Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hjälp med val av Telezoom till Nikon

Produkter
(logga in för att koppla)
men ett 70-200 f/4, hur är det som objektiv då? Det går ju att få betydligt billigare än ett 70-200, och det kanske räcker i ridhusmiljöer?
Näästan sant
O det beror på att det finns mycket färre 70-200/4 på begagnatmarknaden.

2,8 or har funnits länge.

Men skall du köpa nytt så är det väl sant det du skriver.
nackdelen med nytt är att du kommer göra en större förlust om du ångrar dig. O andra sidan så tror jag inte att du ångrar dig.
 
af-c vet jag finns men brukar inte använda, av någon anlledning. men är det inte " 3D " som ger kontinuerlig fokusering av rörliga objekt? var ett tag sen ja läste manualen märker jag....
ja det är nog dags att läsa igenom en gg till.
3D är en av flera AF-mätmetoder.
AF-C innebär kontinuerlig AF--mätning OAVSETT vilken metod du har valt.

3D har två nackdelar.
1 den fokuserar gärna på det som är närmast.
2 Tiden som kameran tar på sig för att ställa in skärpan ökar. Helt enkelt för att det är mer data att processa.
 
Bra idé att testa med ett 55-200 och se var du landar. Meddela gärna vad du kommer fram till här. För övrigt är ju ett 55-200 ett budgetobjektiv, men riktigt mycket objektiv för pengarna om man klarar sig med den ljusstyrkan.


Har fotat lite med 55-200 nu. Det fungerar helt ok utomhus! Inomhus fotade jag i söndags o ett ljust ridhus och var tvungen att dra på ISOt en hel del - där är jag tveksam att jag skulle bli nöjd. så lutar mot ett f/4 eller spara lite längre och köpa ett f/2,8. :)
 
Näästan sant
O det beror på att det finns mycket färre 70-200/4 på begagnatmarknaden.

2,8 or har funnits länge.

Men skall du köpa nytt så är det väl sant det du skriver.
nackdelen med nytt är att du kommer göra en större förlust om du ångrar dig. O andra sidan så tror jag inte att du ångrar dig.

Jag letar på begagnatmarknaden och får se om det kommer upp något som passar :)
 
Handlar du från butik så brukar man få 3 månaders garanti, tryggt men dyrare.
Privat så gör gärna affären mellan 4 ögon o testa objektivet.
Fotosidan, kolla hur länge medlemmen hängt med.
Blocket är lurigare.
O om säljaren inte vill göra affär mellan 4 ögon då är det bättre att låta bli.

Jag har en gg varit på g att köpa en kamera o när jag säger att jag skickar ett ombud (en vän till mig som bor i samma stad) för att göra upp affären så vill säljaren inte plötsligt. Troligtvis fanns det inget objektiv.
 
Om du sneglar på de billagare zoomarna tänkt då på att de sista ca 20 procenten av brännvidd blir ganska mjuka. Fram dit brukar de vara helt ok. Har själv provat sigma 70-300, nikon 70-300 (äldre modell med AF) och nu Tokina 80-400. Samma gäller alla dessa, men som sagt fram till ca 80 procent är dr alla bra. De dyrare har jag ingen koll på dock.

Får jag fråga vidare på detta? Jag vill veta mer.
Upp till vilket pris räknas de billigare zoomarna?
Så om jag köper ett 70-300 så är det bra fram till 250 mm ungefär? (om jag nu räknat rätt, matte är inte min huvudgren).
Och på ett 70-200 så är det bra fram till 104 mm? Och då kan jag lika bra använda mitt 105/2,8 makro istället? (För om jag fotar naturvy eller objekt på längre avstånd så har jag ändå tillräckligt skärpedjup?)
Och var går gränsen för zoom. På vilken brännvidd slutar det vara sämre de sista 20 procenten?
Själv har jag sneglat på en Tamron 70-200/2,8 och inte tycker jag den är billig precis ... ;) Men i fotovärlden är den kanske det.
Hoppas vi kan grotta lite i detta ;)
Suzanne
 
Vad som är billigt är kanske relativt. Vad det gäller teleobjektiv blir det dyrt när man skall kombinera ett långt objektiv med hög ljusstyrka. Du kan ta en titt på t.e.x prisjakt.se för att få en uppfattning vad det kostar. Grovt sätt kan man säga att det blir dubbelt så dyrt för varje steg i ljusstyrka man tar. Detta eftersom linserna blir dubbelt så stora och alltså kostar mer att tillverka. En bländare på 2.0 ger dubbelt så mycket ljus som 2.8, 2.8 dubbelt så mycket som 4.0 och 4.0 dubbelt så mycket som 5.6. Dubbelt så mycket ljus innebär att du kan ett steg lägre ISO (400 istället för 800 t.ex.) eller att du kan halva exponeringstiden (1/1000 s istället för 1/500 s) för samma bild. Lägre ISO ger mindre brus och kortare exponeringstid fryser bilden bättre.

Stegen är ca.
DX 55-200mm/5.6 ca. 2500 kr
FX 70-300mm/5.6 ca. 5.000 kr här får du mer räckvidd men med samma ljusstyrka.
FX 70-200mm/4 ca. 10.000 kr
FX 70-200mm/2.8 ca. 20.000 kr
FX 200mm/2.0 ca. 40.000 kr
Det sista är ett fast objektiv dvs. utan någon zoom och alltså alltid 200mm. Skall du ha 300/2.8 eller 400/2.8 blir det ännu dyrare.

Det där med 20% är kanske en tumregel att billigare zoomar tappar i skärpa nära max längd. En 55-200 är kanske inte så skarp mellan 150mm till 200mm och en 70-300 är inte riktigt så bra mellan 200-300mm på full bländare dvs. 5.6. De blir bättre av att bländas ner till 8.0. De dyrare 70-200/4.0 och 70-200/2.8 håller skärpan mycket bättre även på 200mm och full bländare. Det innebär att det kan skilja mer än ett steg mellan 70-200/4.0 och de billigare om man vill ha max skärpa.
Hur mycket det skiljer kan du se på the-digital-picture.com. Där kan man se skärpan med olika längder och bländare för många olika objektiv, Nikon såväl som Tamron.
 
Får jag fråga vidare på detta? Jag vill veta mer.
Upp till vilket pris räknas de billigare zoomarna?
Så om jag köper ett 70-300 så är det bra fram till 250 mm ungefär? (om jag nu räknat rätt, matte är inte min huvudgren).
Och på ett 70-200 så är det bra fram till 104 mm? Och då kan jag lika bra använda mitt 105/2,8 makro istället? (För om jag fotar naturvy eller objekt på längre avstånd så har jag ändå tillräckligt skärpedjup?)
Och var går gränsen för zoom. På vilken brännvidd slutar det vara sämre de sista 20 procenten?
Själv har jag sneglat på en Tamron 70-200/2,8 och inte tycker jag den är billig precis ... ;) Men i fotovärlden är den kanske det.
Hoppas vi kan grotta lite i detta ;)
Suzanne

Men så tänkte jag till ett varv till och eftersom jag har en D300 så kommer ju 200 mm motsvara 300 mm på min. Men makrot motsvarar ju i sin tur 150 mm så ... Och där slutade min hjärna att fungera med jämförelserna. Skillnaden blir mindre fast större ... eller nåt.
Suzanne
 
Får jag fråga vidare på detta? Jag vill veta mer.
Upp till vilket pris räknas de billigare zoomarna?

En mycket grov tumregel som ofta men inte alltid stämmer: De billigare zoomarna har variabel maxbländare (som t.ex. en 70-300/3,5-4,5) medan de mer påkostade zoomarna som tenderar att vara bra i hela omfånger ofta har fast maxbländare (som 70-200/2,8 eller 70-200/4).

Men det stämmer förstås inte alltid. Bland Nikon-objektiv har du ett uppenbart undantag i form av nya AF-S 80-400/4-5,6 som är mycket bra på 400 mm, men också ganska uppenbart "inte billigt" :)

Så om jag köper ett 70-300 så är det bra fram till 250 mm ungefär? (om jag nu räknat rätt, matte är inte min huvudgren).

Brukar stämma ganska bra.

Och på ett 70-200 så är det bra fram till 104 mm?

Där brukar problemet vara så litet att man kan bortse från det - det är ju ett "dyrt" objektiv. (Allt är relativt.)

Och då kan jag lika bra använda mitt 105/2,8 makro istället? (För om jag fotar naturvy eller objekt på längre avstånd så har jag ändå tillräckligt skärpedjup?)
Och var går gränsen för zoom. På vilken brännvidd slutar det vara sämre de sista 20 procenten?

Det har mer att göra med designen som kan utläsas av priset, än av brännvidden. Både Nikons och i synnerhets Canons 200-400/4-zoomar är mycket bra, och det är även Sigma 300-800/5,6. Men alla de objektiven är rejält dyra.

Själv har jag sneglat på en Tamron 70-200/2,8 och inte tycker jag den är billig precis ... ;) Men i fotovärlden är den kanske det. Hoppas vi kan grotta lite i detta ;)
Suzanne

Tamrons 70-200 är mycket bra och fungerar fint hela vägen till 200 mm.
 
En mycket grov tumregel som ofta men inte alltid stämmer: De billigare zoomarna har variabel maxbländare (som t.ex. en 70-300/3,5-4,5) medan de mer påkostade zoomarna som tenderar att vara bra i hela omfånger ofta har fast maxbländare (som 70-200/2,8 eller 70-200/4).
Aha! Då förstår jag lite bättre. Jag har just funderat över varför vissa objektiv har ett spann i bländartalen. Nu fick jag kunskap jag inte ens efterfrågat. Vad himla bra.
Där brukar problemet vara så litet att man kan bortse från det - det är ju ett "dyrt" objektiv. (Allt är relativt.)
Aha!
Tamrons 70-200 är mycket bra och fungerar fint hela vägen till 200 mm.
Okej. Ja när jag kollat runt lite så verkar det vara mycket objektiv för pengarna om man betänker att Nikons motsvarighet kostar en 7000 till.
Tack för utförligt svar som faktiskt gjorde mig mycket klockar.
 
Följdfråga på objektiv då.
Har jag fattat det rätt att objektivets prestanda ofta är sämre om det har ett långt spann, t.ex. 18-300, än ett kort spann typ 70-300? Är det sämre rakt igenom eller mer åt telehållet till? Jag förstår att det också har med priser att göra. Eller är de långzoomarna kanske enklare objektiv allihopa?
 
Vad som är billigt är kanske relativt. Vad det gäller teleobjektiv blir det dyrt när man skall kombinera ett långt objektiv med hög ljusstyrka. Du kan ta en titt på t.e.x prisjakt.se för att få en uppfattning vad det kostar. Grovt sätt kan man säga att det blir dubbelt så dyrt för varje steg i ljusstyrka man tar. Detta eftersom linserna blir dubbelt så stora och alltså kostar mer att tillverka. En bländare på 2.0 ger dubbelt så mycket ljus som 2.8, 2.8 dubbelt så mycket som 4.0 och 4.0 dubbelt så mycket som 5.6. Dubbelt så mycket ljus innebär att du kan ett steg lägre ISO (400 istället för 800 t.ex.) eller att du kan halva exponeringstiden (1/1000 s istället för 1/500 s) för samma bild. Lägre ISO ger mindre brus och kortare exponeringstid fryser bilden bättre.

Stegen är ca.
DX 55-200mm/5.6 ca. 2500 kr
FX 70-300mm/5.6 ca. 5.000 kr här får du mer räckvidd men med samma ljusstyrka.
FX 70-200mm/4 ca. 10.000 kr
FX 70-200mm/2.8 ca. 20.000 kr
FX 200mm/2.0 ca. 40.000 kr
Det sista är ett fast objektiv dvs. utan någon zoom och alltså alltid 200mm. Skall du ha 300/2.8 eller 400/2.8 blir det ännu dyrare.

Det där med 20% är kanske en tumregel att billigare zoomar tappar i skärpa nära max längd. En 55-200 är kanske inte så skarp mellan 150mm till 200mm och en 70-300 är inte riktigt så bra mellan 200-300mm på full bländare dvs. 5.6. De blir bättre av att bländas ner till 8.0. De dyrare 70-200/4.0 och 70-200/2.8 håller skärpan mycket bättre även på 200mm och full bländare. Det innebär att det kan skilja mer än ett steg mellan 70-200/4.0 och de billigare om man vill ha max skärpa.
Hur mycket det skiljer kan du se på the-digital-picture.com. Där kan man se skärpan med olika längder och bländare för många olika objektiv, Nikon såväl som Tamron.

Tack så klart för långt svar. :) Ibland tappar jag mitt hyfs.
 
Följdfråga på objektiv då.
Har jag fattat det rätt att objektivets prestanda ofta är sämre om det har ett långt spann, t.ex. 18-300, än ett kort spann typ 70-300? Är det sämre rakt igenom eller mer åt telehållet till? Jag förstår att det också har med priser att göra. Eller är de långzoomarna kanske enklare objektiv allihopa?

Det stämmer att ett objektiv med större zoomområde är mer utmanade att göra än ett som har litet eller inget alls dvs. fast längd. Men det finns en ganska stor variation och vissa zoomobjektiv kan vara lika skarpa som fasta medan andra är kassa. Det är i princip kopplat till priset. Men ett märkesobjektiv är dyrare för samma prestanda och ett nytt dyrare än ett begagnat. Sedan kommer det till andra faktorer som bildstabilisering, nano- behandling av ytor etc. som kan kosta.

En superzoom (10x zoom eller mer) är sällan riktigt bra men kan ändå ge riktigt bra bilder. Den sämsta bilden är den som inte blev tagen. Hemma kan man anpassa kameran efter bilden som skall tas på ett par minuter. Om man är på resande fot är det inte så lätt och inbland omöjligt. Då fyller en superzoom en viktig roll.

Oftast är objektiv bäst i mellanregistret medan i alla fall jag har en tendens att antingen ta vidvinkel eller tele.
 
Det stämmer att ett objektiv med större zoomområde är mer utmanade att göra än ett som har litet eller inget alls dvs. fast längd. Men det finns en ganska stor variation och vissa zoomobjektiv kan vara lika skarpa som fasta medan andra är kassa. Det är i princip kopplat till priset. Men ett märkesobjektiv är dyrare för samma prestanda och ett nytt dyrare än ett begagnat. Sedan kommer det till andra faktorer som bildstabilisering, nano- behandling av ytor etc. som kan kosta.

En superzoom (10x zoom eller mer) är sällan riktigt bra men kan ändå ge riktigt bra bilder. Den sämsta bilden är den som inte blev tagen. Hemma kan man anpassa kameran efter bilden som skall tas på ett par minuter. Om man är på resande fot är det inte så lätt och inbland omöjligt. Då fyller en superzoom en viktig roll.

Oftast är objektiv bäst i mellanregistret medan i alla fall jag har en tendens att antingen ta vidvinkel eller tele.

Ja! Jag tänkte så att ett superzoom skulle ju vara väldigt behändigt på resa om man inte vill/kan hålla på att byta objektiv. Eller snabbt behöver skifta. Ja, jag får ytterligare lite fundera över mina behov känner jag. Vad ska jag ha det till.
Jag kollade för skoj vad jag på en resa i Milano hade legat på för brännvidd mest med min kompakt-superzoom. Av 500 bilder låg 2 på motsvarande 335mm (som är max) och kanske 1/4, 1/3 del nånting låg runt 80 mm och resten på 27 som är mest vidvinkel som går. Det är ju lite intressant.
Tack för svar.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar