kunnat dra efter alla dessa år som gått sedan 2005 är att man tjänat stort på att vara flexibel och lära om eller lära nytt i takt med den fantastiska utveckling som skett både av kameror och inte minst RAW-konverterarna.

Den som sitter fast i en massa principer och hårdnackat vägra att lära nytt riskerar att missa de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen faktiskt bjudit på under resans gång. För min del är det definitivt mjukvaruutvecklingen som varit mest betydelsefull. Det ser jag ju just när jag gör om efterbehandlingen av en del äldre bilder med dagens verktyg. I bland är skillnaden förbluffande stor - inte minst när det gäller bilder tagna i svåra ljusförhållanden.
Du skrev först att det inte gick att göra med LR, men nu har du ändrat dig till att det fortfarande inte är bra eftersom man måste aktivera funktionen (vilket är rätt stor skillnad från att det inte är möjligt).

Att LR först det senaste året fått en riktigt bra brushantering är inte så konstigt - program som Topaz Ai och andra har inte heller funnits så länge ...

Vi vet ju sedan tidigare att du tycker illa om Adobe för att de köpte ditt älskade Rawshooter och senare läckte kontouppgifter, men bara för det behöver man ju inte försöka sprida felaktig information ...
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar