jpersson skrev:
jag tror att fotografen och de fotografiska processerna får en mindre betydelse än tidigare. Den här tonviktsförskjutningen kan nog vara mycket utvecklande för bildspråket men som Lasse tror jag att man tappar något annat på vägen. Å andra sidan blir det säkert någon form av motreaktion till den förskjutningen...
Jag kan i säga om det är en motreaktion eller ej, men inom vissa områden verkar det som om man fokuserar allt mer på, dels den kontext bilden verkar inom (konstprojekt etc.), dels vilka redskap och begränsningar fotografen/konstnären ställt upp för sitt projekt. Och här är det ju av allra största vikt om man presenterar 90 bilder av 90 möjliga, just därför att varje bild ingår i ett sammanhang som är större än summan av alla bilder. Samma fenomen ser man inom installationskonsten, där ingen skulle vara som dum och tro att varje föremål konstnären plockar in i rummet är tänkt att vara ett uttryck i sig själv och tänkt att fungera utanför dess kontext.
I Jim Brandenburgs fall är det möjligt att varje bild kan hävda sig var och en för sig, men de begränsningar han ställer upp är definitivt inte ointressanta eller betydelselösa. Och att påstå att det skulle vara ett marknadsföringsknep... hur bemöter man det?
Kan det inte vara så, att för att hitta ett visst uttryck, använder man sig av vissa "begränsningar", redskap och metoder.
Josef Sudek hade mycket väl tillgång till enklare, snabbare, billigare och "perfektare" redskap, men valde just de metoder och redskap han behövde för att uttrycka det han ville uttrycka. Och även om jag som betraktare är okunnig om allt detta och ändå kan beröras av bilderna, är hans metoder och redskap är inte ointressanta och definitivt inte något marknadsföringsknep.
Även om denna "långsamhet" och omständlighet i processen inte är viktig i och för sig, är den naturligtvis av allra största betydelse, därför att just den bilden inte skulle vara just den bilden utan just den begränsningen.
Och Sudek skulle fortfarande hålla på med sina kontaktkopior även om han hade tillgång till alla pixlar i världen, inte som marknadsföringsknep men just därför att pixlarna ändå inte skulle räcka till för att uttrycka det han ville (därmed inte sagt att han inte skulle ta pixlarna till hjälp på andra områden och för att uttrycka andra saker).
www.temple.edu/photo/photographers/sudek/sudekindex.html