ANNONS
Annons

Fotografin i ett paradigmenskifte!

Produkter
(logga in för att koppla)
jag tror att det ligger mkt i det du skriver lasse om eftertänksamhet. eftertänksamheten kan väl finnas hos fotografen men frågan är om betraktaren har tillgång till den då utbudet av bilder är så enorm stort. detta har ju inte enbart med den digitala tekniken att göra förvisso, det har ju med en massa annat i utvecklingledet att göra, att tv kom tex. och en helt annan typ av media.

det ligger väl mkt mer upp till var och en nu att liksom "sålla" och att välja ut något ur bruset än att försöka att reagera på allt, vilket inte går. helhjärtat iallafall.

som sagt, på gott och ont är det väl. fler möjligheter är ju bra, fler som blir intresserade foto osv, men också ett större utbud som gör att man blir lätt....förvirrad. och lite avtrubbad kanske.
 
jo anna det finns nog plats för mer eftertanke. Jag tror också att det är viktigt att hålla diskusionen ( dialogen ) vid liv i detta flöde av bilder som omger oss. Det är då svårt att se det egna och kanske framförallt känna självförtroende för de bilder/ berättelser som utföres på egn hand .
Min erfarenhet är också att i arbetet med de
egna bildskapandet så växer man och utvecklas
på olika sätt som människa. Visst är det gott med detta bildflöde men hur svårt är det att inte sålla och framför allt att hitta sin egen roll i det hela. Kameran är ett underbart verktyg!!!!
 
Lasse Mellberg skrev:
har vi förlorat ännu en del av äventyret??
Jag tyckte att det var en intressant diskussion och jag har burit den med mig i dagarna. Jag blev påmind om en nygammal tanke om tiden när jag läste senaste ''Black & White Photography''. Det känns som om många fotografer har en speciell inställning till tiden; en del har all tid i världen och andra har aldrig tillräckligt med tid. De digitala metoderna är snabbare än de traditionella. Kanske är de så snabba att jag inte hinner känna samma personliga tillfredsställelse när jag sitter framför datorn som när jag står i mörkrummet.
 
jpersson skrev:
Jag tyckte att det var en intressant diskussion och jag har burit den med mig i dagarna. Jag blev påmind om en nygammal tanke om tiden när jag läste senaste ''Black & White Photography''. Det känns som om många fotografer har en speciell inställning till tiden; en del har all tid i världen och andra har aldrig tillräckligt med tid. De digitala metoderna är snabbare än de traditionella. Kanske är de så snabba att jag inte hinner känna samma personliga tillfredsställelse när jag sitter framför datorn som när jag står i mörkrummet.


Tack Jörgen!!

Har under ett par dagar haft en av mina Läromästare här, Bosse Jemseby. Bosse har utvecklat en teknik för rastrering av bilder som är fantastisk. De fotografers bilder han arbetat med är Jeff Erik Stocklassa, Irving Penn mfl. När du hittar en bok med fin tryckkvalitet på bilderna så är det oftast Jemseby metoden som använts. Den är enkel och utföres manuellt med två raster och ett vaccumbord. Vilken förstoringsapparat som helst kan användas. Bosse har naturligtvis utvecklat en teknik att reproducera datautskrifter där pixlarna försvinner i reproduktionen. Hans kunskap om reproduktion av bilder eller helt enkelt att arbeta med negativ/positiv är oslagbar i alla tryckförfaranden. Kruxet? Det är för billigt! Att jobba med hans teknik inebär en kostnad på 2 - 3 tusen kronor. Om man bygger vaccumbordet själv! Och två tre tusen skriver man av på ett ögonblick. Datorn för mig är ett bra hjälpmedel men än så har den digitala tekniken oerhört långt kvar att nå kvalite´n på den analoga tekniken.Om det handlar om att producera bilder så funkar det väl att filma- 24 bilder i sekunden krävs det för att vi Människor skall harmonisera med rörelsen.
 
Lasse Mellberg skrev:
Tack Jörgen!!

Om det handlar om att producera bilder så funkar det väl att filma- 24 bilder i sekunden krävs det för att vi Människor skall harmonisera med rörelsen.

Är det inte så att vid 24 bilder så upplever vi att bilden flimrar? På filmprojektorer har man löst det med en slutare som öppnar och stänger sig tre gånger per bild = 72 bilder per sekund? Liknande TV:s radsprång, 50 fält per sekund på PAL och cirka 60 för NTSC.
 
sorry anders,jag tar en bild i taget.Kan inte filmspråket men är en trogen beundrare och älskare av fint hantverk vare sig det handlar om
Stillers underbara filmatisering av Selma Lagerlöfs Körkarlen eller Matrix!
 
Jo, Lasse
jag tycker också om Stiller, men det var inte fråga.

Du har rätt i en sak, filmkameran tar 24 biler i sekunden. Problemet jag tog upp är vi upplever inte det som en mjuk rörelse utan det måste kompenseras i projektorn.
 
berga skrev:
Jo, Lasse
jag tycker också om Stiller, men det var inte fråga.

Du har rätt i en sak, filmkameran tar 24 biler i sekunden. Problemet jag tog upp är vi upplever inte det som en mjuk rörelse utan det måste kompenseras i projektorn.
.


Jovisst Anders, men det jag söker i denna diskussion är något annat.
- är vägen mödan värd ???
- har vi förlorat ytterligare en del av äventyret ??
- Hantverket ska det finnas ????

Lasse
 
Lasse Mellberg skrev:
Har under ett par dagar haft en av mina Läromästare här, Bosse Jemseby. Bosse har utvecklat en teknik för rastrering av bilder som är fantastisk.
Jemseby? Om jag inte missminner mig så har jag hört hans namn i samband med förstoringsapparater.

...men jag har svårt att se kopplingen till ämnet eller till mitt inlägg. Ge mig gärna en ledtråd. Jag spånar vidare på egen risk tills vidare.

Du skriver att Jemsebys metod är för billig och att den digitala tekniken har långt kvar att nå kvalitén på den analoga tekniken. Det påminner mig om en gästföreläsare som jag hade när jag gick på högskolan. Det var en arkitekt som talade om datorn som hjälpmedel. Det här var innan webben men det talades en del om ''virtual reality'' i media och föreläsningen kom in på det ämnet. Han trodde inte att det skulle fylla någon funktion i framtiden. Han tyckte helt enkelt inte att tekniken var tillräckligt bra. Missförstå mig rätt, ett ritbord är ett ritbord, men vart tog den positiva synen på morgondagens framsteg vägen? Det är klart att den digitala bildtekniken kommer att göra enorma framsteg även om jag kan se några grundläggande digitala problem som den traditionella tekniken inte har. Till exempel kravet på mekanisk precision när man försöker att styra mikroskopiska färgpigment. Visst tycker jag att man tappar något när man jobbar digitalt. Ser man till prisvärdheten så tappar man i dagsläget tryckkvalité men vet vi för hur länge?

Jag tycker också att man tappar fokus när man kommer in i prylkarusellen. Mina vardagskameror är manuella 70- och 80-talskameror och jag känner inget behov att byta ut dem. Jag har en gammal 127-kamera från 30-talet. Bälgen är kanske inte helt pigg och det är lite omständigt att pula med filmen men i övrigt tycker jag om den. Vilken livslängd har modern utrustning? Hur mycket tid och energi lägger man ner på prylutvecklingen istället för att fotografera? En del tycker om prylar, andra inte. Jag vet inte om fotograferandet håller på att bli mer prylfixerat än tidigare och på vilket sätt det i så fall kommer att påverka fotografin. När jag pratar med ''prylfotografer'' så anar jag ofta en viss osäkerhet och det kommer kanske att synas i morgondagens postiva fotografi?
 
Lasse Mellberg skrev:
Hantverket ska det finnas ????
...var det dit du ville komma med Jemseby? Hur tror vi att spelfilmen kommer att utvecklas? Det kommer nog bli billigare att animera karaktärerna än att hyra in skådespelare för fantasisummor. Vem har råd att hålla sig med en symfoniorkester i dagens digitala musikålder?

Det finns nog en framtid även för skådespelarna och symfonikerna men vardagsfilmen och vardagsmusiken kommer nog att bli allt mer strömlinjeformad.
 
Bosse Jemseby är svensk och därför är det kunnandet nedvärderat här. Men jörgen trots den digitala teknken fixar man inte att styra mikrobiska färgpigment, färg är ju ett naturfenomen som vi ännu inte lyckats
kontrollera. Men den digitala tekniken har ju
tagit fram pigment som är arkivbeständiga och
helt okända ( naturligtvis ) för oss hantverkare som sätter upp dessa Makalösa utskrifter i våra fönster och ser de förblekna på ett par månader.
Vad denna diskusion inte vill hamna i från min sida i alla fall är inte den tekniska biten av fotografin. Jag hävdar kanske inte tillräckligt
envetet att den analoga tekniken bygger på den latenta bilden- ett begrepp som inte existerar i den digitala världen. Där finns inget som är latent ,där handlar det bara om att organisera bruset????????
 
jpersson skrev:
...var det dit du ville komma med Jemseby? Hur tror vi att spelfilmen kommer att utvecklas? Det kommer nog bli billigare att animera karaktärerna än att hyra in skådespelare för fantasisummor.

Ha ha ha ha! Billigare att animera? Hur dyr tror du att tex Gollum i Sagan om ringen var? Det är inte bara att trycka på knappen när man animerar i datorn som många verkar tro. Animatörerna måste vara väldigt duktiga "skådisar" själva för att kunna få fram allt. Jag har jobbat i 9 år med 3D grafik och om det är nåt jag lärt mig så är det att inget är enkelt. Inte ens med datorer. Bra animatörer, texturartister, ljussättare, tekniker, renderingsfarmer, program mm är inte billigt heller. Så att skådisarna skulle bli utkonkurerade av datorgrafik kommer inte att hända den närmsta tiden. I alla fall inte på grund av ekonomiska skäl.
 
Lasse Mellberg skrev:
Jag hävdar kanske inte tillräckligt
envetet att den analoga tekniken bygger på den latenta bilden- ett begrepp som inte existerar i den digitala världen. Där finns inget som är latent ,där handlar det bara om att organisera bruset????????

Varför är digitala världen ett brus? Jag fattar inte alls vad du menar. Bild är bild oavsätt om den är analog eller digital. Kan man inte säga att analoga bilder inte är riktiga bara för att den har passerat en lins som inte avbildar världen exakt som ett mänskligt öga? Film är ju ändå inte lika bra som en näthinna.
 
jpersson skrev:
...var det dit du ville komma med Jemseby? Hur tror vi att spelfilmen kommer att utvecklas? Det kommer nog bli billigare att animera karaktärerna än att hyra in skådespelare för fantasisummor. Vem har råd att hålla sig med en symfoniorkester i dagens digitala musikålder?

Det finns nog en framtid även för skådespelarna och symfonikerna men vardagsfilmen och vardagsmusiken kommer nog att bli allt mer strömlinjeformad.

Nej Jörgen, när jag möter Bosse så kanske jag är för vårt terapestiska/medicinska samhälle en pest. Jag lyssnar och försöker ta till mig hans kunskaper och erfarenheter för att stimulera mina elever här och nu. Det finns ingen , förutom finanslejonen som kan styra vår framtid.
Och Jörgen det är vi som ser och beraktar som bestämmer strömlinjeformningen........
 
Visst kan det vara gulligt med civilisationskritik, men sällan blir det konstruktivt.

Jag håller med om att vägen ibland kan vara målet. Men vägen kan se olika ut. Jag ser mycket charm med att arbeta med att sätta upp en rum med lysrör i rätt färgtemperatur och sedan ägna en dag med att färgkorrigra skanner, skärm och skrivare.

Att arbeta med en bild i Photoshop med massor med lager och justera färgerna i varje del av bilden en dag ger mig stor tillfredställelse och är en underbar väg.

Jag kan imponeras av de som kan hantverket med att i Photoshop ta fram allt som ett negativ har att ge lika mycket som de som gör det i mörkrummet.

Min egen erfarenhet är att jag arbetade snabbare och mindre genomtänkt när jag arbetade i mörkrum med analog teknik än när jag arbetar med digital teknik.

Istället för att klaga på att tiderna inte var som förr, är det trevligare att fundera på vad som var bra med den analoga tekniken och som vi bör ta med till den digitala tidsåldern.

Anders som numera slipper utslag och andningsbesvär av fix efter en dags bildarbetande.
 
Lasse Mellberg skrev:
Jag hävdar kanske inte tillräckligt envetet att den analoga tekniken bygger på den latenta bilden- ett begrepp som inte existerar i den digitala världen. Där finns inget som är latent ,där handlar det bara om att organisera bruset????????
Det kan jag förstå men kanske från en annan synvinkel. Jag talade med en jurist som hade varit med om att skriva om datalagen. De hade fått en del teoretiska problem på halsen som till exempel att digitala dokument, till viss del, består av nollor; det vill säga av ingenting. Det kanske är en högst akademisk fråga men den är ändå tänkvärd i sammanhanget. Om jag inte har helt fel för mig så kör National Geographic enbart med dia för att kunna hävda autenciteten.

Visst arbetade redan Seurat med punktuppbygda bilder men det faller mig inte naturligt. Det medför som sagt en del tekniska problem men jag har aldrig tänkt på att det också kanske ändrar synen på bilden i sig. Kanske blir det lite mer lego över bilden??

Diskussionen har två spår och det är svårt att knyta ihop dem; hantverket och den latenta bilden. Jag tycker definitivt att man tappar något när man lämnar hantverket. Så snart gjutformarna kommer in i bilden så kommer också stereotyperna in i bilden och så har vi det där med tiden...
 
pzackes skrev:
Varför är digitala världen ett brus? Jag fattar inte alls vad du menar. Bild är bild oavsätt om den är analog eller digital. Kan man inte säga att analoga bilder inte är riktiga bara för att den har passerat en lins som inte avbildar världen exakt som ett mänskligt öga? Film är ju ändå inte lika bra som en näthinna.

Hej Patrick :! Nej bild är alltid ett original som inte kan förmedlas vidare i original, Kan du formulera något för mig som finns mellan ettan och nollan i det digitala och som inte är transformerat via näthinnan !????
 
berga skrev:
Istället för att klaga på att tiderna inte var som förr, är det trevligare att fundera på vad som var bra med den analoga tekniken och som vi bör ta med till den digitala tidsåldern.
...och det är precis därför som jag tycker att den här diskussionen är intressant.

Varför måste jag alltid komma med brasklappen att jag har jobbat med digital bildbehandling i snart 10 år? Jag tycker att det är skoj och jag ser en framtid i den. Samtidigt tycker jag att det är ännu roligare att stå i mörkrummet. Om den här diskussionen hjälper mig att förstå varför så skulle det göra mig glad. Kanske saknar jag att få skiten under naglarna? Kanske saknar jag tiden? Kanske saknar jag den latenta bilden? Den förståelsen skulle hjälpa mig framför datorn och nog också i mörkrummet.
 
pzackes skrev:
Ha ha ha ha! Billigare att animera? Hur dyr tror du att tex Gollum i Sagan om ringen var?
Du gick i samma fälla som den gästföreläsande arkitekten. Vart tog den positiva synen på morgondagens framsteg vägen?

Jag har själv fuskat lite med rendering och jag har bekanta med har mångårig yrkeserfarenhet av det. Tro mig när jag säger att jag har djup respekt för det arbetet och jag ifrågasätter det inte på något vis.
 
Bara för att man bara har 1 och 0 att beskriva nåt med betyder ju inte att man inte kan beskriva fler nivåer än 2. med 8 bitar kan man beskriva 256 nivåer, med 24 bitar 16777216 nivåer. Hur många nivåer klarar film av rent praktiskt? Och vad gör det för skillnad? Smakar vinet anorlunda om du bär hem det i en plastpåse eller en papperspåse? I framtiden kommer säkert ccd sensorer med mycket högre kontrastomfång än vad film har. En bild skapas av ett antal fotoner av olika frekvens. Vad gör det för skillnad för bilden om den lagras analogt eller digitalt. Den enda det gör skillnad för är fotografen. Betraktaren som inte vet vad det är bryr sig inte. Vill du fota analogt gör det, vill du fota digitalt gör de. Men varför man ska påstå att det ena är bättre än det andra förstår jag inte. Det är som om en målare föredrar mårdhårs penslar framför syntet penslar. Som betraktare bryr jag mig inte. Jag kan inte se skillnaden.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar