Fotografin i ett paradigmenskifte!

[Lasse Mellberg]

Lasse Mellberg skrev:

om färghantering - digitalt - det är jättefint på många sätt. Man slipper helt och hållet smutsen mellan färgerna. Vi får de färger som Adobe har bestämmt:
Men min funderingen är var smutsen värdelös!!
Jag är absolut ingen enveten idealist för den analoga fotografin. Jag är övertygad och "kvalitetssäkrad" när det gäller den digitala
tekniken.
Jag lever ju i ett marknadsekonomiskt kapitalistiskt samhälle. Och jag och mina
" analoga erfarenheter " hamnar säkert i arbetsmarknadskarusellen som arbetskraftsreserv
med tiden. Men likt "förb....at " funderar jag på smutsen och dess värde..

 

[Lasse Mellberg]

Lasse Mellberg skrev:

om färghantering - digitalt - det är jättefint på många sätt. Man slipper helt och hållet smutsen mellan färgerna. Vi får de färger som Adobe har bestämmt:
Men min funderingen är var smutsen värdelös!!
Jag är absolut ingen enveten idealist för den analoga fotografin. Jag är övertygad och "kvalitetssäkrad" när det gäller den digitala
tekniken.
Jag lever ju i ett marknadsekonomiskt kapitalistiskt samhälle. Och jag och mina
" analoga erfarenheter " hamnar säkert i arbetsmarknadskarusellen som arbetskraftsreserv
med tiden. Men likt "förb....at " funderar jag på smutsen och dess värde..

 

[mipert]

Lasse Mellberg skrev:
om färghantering - digitalt - det är jättefint på många sätt. Man slipper helt och hållet smutsen mellan färgerna. Vi får de färger som Adobe har bestämmt..

NEJNEJNEJNEJ!!!

 

[goeran]

Hej Lasse och andra inläggare.
Tack för alla intressanta och tankeväckande synpunkter. Det är två aspekter som jag vill ta fasta på i denna diskussion, vilken ju vänts och blötts runt om i många år inom konst- media- samlar- och högskolekretsar.

Den första är distinktionen mellan fotografi som "bild" och fotografi som konstart. Gränsen är ju naturligtvis flytande, men många vill ändå skilja på ett fotografi (digital eller ej) som ska fungera i ett visst sammanhang (t.ex. pressbilder, reklamfoto, produktbilder m.m.), bilder som oftast har uppfyllt sitt syfte när man en gång betrakat den (därmed inte sagt att press och reklambilder kan stå för sig själva och överleva en dag eller säsong).
Å andra sidan finns bilder som har ett annat syfte, fotografier som är resultat av en konstnärlig, hantverksmässig, filosofisk eller annan undersökning och process. Det är bilder som kanske kräver mer av betraktaren än bara en snabb blick på en tidningssida.

Den andra aspekten i denna diskussion är hur fotografierna tas emot av omvärlden, och här syftar jag kanske fr.a. på de s.k. "kännarna" - den vana betraktaren inom konst- och samlarvärlden. Och här kan man bara konstatera att de flesta inte är intresserade av eller beredda att investera i eller hänga upp utprintade digitala bilder på väggen, hur häftiga eller photoshopade de än må vara. Det tränade ögat ser ju även bortom det rent bildliga, och läser så att säga in hela den fotografiska/hantverksmässiga processen i det rent bildliga resultatet. Och här hjälper det inte ens om man skapat ett neg. på en digital fil som förlaga, som man sedan soppar för att skapa något slags konstgjord autenticitet.

För naturligtvis är även den digitala bilden "autentisk" i sig själv som digital bild betraktad (och kan i mitt tycke vara lika "värdefull" som den analoga). Men det som nog är svårast att ta till sig, är det tillkämpade och det manipulativa, det som bara har till syfte att söka förföra betraktaren och skapa uppmärksamhet i all sin häftighet.
Det som slog mig senast när jag såg alla pressbilder som premierats vid årets World Press utställning (bilder som alla var utprintade från samma Epsonrulle) var, ... inte en droppe fix i hela lokalen...så trist och så opoetiskt i all sin anspråksfullhet...
Och vad gäller Lasses undran vad kusken sa till hästen apropå taxibilarna....

...kromen i all sin ära, men du luktar bättre!

 

[Lasse Mellberg]

Göran , i dag är ju inte lukten digital....
Jag behöver denna diskussion...
Tycker den är viktig inför förhållandet till den fotografiska eller digitala bilden...
Ett paradigmenskifte innebär ju inte förkastande
av den ena tekniken eller den andra.
Men vad finns kvar, av oss människor som komponerar och arrangerar vår bild av det som vi kallar för verklighet. ??

 

[Uffe_Nordholm]

Nej, fotografin är inte i ett paradigmskifte!

Jag anser att inget har ändrats med fotografin. Det har kommit nya verktyg som underlättar en del moment, men fotografin är den samma. För att jag skulle anse att fotografin kommit till ett paradigmskifte skulle det krävas en förändring i stil med att man tidigare bara fotograferat landskap, och sedan kommer någon plötsligt på att man faktiskt kan fotografera människor också.

Att tekniken som används för att framställa fotografier ändras är inget nytt, så har det varit sedan fotografiets uppkomst. Jag tror inte den utvecklingen går att stoppa, om nu någon skulle vilja det. Vilken av alla de tillgängliga tekniker man använder för att framställa sina utsnitt av verkligheten är, i mitt tycke, upp till var och en att välja. Det finns egentligen inget rätt eller fel, bara mer eller mindre lämpliga tekniker för olika ändamål/syften med bilden.

 

[Lasse Mellberg]

Re: Nej, fotografin är inte i ett paradigmskifte!

Uffe_Nordholm skrev:
Jag anser att inget har ändrats med fotografin. Det har kommit nya verktyg som underlättar en del moment, men fotografin är den samma. För att jag skulle anse att fotografin kommit till ett paradigmskifte skulle det krävas en förändring i stil med att man tidigare bara fotograferat landskap, och sedan kommer någon plötsligt på att man faktiskt kan fotografera människor också.

Att tekniken som används för att framställa fotografier ändras är inget nytt, så har det varit sedan fotografiets uppkomst. Jag tror inte den utvecklingen går att stoppa, om nu någon skulle vilja det. Vilken av alla de tillgängliga tekniker man använder för att framställa sina utsnitt av verkligheten är, i mitt tycke, upp till var och en att välja. Det finns egentligen inget rätt eller fel, bara mer eller mindre
lämpliga tekniker för olika ändamål/syften med bilden.

Ulf! Ta dig tid och läs igenom min text en gång till!
Om du säger att förändringen bara handlar om motivvalet, så förstår jag dig inte!!???

 

[Liax]

Se det som musik

Jag tycker det finns en klockren likhet med musikvärldens förändring under de senaste åren.

I dag kan man göra musik utan att använda ett enda traditionellt instrument, istället skapas musiken helt och hållet med datorernas hjälp. Och dom som sjunger behöver inte ens ha sångröst, även det fixas med kraftfulla datorprogram.

Vad har då hänt med musiken? Har den blivit sämre? Många påstår det, själv anser jag att det är precis tvärt om. Aldrig har musiken varit så vital, dynamisk och kraftfull som idag. Se bara utvecklingen inom den afroamerikanska musiken.

Visserligen produceras en hel del skit eftersom det blivit förhållandevis billigt och lätt att producera musik. Men samtidigt har fler och fler fått möjligheten att skapa musik, något som enligt min mening enbart kan leda utvecklingen åt ett håll, framåt.

Därför tror jag samma sak kommer att ske med detta paradigmenskifte inom fotografin. Ju fler som kommer att tillgodose sig den ny snabba tekninken, desto bättre för fotografin som helhet.

Visst, det har blivit betydligt fler skitbilder, men också många fler bra bilder.

Dessutom kan man ställa ett par frågor i sammanhanget. Om vi hör en riktigt bra låt på radion, hur ofta funderar vi över hur den är gjord? Och skulle vi tycka att den var sämre om vi visste att den var gjord med hjälp av en dator? Eller är det slutresultatet som räknas?

/Joakim

 

[Sumpen]

Re: Se det som musik

Liax skrev:
Dessutom kan man ställa ett par frågor i sammanhanget. Om vi hör en riktigt bra låt på radion, hur ofta funderar vi över hur den är gjord? Och skulle vi tycka att den var sämre om vi visste att den var gjord med hjälp av en dator? Eller är det slutresultatet som räknas?

/Joakim

För vem?

För konsumenten av en bild, kanske - kanske inte.

För mig som kreatör, givetvis är det inte bara slutresultatet som räknas. Jag åker hellre i en Jagga än i en folkvagn till Sundsvall, även om jag kommer till Sundsvall (slutmålet) i båda fordonen. Jag jobbar hellre med en bild i mörkrummet än med datorn, och jag har respekt och förståelse för de som föredrar det motsatta. Tänk om det bara var slutresultatet som räknades... vad tråkigt.

 

[Liax]

För alla

Jag tror slutresultatet är det viktigaste för nästan alla konsumenter.

Om jag bakar en kaka så är det slutresultatet som räknas. Det vill säga, smakar kakan som den ska? Är den god?

Sedan om jag bakat den helt manuellt i en vedeldad spis eller med hjälp av världens modernaste hushållsmaskin kommer att kvitta för alla som äter den. Så tillvida jag inte tjatar om det hela tiden för att visa hur duktig jag är. Då kommer dom kanske att säga: ååååååh vad duktig du är som bakat den helt själv.

/Joakim

 

[Liax]

Däremot kan kunskapen om tillverkningsprocessen ge ett mervärde, det kan jag hålla med om. Fast frågan är hur relevant det är i alla lägen.

/Joakim

 

[Sumpen]

Den här diskussionen, liksom flera andra liknande trådare, kommer nog/antagligen sluta med "smaken är som baken, delad" för att hitta någon slags enighet i vår oenighet.

Om då det andra inlägget i tråden hade kommit till denna konklussion, hade då tråden skapa lika stort värde för dig eftersom slutmålet ändå är detsamma?

/e

 

[Lasse Mellberg]

Kanske är min frågeställning irelevant ...Jag älskar ju bilder. Men om det är bara sockerkakan som räknas, och inte smaken så håller jag med-
! am out-

 

[Uffe_Nordholm]

Re: Re: Nej, fotografin är inte i ett paradigmskifte!

Lasse Mellberg skrev:
Ulf! Ta dig tid och läs igenom min text en gång till!
Om du säger att förändringen bara handlar om motivvalet, så förstår jag dig inte!!???

Ursäkta, det var inte min mening att uttrycka mig så luddigt. Det jag ville uttrycka var att för mig framstår inte skiftet från en teknik till en annan som någon revolution för fotograferingen. Möjligtvis för fototekniken, men det är något annat. Däremot när fotograferingen (och bilderna som blir resultatet) används till något helt nytt eller på ett sätt som ingen tänkt på tidigare, då kan jag hålla med om att det blir en revolution, ett paradigmskifte. Trots det är tekniken att få fram bilden (i detta sammanhang) ointressant.

 

[Sumpen]

Lasse, min reflektion på din ursprungliga frågeställning. Nej, bildspråket som så kommer nog inte att förändras - det är fortfarande kärlek, hat, ensamhet, avbildning etc som kommer att skapas och projiceras. Vi kommer nog se, och ser redan, en breddning i framställningsmetoderna. Men liksom vi fortfarande kan lyssna på kammarmusik kommer vi säkerligen kunna betrakta gummitryck, platinatryck mfl.

Jag tror dock, och hoppas, att värdet av det mer än 150-åriga kemiska hanterket kommer att öka i uppskattning. Tycker mig märka det i USA där det inte är "foton" som hänger på väggarna utan "silver gelatin prints" och "platinum prints" etc. Och det monetära värde på dylika printar, som kommer av samlarintresse/konstintresse etc, är under ständig ökning. Men lyckligtvis är det inte bara det monetära värdet som räknas, utan (för mig) värdet av att skapa en bild i min egen lunk och under mina egna premisser.

Slutligen blir var och en salig på sin egen tro.

 

[Liax]

Förtydligande:
Självklart spelar processen som leder till slutmålet en roll, framförallt för den/dom som är involverad i händelseförloppet. Däremot ska man inte tro att den som konsumerar en bild, ett musikstycke, eller en sockerkaka bryr sig om det i alla lägen. Detta anser jag.

Men som du skrev, smaken är som baken, så låt oss hålla oss vid det.

/Joakim

 

[berga]

Jag undrar i vilket fack jag hamnar, digitalnördfacket eller det analogkonservativa?

Jag fotograferar hälst med min Canon F1 old från 1980 med fasta FD-objektiv. Sedan skannar jag in bilderna till datorn för att göra mörkrumsarbetet i Photoshop.

Photoshop har gett mig en nytändning när det gäller fotografering. Jag har tillgång till det mörkrum som tog en timme att sätta upp på dass och sedan en timme att ta ner. (Eller att boka in sig en vecka i förtid på Malmö Fotoklubb).

Nu sätter jag på datorn och startar arbetet. Inga kemikalier eller allergiska reaktioner heller.

Jag kan tänka mig en digitalkamera som komplement, men av olika orsaker så prioriterar jag inte det.

 

[Lasse Mellberg]

Sumpen skrev:
Lasse, min reflektion på din ursprungliga frågeställning. Nej, bildspråket som så kommer nog inte att förändras - det är fortfarande kärlek, hat, ensamhet, avbildning etc som kommer att skapas och projiceras. Vi kommer nog se, och ser redan, en breddning i framställningsmetoderna. Men liksom vi fortfarande kan lyssna på kammarmusik kommer vi säkerligen kunna betrakta gummitryck, platinatryck mfl.

Jag tror dock, och hoppas, att värdet av det mer än 150-åriga kemiska hanterket kommer att öka i uppskattning. Tycker mig märka det i USA där det inte är "foton" som hänger på väggarna utan "silver gelatin prints" och "platinum prints" etc. Och det monetära värde på dylika printar, som kommer av samlarintresse/konstintresse etc, är under ständig ökning. Men lyckligtvis är det inte bara det monetära värdet som räknas, utan (för mig) värdet av att skapa en bild i min egen lunk och under mina egna premisser.

Slutligen blir var och en salig på sin egen tro.

Men handlar det om att tro eller att förfäkta den egna tron - den digtala fotografin är här- plötstligt finns det färbeständiga röda färgpigmenntarkivbeständiga utskrifter - 20 - 50- 100 år eller vilket håll nu klockan snurrar. Min frågeställning är fortfarande förändras vårt
bildspråk med detta...

 

[JanOlofHärnström]

Trender eller Paradigm

Trender inom foto har alltid funnits.
Jag blir starkt påmind om detta när jag bläddrar i min fina födelsedagspresent. En underbar bildbok av fotografen Peter Simon. Bilder från USA genom fyra decennier.

Ett tag skulle alla bilder vara tagna med Leica M, helst vidvinkel, korniga och helst pressad Tri-X. Många, många fotografer hängde på den trenden.

För mig är det fullständigt ointressant om en bra bild är digital eller analog, när jag upptäcker bilden och dess innehåll.

Däremot kan jag vara mycket intresserad och vilja veta om tekniken bakom vissa bilder, analogt som digitalt.

 

[goeran]

Nej Lasse - din fråga är inte irrelevant.

Bara slutresultatet som räknas??? Är det målet eller vägen som är viktigast? Är det som med baken...? Sockerkaka, folka eller jagga ?
Men grabbar (det är visst flest såna som yttrat sig), min undran är:
Finns det något sådant som "kvalitet" (den stora fråga Phedrus ställer sig i "Zen och konsten att sköta en motorcykel" - ett litet lästips!) och vad är det i så fall det, och vad händer när man träffar på det - i vilken form man än möter det????? För det är väl ändå det som de flesta av oss photogs på något sätt försöker förhålla oss till, eller.....?
Och Joakim, apropå fotografi som musik... För den "konsument" som inte bryr sig eller har kunskap nog att skilja "kvalitet" (där var det där farliga ordet!) från ankskit (som Anders Petersén uttrycker det) spelar det ju ingen roll. Då kan man ju lika gärna lyssna på John Coltrain live, som att lyssna på en samplad sax hemma i datorn. Det skulle vara sak samma - båda är ju musik.
Men för den som kan höra skillnad gör det all skillnad i världen!!!!!!!!!!!!!!!