Annons

fotoackreditering vid festival

Produkter
(logga in för att koppla)

TheQuo

Aktiv medlem
Snart börjar ju sommarens alla festivaler att dra igång och jag är sugen på att söka fotoackredering så man kan foto närmare scenen och slippa trängas med alla andra i publikhavet. Men vad är det som krävs för att få detta? Kan jag som privatperson söka eller måste jag ha ett registrerat företag för att kunna göra detta? Hur brukar det det vara någon som vet?
 
Du behöver förmodligen en uppdragsgivare som arrangörerna tycker är tillräckligt intressant. T ex en tidning.
 
du kan alltid söka men hög risk att du inte får godkänt men vissa festivaler tillåter olika klasser på ackrediteringar.
t.ex. A-, B- och C-Foto
där A har gratis inträde och tillgång till visa ytor som inte andra har samt är prioriterade i diket framför scenen.
B får betala inträde själv och kommer inte åt alla ytor men har tillträde till diket om det finns plats när A -foto gått in.
C som B fast med Ännu lägra prioritet till diket.
 
du kan alltid söka men hög risk att du inte får godkänt men vissa festivaler tillåter olika klasser på ackrediteringar.
t.ex. A-, B- och C-Foto
där A har gratis inträde och tillgång till visa ytor som inte andra har samt är prioriterade i diket framför scenen.
B får betala inträde själv och kommer inte åt alla ytor men har tillträde till diket om det finns plats när A -foto gått in.
C som B fast med Ännu lägra prioritet till diket.

Ska höra mig för hos de lokala tidningarna om de behöver extra personal som dokumenterar under sommarens festivaler. Sen tänkte jag kolla vilka andra aktörer som kan tänkas vara där, jag vet av Rockfoto.nu men kommer inte på någon annat aktör. Någon som vet vad det finns för företag/bolag i Sverige som jobbar med konsertfoto som just Rockfoto.nu?
 
Att fixa ackreditering ägnade jag mig mycket åt runt tjugoårsåldern. Man ringer och ljuger! Man säger att man plåtar för en tidning och får gratis inträde och bra fotoposition. Jag har plåtat massor med konserter. Fast oftast var det på mindre ställen då det inte handlar om att fixa ackreditering utan om att vara ute i god tid och få en plast precis framför scenen.

Jobbigaste akrediteringsförsöket var när jag var i London -86 och ville in på en Prince-konsert. Åkte ut till Wembley och fick prata med en av Prince:s manager som hänvisade mig till skivbolaget EMI. Åkte dit och satt och pratade kanske en halvtimme med en kvinna och hade väldigt svårt att förstå vad hon sa eftersom hon i grunden var fransyska och min engelska inte var den bästa. Hon var väldigt trevlig men det blev ingen Prince-konsert.
Däremot var jag på Reddingfestivalen i tre dar. Där fick man stå uppe på scenen under de första tre låtarna. Det var extra kul eftersom publiken kastade upp lerkockor och tomma plastflaskor bl a.

Men nu har jag slutat ljug, vilket enligt Kristina Lugn är tecken på uppgivenhet och låg ambitionsnivå. :) Men medan jag var ambitiös hade jag två bilder (och fick givetvis betalt) i legendariska musiktidningen Schlager, bland mina dåtida fotografidoler som Joakim Strömholm och Mats Bäcker. Sedan har det bara gått utför... Inget kan toppa Schlager (eftersom jag älskade deras bilder).
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar