Fråga om prissättning

[mackan]

Mitt tips

Är att agera och ta betalt efter gällande marknadspriser som frilans och yrkesfotografer följer.
Då kommer du också att bli bemött med större respekt och bädda för framtida jobb där du också kommer att kunna ta betalt.

Att sparka undan benen på sig själv och brachen genom att sälja sig billigt för att man är sugen på att att få sina bilder publicerade är en väldigt dålig lösning i synnerhet om du vill att ditt arbete skall om möjligt leda till fler jobb även för andra uppdragsivare. Kanske tänker du att du kan öka arvodet stegvis i takt med att fler vill ha dig som fotograf?

Vad som händer när man väl satt ett pris är att man får hålla sig till det eller så väljer uppdragsgivaren en ny förmåga som är beredd att göra samma dumma sak.

Om uppdragsivaren är seriös är han också beredd att föra en diskution och betala därefter.

Ta reda på om det är ett egångsjobb eller om det är återkommande uppdrag.

Är det återkommande så kan du ju bjuda på första omgången mot att de står för de faktiska kostnader som jobbet har med argumentet att om de blir nöjda så får de betala vad det kostar (gällande marknadspris) nästa gång. Vilket de kommer att uppfatta som ett generöst och profisionellt erbjudande!

Är det ett engångsjobb så gör du bättre i att ta fullt betalt för de timmar som du deklarerar t ex Du vet att jobbet tar 8 timmar vilket motsvarar säg 8 x 1200 kr = 9600 med argumentet att eftersom det är första gången som ni anlitar mig så bjuder jag på halva tiden dvs i räkningen så skriver du 4 tim. à 1200 = 4800 kr. På så vis kan du och kunden hålla huvet rakt.

När de sen anlitar dig ett år senare för att du gjorde ett bra jobb så kommer det aldrig att bli en konflikt i prisdiskutionen. Och blir du rekomenderad till andra företag så kommer det heller aldrig att bli ett problem vad det gäller priser och seriositet.

Mvh En rutinerad fotograf

 

[Discover]

Faktum är att den som är billigast ock gör ett bra jobb får kunderna,ock det gäller inte bara fotobranschen,så funkar faktist världen utanför...om du tycker att du är så mycket bättre än andra ock tar bra betalt för det så är det faktiskt din sak att övertala kunderna att välja dig istället,men om det kommer någon som kan leverera vad kunden vill ha till ett lägre pris ock som du inte kan konkurera med,då är du ganska snart ute ur leken....så funkar arbetsmarknaden helt enkelt...

 

[Johan Okker]

Discover skrev:
Faktum är att den som är billigast ock gör ett bra jobb får kunderna,ock det gäller inte bara fotobranschen,så funkar faktist världen utanför...om du tycker att du är så mycket bättre än andra ock tar bra betalt för det så är det faktiskt din sak att övertala kunderna att välja dig istället,men om det kommer någon som kan leverera vad kunden vill ha till ett lägre pris ock som du inte kan konkurera med,då är du ganska snart ute ur leken....så funkar arbetsmarknaden helt enkelt...

Ditt resonemmang som ju bygger på att priserna konsekvent pressas nedåt. Vad händer när priserna till slut är sådana att det måste börja bli svarta pengar eller annat fiffel för att yrkesfolket ska kunna gå runt med sina fasta och rörliga omkostnader? Innebär det en stabil grund för ett kreativt arbete?

 

[bjanha]

Loennstroem skrev:
Nä, vi "amatörfotografer" pressar inte alls priserna för er yrkesverksamma. Vi pressar priser åt kunderna.

...

Fotograferandet är en hobby för mig, men det kostar satan så mycket pengar varje år ändå. Därför har jag inte ett dugg dåligt samvete för att jag gör ett jobb till ett lägre pris än vad jag skulle ha gjort om jag var yrkesverksam. Sen så gör jag inte alls detta svart.

You go, Thomas! Kunde inte sagt det bättre själv.

 

[jensohlsson]

Ähh... Dumheter. Kundens pris är ju fotografens lön. Man kan inte pressa kundernas pris, utan att pressa fotografernas löner. Det är så enkelt som så.

Nu ska jag inte slösa mer tid på den här diskussionen, utan fortsätta fila på min lilla affärsidé som jag fått. Och jag kommer ta skäligt betalt. Det kan ni Björn, Thomas och Reino vara glada över. Och alla yreksfotografer också, för den delen.

/Jens

 

[mackan]

Pressa priser?

Det här pratet om att pressa priser för att vara konkurenskraftig tror jag inte ett dugg på.

De uppdragsgivare som vänder sig till alternativa fotografer för att budgeten inte räcker till har förmodligen inte ett renodlat behov eller är tillräckligt insatt i hur det fungerar och vad som kommer ut av det hela.

Era prisförhandlingar som ni så snyggt kallar det tror jag mer är en fråga om vad uppdragsivaren tycker att hon är beredd att betala.
Man är i regel så glad för förtroendet att man bestämmer sig för att ta uppdraget oavsett ekonomin. Och därmed så kommer aldrig någon prisförhandling att äga rum.

Efteråt känner man sig en aning överkörd för att man inte kontrade eller kanske ens påpekade vad de egentligen borde betala. Sen flyttar man sitt missnöje hit till fotosidan i hopp om att någon skall tycka eller tala om för en att det iaf är lite bra

//Marcus

 

[malinkatarina]

Mellan amatör och F-skattesedeln...

Jag har nyss hittat till denna webplats som för mig verkar vara ett gott forum för att inspireras, utvecklas och lära. Här ser jag att diskussionen om att ta betalt är het, och jag har en fråga till er yrkesverksamma.

Om man vill börja så smått att ta betalt för bilder och fotograferandet, vilken är bästa vägen utan att ta för många risker, innan man vet om man verkligen kommer att sälja? Jag vet att mina bilder ofta uppskattas och vill utveckla det steget längre, men det känns som en stor grej idag att skaffa F-skattesedel med de avgifter det innebär.
Kan man fakturera på andra sätt utan att bli anställd, och utan att jobba svart. Vill göra det den riktiga vägen så att jag med gott samvete kan begära de priser som riktlinjerna ger.

Tacksam för råd!

Malin

 

[Erik Schalin]

Loennstroem skrev:
Allt handlar ju om konkurrens i dagens samhälle.
Med den prissättning som BLF:s lista hänvisar till så förstår jag att mindre företag inte har råd överhuvudtaget att anlita en yrkesverksam fotograf, så varför skulle inte vi amatörer kunna vara ett budget-alternativ där kraven inte är 100%-iga?

Visst kan jag förstå att det känns "kränkande" för er yrkesverksamma att inte få ALLA jobb.



Yrkesverksam kan man ju knappast bli bara för att man har fått sitt första fotouppdrag...eller?

/Tompa

Det var ett par dagar sedan det var helt aktuellt men...

Jag tycker att du har lite fel Thomas och bör lyssna noga på Jens och de övrigas argument.

Jag tycker att du glömmer en mycket viktig sak.
Företaget har kontaktat dig för att de tycker att du är bra, de tycker om din stil helt enkelt.

Du är mycket duktig Thomas. Det är därför de kontaktar dig. Det är det du kan ta betalt för. Glöm inte det!

 

[hasse lundberg]

Appropå priser för bilder.

Kunden förstår inte varför fotografens bilder kostar så mycket mer än dom han hämtar efter semestern.

Är dom verkligen så billiga?
Kompaktkamera 3000:-
2 st. 24-bilders film 80:-
Framkallning 2x24 130:-

Summa 3210:- för 48 bilder under ett år.
Detta blir ca: 67:- per bild i självkostnad!

Hur mycket pengar måste man tjäna för att kunna spendera dessa 3210:-?

Tyvärr ser kunden bara att bilden kostar 3:50 st. från fotolabbet.

(Priserna är ej korrekta men speglar verkligheten hoppas jag)

 

[mackan]

Att tänka på när man skall ta betalt

En bra och känd metod bland företagare är att räkna baklänges dvs att man börjar med hur mycket man behöver ha ut i handen.

Säg att du vill tjäna 1000 kr

skatt och soc.avg. ca + 1700 = 2700 att begära.

Alltså kan man säg med överslagräkning att man kan behålla en tredjedel av vad man tar ut.

Övriga kostnader tillkommer naturligtvis för uppdrgsgivaren som t ex

Utrustning
Försäkring
Reseersätning
Assistent
Bud
Arkiveringskostnader
Material som film, framk, cd, fodral, råkopior, m.m.

Tiden att ta fram råbilder till kund ingår och man kan säg att för varje fotograferad timme brukar det komma ca två tim efterarbete.

Så summan blir för varje debiterad timme så är det tre timmars jobb för fotografen.

Sen kommer efterbeställning som inte är att förglömma man räkar ungefär att man kan göra ca Fyra färdiga bilder i RGB på cd i timmen.

//Marcus

 

[hailstorm]

Tänk såhär då:
Barnfamilj vill bli plåtade (real happening) men har inte råd att gå ner till ateljen i centrum (svindyrt) så jag gör det för 15% av priset hon tar...

VAD I HVETE BLIR DET FÖR SKILLNAD?
Om jag inte erbjuder mig får dom inga kort för hon sänker inte priserna eller hur! HON förlorar inte en jvla spänn på det.

Ursäkta mitt tonval men såna här grejer får man höra hundra gånger om dan.

Jag och jag tror jag kan prata för en hel del andra också: Vi är inte ute efter att ta jobbet ifrån folk utan vill erbjuda ett alternativ för dom stackars satar som annars hade blivit utan bilder. THATS IT!.

 

[Sedell]

Jag ser att amatörer som säljer bilder kan reta upp yrkesfolk. Jag har fått erbjudande om att fotografera lite naturbilder åt en tidning och tanken slog mig just om det där med priskonkurens och löner o.s.v. Så nu när jag är här tänkte jag ställa frågan. Vad ska jag ta för bilderna? Det handlar om bilder på speciella växter och lavar som säkert kan vara nog så knöligt att bara hitta. Jag vet inte om jag kan, eller vill, ta ut timpenning. Efterssom jag inte är så väldigt erfaren så jobbar jag också relativt långsamt och min produktionskvalité varierar endel. Var kan jag få råd om vad jag ska ta per bild, om ni nu inte kan ge några konkreta förslag. En god vän föreslog att jag skulle ta 500kr/bild. Jag vill inte gärna ta ut fullt marknadspris heller, men jag är inte ute efter att dumpa priserna. Mitt mål är att fotografera åtminstånde på deltid i framtiden så för mig är det även viktigt att knyta kundkontakter för framtiden, även det kanske en viktig aspekt.

 

[mackan]

Erik,

Det bästa sättet när man inte vet vad man ska ta betalt är att fråga vad dom har för budget på jobbet?
Tidningar har i regel tariffer för hur mycket dom betalar per bild/uppslag eller per timme.

Så fråga bara rakt ut, det är ingen som kommer att ta illa upp eller tycka att man är ny eller liknande, tvärtom! För man en dialog med sin uppdragsgivare så blir alla parter nöjda och det bäddar för bra sammarbete framöver.

Det är kanske många som tror att man måste försöka framstå som om man alltid är väldigt rutinerad och varit med i sådär 100 år. De flesta av oss även de rutinerade tycker många gånger att det är obehagligt att prata pengar.

Det är väldigt sällsynt att seriösa uppdragsgivare är ute efter att köra upp eller suga ut så mycket det går. I slutändan så handlar det om att parterna ifråga är en förutsättning för produkten till läsarna!

Mvh Marcus

 

[Sedell]

Tack Marcus.

Då ska jag höra med dem om vad de brukar ge.

 

[Hades]

Tycker att det är helt fel att fråga kunden "hur mycket vill du betala?" Då får du naturligtvis ett svar som ligger en bra bit under det han verkligen kan tänka sej betala.
Frågar ICA-handlaren dej hur mycket du vill betala för mjölken? Frågar skivaffären hur mycket du vill betala för en cd-skiva eller frågar bilförsäljaren hur mycket du vill betala för bilen? etc etc.
Nä, du ska naturligtvis sätta ett (högt) pris så du är nöjd, på det du ska sälja och leverera. Sen kan kunden ta ställning om han vill ha varan till det priset. Om inte får han protestera - Oj oj det var mycket mer än vi tänkt oss.
Varvid man svarar -Men hur mycket kan ni tänka er då?

 

[mackan]

"hur mycket vill du betala?"

Att fråga vad jobbet har för budget är inte detsamma som att handla mjölk på ICA eller köpa en bil.

Som fotograf vill man veta hur mycket pengar de har avsatt för jobbet så att man kan ge bästa möjliga valuta för pengarna! Det ligger i båda parters bästa intresse och inget annat. Någon kohandel blir det knappast fråga om.

 

[Hades]

Det är det visst!
Lika lite som rörmockaren frågar dej hur mycket du har avsatt för att flytta vasken eller att byggfirman frågar hur mycket du har avsatt för att bygga ett garage eller frisören frågar - Goddag herr Johansson hur mycket har du avsatt för att klippas idag?
Man sätter ett pris på det man ska sälja eller utföra. Man ska inte stå med mössan i hand och snällt fråga - Hur mycket vill ni betala?

 

[sflow]

Hades skrev:
Det är det visst!
Lika lite som rörmockaren frågar dej hur mycket du har avsatt för att flytta vasken eller att byggfirman frågar hur mycket du har avsatt för att bygga ett garage eller frisören frågar - Goddag herr Johansson hur mycket har du avsatt för att klippas idag?
Man sätter ett pris på det man ska sälja eller utföra. Man ska inte stå med mössan i hand och snällt fråga - Hur mycket vill ni betala?

Tja, nu pratar vi ju produkter som kan variera i kvalité beroende på ambitionsnivå (betalning).

Jag jobbar som formgivare, och det första jag frågar vid ett uppdrag är vilken budget jobbet har. Självfallet kan man snabba billiga jobb såväl som mer precisa, nogranna och exklusiva.

 

[mipert]

Jag frågar ibland hur mycket pengar de har att röra sig med.

Av två skäl, det är bra att veta vilken prisnivå de förväntar sig så man slipper hamna i samma sits som Terje Hellesö (finns en tråd han skapade för en tid sedan) där kunden vill betala 5000 men upphovsmannen vill ha 50000.
Om de bara kan tänka sig att ge mig hälften av vad jobbet skulle kosta kan jag göra två saker, tacke nej eller erbjuda dem att göra jobbet enklare, kanske strunta i att fotografera alla prylar eller att använda modeller.

Vill de ha en Mercedes för priset av en Skoda är det bra att veta det.
Jag säger aldrig att jag gör det billigare utan istället att för det priset kan jag erbjuda att bara fotografera mot vit bakgrund enligt standardmall.
När man diskuterat brukar de nöja sig med ett enklare jobb.

 

[Hades]

sflow skrev:
Tja, nu pratar vi ju produkter som kan variera i kvalité beroende på ambitionsnivå (betalning).

Menar du att kvalité och inte kan variera när det gäller rörmockararbet, garagebyggande, hårklippning etc etc?

Tycker fortfarande att man ska ta initativet och säga sitt pris för det kunden har specificerat i sin beställning. Är det för högt för kunden kan man börja förhandla om omfattning och andra saker för att hitta ett pris och kvaliténivå som passar kunden.
Att fråga vad en kund vill betala låter märkligt i de flesta andra sammanhang och jag har svårt att första att verkligheten ska behöva fungera annorlunda för fotografer.