Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fokus-/skärpetest av Tamron 150-600 G2

Produkter
(logga in för att koppla)
Just detta har jag ett exempel från onsdagens fotograferande att bidra med. Jag satt ca 15 meter ifrån en hammock och skulle testa att fotografera kedjan som håller själva "gungan". Kedjan blev inte skarp trots att jag tyckte att jag verkligen satte AF (mittpunkten) på kedjan. I stället hamnade skärpan på gungan bakom. Hände samma sak på alla tre bilderna jag försökte ta på kedjan. Förmodligen var väl mittpunkten lite större än kedjan vilket gjorde att den fokuserade fel. Jag kan i och för sig tycka att den borde ha valt kedjan då den kändes kontrastrikare än dem bruna brädorna som själva gungan i hammocken utgjordes av.. 🤔

Det du upplevde är ett nästan klassiskt exempel där det är svår för autofokusen att tolka motivet så som vi människor gör. Om den skall lägga fokus på själva kedjan eller bakgrunden beror på hur den är optimerad - skall den välja det närmsta (kedjan) av de två avstånd den uppfattar eller avståndet till den större (bakgrunden) av sakerna den uppfattar? :) I ditt fall verkar den ha valt det senare. Hade de varit en tunn kvist framför ett ansikte hade ju samma gissning oftast varit den rätta, men i just ditt fall blev det tokigt. Men det är svårt för AF-algoritmerna att veta.
 
En sak angående Tamrons bildstabilisator som slog mig nu är att jag har sett i sökaren att den rör sig när den sätts igång..alltså när man påbörjar fokuseringen. Nu avvaktar jag väl för det mesta med att ta bilden till dess att jag ser att stabilisatorn "fryser" den, men ibland trycker man ju ändå av ett snapshot för att hinna med att fånga något som plötsligt händer. Vid sådana situationer är risken för oskarpa bilder stor..större än med objektiv från t.ex. Nikon och Canon. Något som också Ken Rockwell tar upp i en recension av ett annat Tamron-objektiv.

Så här skriver han: "Vibration Control performance

The first thing you notice about this Tamron's Vibration Control (VC) is that the viewfinder image jumps left or right a few moments after you half-press the shutter and the VC stabilizes.

A few seconds after you take the picture, or let off the shutter, it jumps again as the VC system turns-off and locks-down.

There is a huge problem with this: the VC system usually does this right as I wanted to take a picture. I often got blurry images caused by this unless I deliberately waited for the VC system to stabilize before taking a picture.

This is not a problem if you remember to wait and your subjects hold still, but for general use and especially grab shots, this often leads to smeared photos.

Nikon's VR and Canon's IS systems don't have this problem because they don't jump around as they wake-up. The worst thing that happens with a Nikon or Canon lens is that you won't get IS or VR if you take the picture too quickly, but they'll never make it worse as will this Tamron.

When I say blurry, I mean blurry photos even in daylight at 1/250 of a second!

Beware." slutcitat
 
På nya Tamron G2 så finns det 3 lägen för VC, vilken om någon som passar in på Ken vet jag inte, men någon förbättring lär det iaf vara jämfört med G1. Läge 3 ska visst ge skarpare bilder men hoppigare sökarbild om jag fattat det rätt
 
På nya Tamron G2 så finns det 3 lägen för VC, vilken om någon som passar in på Ken vet jag inte, men någon förbättring lär det iaf vara jämfört med G1. Läge 3 ska visst ge skarpare bilder men hoppigare sökarbild om jag fattat det rätt

Tredje läget på G2:an ska som du säger vara lite effektivare (ner till 4,5 steg) än dem andra två lägena, men man ser ingen effekt av stabilisatorns jobb i sökaren. Det kan alltså vara svårare att komponera bilden i och med att bilden rör sig i sökaren, men resultatet rent skärpemässigt har potential att bli bättre. Jag har inte hunnit utforska det tredje läget ännu, utan mer eller mindre bara använt mig av läge 1 och 2.

Hur som helst...det jag menade med hoppig sökarbild i mitt förra inlägg är att precis när man sätter igång och fokuserar så ser man hur bilden i sökaren hoppar till och sedan går tillbaka till sitt ursprungsläge. Det tar en liten stund den där processen och under den tiden ska det enligt Ken Rockwell finnas en klar risk att man får oskarpa bilder.

Jag provade dock precis att ta tre handhållna bilder på ett statiskt föremål med läge 1 på Tamron 150-600 G2. Första bilden trycktes av så fort fokuspipet hördes, den andra bilden trycktes av efter "normal" väntan efter det att pipet hade hörts och den tredje bilden trycktes av efter att medvetet ha väntat lite extra tid för att stabilisatorn skulle gå tillbaka till sitt ursprungsläge. Kan säga att det verkar gå bra att ta sin bild så fort som fokusljudet piper till. Bild nr 1 blev minst lika skarpt som bild nr 2 i mitt lilla test -
åminstone vad jag kunde bedöma efter en titt på kamerans skärm. Bild 3 där jag väntade extra länge var den bild som såg minst skarp ut.
 
Det låter som något liknande det som Canon (och kanske Nikon?) har haft ett tag på sentida objektiv. Bildstabililseringen startar inte förrän man tar bilden så man får ingen stabiliserad sökarbild, men stabiliseringen påstås vara effektivare.
 
Det låter som något liknande det som Canon (och kanske Nikon?) har haft ett tag på sentida objektiv. Bildstabililseringen startar inte förrän man tar bilden så man får ingen stabiliserad sökarbild, men stabiliseringen påstås vara effektivare.

Precis så ska det vara ja!

Att testa ett objektivs skärpa för att sedan försöka finjustera skärpan är helt klart lättare sagt än gjort måste jag erkänna. Idag har jag gjort ett test inomhus efter alla konstens regler..där testobjektet har varit en 50-kronors sedel. Har tagit bilder där jag stegvis mikrojusterade i kamerahuset..först -20, -15, -10, -5, 0, +5, +10 ,+15 och +20. Där tyckte jag att vid -15 var det bäst skärpa.

Sedan gjorde jag om testet..men nu gick jag från -20 till -10 i enstaka steg, d.v.s. -20, -19, -18 osv. Då var -10 skarpast, tätt följd av bilden där jag ställt in -19. Inte jättelogiskt..

I det tredje och sista testet gick jag från -20 till 0 i enstaka steg, d.v.s. -20, -19, -18 osv. Där blev bilden med -7 i mikrojustering den skarpaste.

Olika resultat med andra ord! Exakt hur mycket objektivet måste justeras med har jag inte luskat ut ännu, men helt klart bör i alla fall vara att det ska justeras för bakfokus. Inte en enda gång har jag tyckt att "nollan" varit den skarpaste bilden..utan snarare har det varit lätt att se att den inte har varit lika skarp. Så någonstans mellan -7 och -17 bör nog objektivet justeras till..och om man ska ringa in det ännu tightare så är det nog mellan -7 och -12 skulle jag tro.

En liten fototur med orörd mikrojustering i kamerahuset gav ändå några hyfsat skarpa bilder på småfåglar idag. Objektivet verkar alltså inte vara helt kasst vad gäller skärpa, men jag tror att det har potential att bli ännu vassare med rätt mikrojustering. Dessutom inser jag ju att det gäller att vara väldigt noggrann i sitt fokuserande när man använder 600 mm brännvidd och att närheten till fåglarna är oerhört viktig för att undvika värmedaller och annat som finns i luften.
 

Bilagor

  • Bland löv och grenar 800 pix.jpg
    Bland löv och grenar 800 pix.jpg
    167.1 KB · Visningar: 108
  • På diagonalen i Vambåsa 800 pix.jpg
    På diagonalen i Vambåsa 800 pix.jpg
    62.1 KB · Visningar: 116
Det finns antagligen en del hysteres i AF-systemet.

"Hysteres"..?? :)

Du menar att AF-systemet helt enkelt är inkonsekvent..precis som t.ex. Tony nämnde i något inlägg!? Hur justerar man ett sådant objektiv där AF-systemet gör lite som det vill..och är det ens objektivet som spökar? Kanske kamerahuset?
 
"Hysteres"..?? :)

Du menar att AF-systemet helt enkelt är inkonsekvent..precis som t.ex. Tony nämnde i något inlägg!? Hur justerar man ett sådant objektiv där AF-systemet gör lite som det vill..och är det ens objektivet som spökar? Kanske kamerahuset?

Eller testmetoden faktiskt. Vad har du för stativ och huvud? Jag har dessutom märkt att det kan skilja på värde för AF-justering beroende på om jag fokuserat från närgräns eller från oändlighet. Lite irriterande men tyvärr inget märkligt.
 
"Hysteres"..?? :)

Du menar att AF-systemet helt enkelt är inkonsekvent..precis som t.ex. Tony nämnde i något inlägg!? Hur justerar man ett sådant objektiv där AF-systemet gör lite som det vill..och är det ens objektivet som spökar? Kanske kamerahuset?

Läs gärna den här:
https://wordpress.lensrentals.com/blog/2010/07/how-autofocus-often-works

och sedan kanske den här serien (i fyra delar):
https://wordpress.lensrentals.com/b...lity-part-1-center-point-single-shot-accuracy

Så tror jag komplexiteten i det hela börjar sjunka in :)

Men du är på helt rätt spår när du nyss skrev "... det gäller att vara väldigt noggrann i sitt fokuserande när man använder 600 mm brännvidd och att närheten till fåglarna är oerhört viktig för att undvika värmedaller och annat som finns i luften". Följ dina egna rekommendationer, plus använd stöd/enbensstativ/stativ så ofta du kan ...

Med tid och träning får du fler och fler skarpa bilder. Att fokusera med långa telen är verkligen en träningssak. Att sätta fokus på fåglar är en träningssak. Att sätta fokus på flygande fåglar är en träningssak. Osv, osv. Att utnyttja autofokus är något man blir bättre på med tiden. Plus att du lär dig mer om hur AF reagerar på olika motiv (färg/mönster/ljus) och hur motiv rör sig.
 
Eller testmetoden faktiskt. Vad har du för stativ och huvud? Jag har dessutom märkt att det kan skilja på värde för AF-justering beroende på om jag fokuserat från närgräns eller från oändlighet. Lite irriterande men tyvärr inget märkligt.

Sirui 3203X med ett Manfrotto MVH500AH videohuvud är vad jag använder till min tubkikare när jag skådar fågel, så det är den kombon jag använt här vid testet också. Ganska stabilt alltså. Spegeluppfällning och trådutlösare använt och UV-filtret borttaget.
 
Läs gärna den här:
https://wordpress.lensrentals.com/blog/2010/07/how-autofocus-often-works

och sedan kanske den här serien (i fyra delar):
https://wordpress.lensrentals.com/b...lity-part-1-center-point-single-shot-accuracy

Så tror jag komplexiteten i det hela börjar sjunka in :)

Men du är på helt rätt spår när du nyss skrev "... det gäller att vara väldigt noggrann i sitt fokuserande när man använder 600 mm brännvidd och att närheten till fåglarna är oerhört viktig för att undvika värmedaller och annat som finns i luften". Följ dina egna rekommendationer, plus använd stöd/enbensstativ/stativ så ofta du kan ...

Med tid och träning får du fler och fler skarpa bilder. Att fokusera med långa telen är verkligen en träningssak. Att sätta fokus på fåglar är en träningssak. Att sätta fokus på flygande fåglar är en träningssak. Osv, osv. Att utnyttja autofokus är något man blir bättre på med tiden. Plus att du lär dig mer om hur AF reagerar på olika motiv (färg/mönster/ljus) och hur motiv rör sig.

Bara att bära objektivet är en träningssak, tycker jag.. ;-)

Men visst är det som du säger viktigt med tid och träning för att effektivt kunna fotografera fåglar - inte minst flygande sådana. Jag provade fågelfotografering för många år sedan också, men gav upp efter en tid eftersom fåglarna hela tiden var alldeles för långt ifrån.

Därefter började jag med fågelskådning istället och har hållit på med det ganska intensivt i 12-13 år. Numera har jag alltså en helt annan kunskap om fåglar än vad jag hade då och känner också mina hemmamarker väldigt bra så att jag vet precis var det är möjligt att hitta olika arter någonstans. Bara dem två sakerna lär vara stora fördelar mot när jag provade på fågelfotografering förra gången. Själva snabbheten i fotograferandet behöver jag dock öva upp eftersom jag är van att "snigelfotografera" landskapsmotiv...
 
Eller testmetoden faktiskt. Vad har du för stativ och huvud? Jag har dessutom märkt att det kan skilja på värde för AF-justering beroende på om jag fokuserat från närgräns eller från oändlighet. Lite irriterande men tyvärr inget märkligt.

Ja, om man inte ser till att objektivets utgångsläge är samma för varje gång man autofokuserar så kan man inte vara säker på att man får konsekventa resultat. (Det kanske man inte får ändå, men just den här variabeln är ganska lätt att eliminera).
 
Ja, om man inte ser till att objektivets utgångsläge är samma för varje gång man autofokuserar så kan man inte vara säker på att man får konsekventa resultat. (Det kanske man inte får ändå, men just den här variabeln är ganska lätt att eliminera).

Nä, men eftersom när man fotar i fält så kommer ju inte objektivets utgångsläge vara lika heller, och därför blir värdet för AF fine tune potentiellt olika också, alltså är det ytterligare en variabel som kan vara svår att kontrollera när man testar skärpa i "praktiken", eller missförstår jag vad du menar? Hur stor skillnad det gör tycker jag dock varierar från objektiv till objektiv.
 
Jag hade en Tamron 35a där bilderna ofta blev sämre med VC påslagen - lite luddigare och saknade mikrokontrast. Två vändor till service så kom de fram till att det var inom spec. Hur som, Tamron anser att man ska vänta en sekund innan bilden tas. Tamrons 85a verkar också lida av dålig VC när man läser recensioner.

Ang fokusjustering - ta minst fem bilder på varje inställning. Låt även objektivet börja från oändligt några bilder och sedan från närgränsen. Du kommer troligen se att fokus hoppar runt något, det gäller att hitta medelvägen där "hoppandet" ligger så nära som möjligt det du vill ha i fokus - alla bilder kommer inte vara på pricken varje gång oavsett inställning.
 
Nä, men eftersom när man fotar i fält så kommer ju inte objektivets utgångsläge vara lika heller, och därför blir värdet för AF fine tune potentiellt olika också, alltså är det ytterligare en variabel som kan vara svår att kontrollera när man testar skärpa i "praktiken", eller missförstår jag vad du menar? Hur stor skillnad det gör tycker jag dock varierar från objektiv till objektiv.
Man ska inte mixtra med AF fine tune i fält.

För att få vettiga värden på vad man mäter så måste man mäta i en kontrollerad miljö. Sen kanske inte det räcker för att göra en justering som gör AF:en perfekt, men om man inte gör konsekventa mätningar liknande det som jag beskrev i #53 och får olika justeringsvärden beroende på hur man mäter så har man inget vettigt justeringsvärde att mata in.

Medelvärdesbildning, som Jonas föreslår i inlägget ovan detta, är mycket vettigt.
 
Man ska inte mixtra med AF fine tune i fält.

För att få vettiga värden på vad man mäter så måste man mäta i en kontrollerad miljö. Sen kanske inte det räcker för att göra en justering som gör AF:en perfekt, men om man inte gör konsekventa mätningar liknande det som jag beskrev i #53 och får olika justeringsvärden beroende på hur man mäter så har man inget vettigt justeringsvärde att mata in.

Medelvärdesbildning, som Jonas föreslår i inlägget ovan detta, är mycket vettigt.

Det var inte mixtra i fält jag menade. Jag gör som Jonas beskriver. Men det leder ju till att när du är i fält så kommer AF inte att alltid stämma med det du gjort i kontrollerad miljö, så vida du inte testat oändligt mycket. I fält kommer du ju inte starta AF från samma läge eller fotar du så att du ställer om objektivet efter varje kort så du utgår från samma läge?

Jag har om du läser tidigare inlägg också påpekat att det är viktigt att minimera variationen så jag tror att vi har rätt lika uppfattning.
 
Ang fokusjustering - ta minst fem bilder på varje inställning. Låt även objektivet börja från oändligt några bilder och sedan från närgränsen. Du kommer troligen se att fokus hoppar runt något, det gäller att hitta medelvägen där "hoppandet" ligger så nära som möjligt det du vill ha i fokus - alla bilder kommer inte vara på pricken varje gång oavsett inställning.

Det där med hoppandet i skärpa känner jag väl till, har varit så för alla mina objektiv o kamerahus. Jag tar alltid minst 5 bilder per inställning och tar inställningarna i +5 steg. Brukar oftast foto på frihand o med den inställning och avstånd som jag i huvudsak använder för att göra justeringen så nära verkligt bruk som möjligt, med bildstabilsering om den har sådan. Jag sveper alltid bort mot oändligheten för varje bild så att AF ska jobba lika. Gör alltid justering mot sedel mot plant underlag. För att utesluta rörelseoskärpa så använder jag minst 1/1000, största bländare för att få största utfall och högt ISO pga korta tider. En punkt AF och fokusprioritet.

Vad kan detta bero på?
Antingen så är det ändå rörelseoskärpa, fast tar jag med tex ett 28mm på 1/1000 så borde det inte det, men det kanske är så? Har testat några gånger med stativ med bildstabilsering avstängd och tycker mig fått liknade resultat, men kanske ska testa mer med stativ?

Kan det vara så att en sedel inte har tillräcklig kontrast som gör att kameran blir lite tveksam och ger klartecken fastän inte helt i fokus? Detta har jag inte testat vidare på, man kunde prova att sätta sedeln på ett vitt papper och lägga fokuspunkten på kanten på sedeln.

AF systemet kanske inte är bättre än att en serie bilder kan slå över 10-15 steg i mikrojustering, och att som sägs ovan att man får ta en medelvärdesbedöming av alla bilder man tar och lägga sig i mitten och kanske inte där man fått den bästa bilden. Det är väl detta man ser ute i verkliga livet också, tar man 20-30 bilder på samma objekt så är det några som har den där extraskärpan, alla är ju inte lika
 
Det där med hoppandet i skärpa känner jag väl till, har varit så för alla mina objektiv o kamerahus. Jag tar alltid minst 5 bilder per inställning och tar inställningarna i +5 steg. Brukar oftast foto på frihand o med den inställning och avstånd som jag i huvudsak använder för att göra justeringen så nära verkligt bruk som möjligt, med bildstabilsering om den har sådan. Jag sveper alltid bort mot oändligheten för varje bild så att AF ska jobba lika. Gör alltid justering mot sedel mot plant underlag. För att utesluta rörelseoskärpa så använder jag minst 1/1000, största bländare för att få största utfall och högt ISO pga korta tider. En punkt AF och fokusprioritet.

Vad kan detta bero på?
Antingen så är det ändå rörelseoskärpa, fast tar jag med tex ett 28mm på 1/1000 så borde det inte det, men det kanske är så? Har testat några gånger med stativ med bildstabilsering avstängd och tycker mig fått liknade resultat, men kanske ska testa mer med stativ?

Kan det vara så att en sedel inte har tillräcklig kontrast som gör att kameran blir lite tveksam och ger klartecken fastän inte helt i fokus? Detta har jag inte testat vidare på, man kunde prova att sätta sedeln på ett vitt papper och lägga fokuspunkten på kanten på sedeln.

AF systemet kanske inte är bättre än att en serie bilder kan slå över 10-15 steg i mikrojustering, och att som sägs ovan att man får ta en medelvärdesbedöming av alla bilder man tar och lägga sig i mitten och kanske inte där man fått den bästa bilden. Det är väl detta man ser ute i verkliga livet också, tar man 20-30 bilder på samma objekt så är det några som har den där extraskärpan, alla är ju inte lika

Jag hade inte läst de artiklar som Martin länkar till ovan (lensrentals blog). Med tanke på att Roger och co har tillgång till extremt många kameror och objektiv är det alltid intressant och lärorikt när de beskriver sina tester och resultat. Kolla in dem så kanske du får lite svar.
 
Det var inte mixtra i fält jag menade. Jag gör som Jonas beskriver. Men det leder ju till att när du är i fält så kommer AF inte att alltid stämma med det du gjort i kontrollerad miljö, så vida du inte testat oändligt mycket. I fält kommer du ju inte starta AF från samma läge eller fotar du så att du ställer om objektivet efter varje kort så du utgår från samma läge?

Eftersom det finns begränsade justeringsmöjligheter för AF så kan man inte justera för alla (eller ens många) situationer som man kan råka ut för i fält. Om mikrojusteringen hade en inställning för AF som startar vid närgränsen och en annan inställning för AF som startar vid oändligt så skulle förstås kameran kunna bli bättre rustad för fältarbete, men nu är det ju tyvärr inte så vilket gör att man måste välja det minst dåliga. Huruvida man konsekvent ska justera för AF som startar vid närgränsen eller motsatsen är inte givet. Man bör nog helst göra båda (och eventuellt även för AF som startar nånstans mellan extremerna) och se vilket som ger bäst resultat i fält. Ett tidsödande och mödosamt arbete!

Man kanske man skaffa sig rutinen att alltid ställa objektivets fokus i ena ändläget när man har tagit en bild, men frågan är väl om det gör så stor nytta. När jag fotograferar saker som rör sig fort (fåglar, t.ex.) så gör jag inte en enda autofokusering utan följer motivet och fokuserar om vid behov. Då har man ju inte tid att ställa fokus i ett ändläge mellan bilderna.

Jag har om du läser tidigare inlägg också påpekat att det är viktigt att minimera variationen så jag tror att vi har rätt lika uppfattning.

Ja, det tror jag att vi har.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar