Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Filmen om Terje

Produkter
(logga in för att koppla)
Tack för ditt svar Terje.

Angående min första fråga.

Du berättar att du fotograferat massor sedan skandalen.
Då verkar det än konstigare att du inte tagit de där lodjursbilderna, som du hela tiden sagt att du skulle kunna ta. Det skulle ju ha betytt så oerhört mycket positivt för dig, och för de som stöttat dig.

Att "trafiken blir lägre i Mullsjöskogarna från andra fotografer" (ifall du inte är där och fotograferar lodjur), förstår jag inte.
Menar du att det skulle komma paparazzis och fotografera dig, eller menar du att det skulle komma andra naturfotografer, för att dra nytta av att du lockar fram lodjur?
Du "erkänner" (!) att du "sett lodjur under senare år, men berättar inte mer offentligt".
Hela din familj, och era relationer, har visats i TV. Dina möten med lodjuren vill du dock inte släppa ut i offentligheten ......
Nej. ditt svar övertygar inte.

Angående min andra fråga.

Vargfotot.
Du blev inspirerad av en dröm.
Sedan tog du reda på var vargen var, åkte dit, och tog kortet.
Då förstår jag. Av dokumentären fick jag intrycket av att det varit mer "mytiskt" än så.

Lodjursmötet.
Jag har inte tidigare hört talas om att ett vilt lodjur kommit fram till 2 meters avstånd, och betett sig som en "huskatt".
Antalet år och bilder mellan vargfotot och lodjursmötet, tycker jag saknar betydelse.
Du hävdar att du som fotograf ofta upplever sådant som "nästan är för bra att vara sant", och, ur det perspektivet, tycker du att vi andra ska tänka om lodjursmötet att "det var ju inte så konstigt".
Nej, den logiken köper jag inte.
Min fråga förblev helt obesvarad.
"Vad tror du det är som gör att just du, och inga eller extremt få andra naturfotografer, får uppleva sådant här?"

---------

Du är en duktig fotograf. Vi är många som tycker det.
Du är en karismatisk person; duktig föreläsare och stor inspiratör. Det framgick av filmen.
Egentligen behöver du inte "förfalskningar och personmystik".

Ditt svar på mina frågor handlade mest om vilken aktiv och duktig fotograf du är. Helt onödigt.
Det är din trovärdighet som är ifrågasatt. Kan vi på FS lita på att det du skriver är sant?
Att ljuga på det sätt du gjort, är något helt annat än att säga att man ska gå och tvätta händerna, när man ska bajsa.
Det finns ofta undertoner av makt och överlägsenhet i att manipulera andra, typ filmens "det här kommer nog ingen att upptäcka" (ej exakt citat).
Sådant hör inte hemma i en vänkrets, det skapar misstroende och dålig stämning.

Du har avslöjats med att förfalska ett stort antal lodjursbilder.
Då var alltså alla berättelser om de lodjuren, som hörde ihop med bilderna/fotograferandet, rena påhitt.
En fantastisk historia håller du dock fast vid, den om lodjuret som kom fram till dig som en tam huskatt.
Jag tror på den än mindre, efter att ha fått ditt svar.

Du är verkligen fotograf Terje. Mer fotograf än de flesta av oss. Både sett till livsbetydelse och nedlagd tid.
I dokumentären visades hur en annan naturfotograf reagerade, när han fick syn på ett lodjur.
Du blev nära kompis med ett lodjur, i ditt närområde, men följde inte upp det. Inte ett enda foto.
De där lodjursbilderna skulle ha betytt så oerhört mycket för dig, och du verkar inte ens ha försökt att ta dem.
Mina frågor om det besvarade du mest med svepskäl och tal om annat.

Du är ingen ond människa Terje. Du vill inte andra ont.
Tvärt om. Du vill gärna dela din kunskap, och inspirera andra.
Men, med ditt förfalskande och ljugande, har du gjort andra ont och skadat förtroendet för fotografin.
Då krävs det mer än en dokumentär för att göra comeback. T.ex. fullständig ärlighet.

Jag avslutar dialogen med dig Terje, för nu.
Dokumentären fick mig att förstå psykologin bakom fuskandet.
Diskussionen i den här tråden har varit mycket intressant. Jaha, du har slirat på sanningen även före skandalen med lodjursbilderna.
Det verkar som om du fortsätter ungefär som tidigare, tycker jag.
Det räcker så för mig.
Det finns viktigare saker än att läsa om dig och ditt fotograferande. Speciellt som jag inte litar på att det som skrivs är sant.
Det finns fler duktiga fotografer.
Till ditt försvar kan anföras, att du kanske inte är mer ärlig mot oss andra, än vad du är mot dig själv.
Mitt uppriktiga svar till dig hjälpte inte, alltså har mina svar på dina frågor ingen betydelse. Och nya frågor. Sedan dina slutsatser, som sedan blir till andras sanning av det hela.

Du kommer med funderingar och enkla slutsatser, i mina ögon som känner till sammanhanget, blir bara konstiga och helt utan verklighetsförankring. Vill man inte ha svar, eller att man redan bestämt sig för vilka svar man kan acceptera - då behöver man heller inte ställa några frågor.

Jag tycker dina extrafrågor, dina slutsatser, din helhetsbild av mig som du tycker är den rätta - för mig blir dessa oerhört märkliga. Jag emotser att dialogen mellan oss lämnas där. Sedan får andra göra sina egna bedömningar.
 
Tack för ditt svar Terje.

Angående min första fråga.

Du berättar att du fotograferat massor sedan skandalen.
Då verkar det än konstigare att du inte tagit de där lodjursbilderna, som du hela tiden sagt att du skulle kunna ta. Det skulle ju ha betytt så oerhört mycket positivt för dig, och för de som stöttat dig.

Att "trafiken blir lägre i Mullsjöskogarna från andra fotografer" (ifall du inte är där och fotograferar lodjur), förstår jag inte.
Menar du att det skulle komma paparazzis och fotografera dig, eller menar du att det skulle komma andra naturfotografer, för att dra nytta av att du lockar fram lodjur?
Du "erkänner" (!) att du "sett lodjur under senare år, men berättar inte mer offentligt".
Hela din familj, och era relationer, har visats i TV. Dina möten med lodjuren vill du dock inte släppa ut i offentligheten ......
Nej. ditt svar övertygar inte.

Angående min andra fråga.

Vargfotot.
Du blev inspirerad av en dröm.
Sedan tog du reda på var vargen var, åkte dit, och tog kortet.
Då förstår jag. Av dokumentären fick jag intrycket av att det varit mer "mytiskt" än så.

Lodjursmötet.
Jag har inte tidigare hört talas om att ett vilt lodjur kommit fram till 2 meters avstånd, och betett sig som en "huskatt".
Antalet år och bilder mellan vargfotot och lodjursmötet, tycker jag saknar betydelse.
Du hävdar att du som fotograf ofta upplever sådant som "nästan är för bra att vara sant", och, ur det perspektivet, tycker du att vi andra ska tänka om lodjursmötet att "det var ju inte så konstigt".
Nej, den logiken köper jag inte.
Min fråga förblev helt obesvarad.
"Vad tror du det är som gör att just du, och inga eller extremt få andra naturfotografer, får uppleva sådant här?"

---------

Du är en duktig fotograf. Vi är många som tycker det.
Du är en karismatisk person; duktig föreläsare och stor inspiratör. Det framgick av filmen.
Egentligen behöver du inte "förfalskningar och personmystik".

Ditt svar på mina frågor handlade mest om vilken aktiv och duktig fotograf du är. Helt onödigt.
Det är din trovärdighet som är ifrågasatt. Kan vi på FS lita på att det du skriver är sant?
Att ljuga på det sätt du gjort, är något helt annat än att säga att man ska gå och tvätta händerna, när man ska bajsa.
Det finns ofta undertoner av makt och överlägsenhet i att manipulera andra, typ filmens "det här kommer nog ingen att upptäcka" (ej exakt citat).
Sådant hör inte hemma i en vänkrets, det skapar misstroende och dålig stämning.

Du har avslöjats med att förfalska ett stort antal lodjursbilder.
Då var alltså alla berättelser om de lodjuren, som hörde ihop med bilderna/fotograferandet, rena påhitt.
En fantastisk historia håller du dock fast vid, den om lodjuret som kom fram till dig som en tam huskatt.
Jag tror på den än mindre, efter att ha fått ditt svar.

Du är verkligen fotograf Terje. Mer fotograf än de flesta av oss. Både sett till livsbetydelse och nedlagd tid.
I dokumentären visades hur en annan naturfotograf reagerade, när han fick syn på ett lodjur.
Du blev nära kompis med ett lodjur, i ditt närområde, men följde inte upp det. Inte ett enda foto.
De där lodjursbilderna skulle ha betytt så oerhört mycket för dig, och du verkar inte ens ha försökt att ta dem.
Mina frågor om det besvarade du mest med svepskäl och tal om annat.

Du är ingen ond människa Terje. Du vill inte andra ont.
Tvärt om. Du vill gärna dela din kunskap, och inspirera andra.
Men, med ditt förfalskande och ljugande, har du gjort andra ont och skadat förtroendet för fotografin.
Då krävs det mer än en dokumentär för att göra comeback. T.ex. fullständig ärlighet.

Jag avslutar dialogen med dig Terje, för nu.
Dokumentären fick mig att förstå psykologin bakom fuskandet.
Diskussionen i den här tråden har varit mycket intressant. Jaha, du har slirat på sanningen även före skandalen med lodjursbilderna.
Det verkar som om du fortsätter ungefär som tidigare, tycker jag.
Det räcker så för mig.
Det finns viktigare saker än att läsa om dig och ditt fotograferande. Speciellt som jag inte litar på att det som skrivs är sant.
Det finns fler duktiga fotografer.
Till ditt försvar kan anföras, att du kanske inte är mer ärlig mot oss andra, än vad du är mot dig själv.

Vill bara avslutningsvis möta dig om dina konklusioner om lodjursmötet; jag har sett ett stort antal bilder på nära lodjur med mobilkamera (även från Mullsjöskogarna), har även sett ett stort antal nära bilder på oskygga lodjur från ett flertal fotografer. Vi har helt olika referensramar. Lodjuret är verkligen inte så skyggt som man inom vissa kretsar vill framhäva, jag är långtifrån ensam om denna bild av lodjuret som fotograf. Vissa individer är riktigtnog oerhört skygga och försiktiga, andra ligger ”som en huskatt” och vilar under äppelträdet i trädgården. Lodjuren är också individuella, som alla andra djur.

Däremot är lodjuren fåtaliga, det kan vara långt mellan de olika individen, därför ser man de sällan. Logiskt nog.
 
Det är inte du som har gjort filmen Terje så du är inte ansvarig för vad som tagits med.
Då Maradonna nyss gått bort kan vi ju göra en liknelse vid honom. Att inte ha med Glöersen i filmen är som att beskriva England - Argentina i VM 86 och inte nämna guds hand.
 
Det är inte du som har gjort filmen Terje så du är inte ansvarig för vad som tagits med.
Då Maradonna nyss gått bort kan vi ju göra en liknelse vid honom. Att inte ha med Glöersen i filmen är som att beskriva England - Argentina i VM 86 och inte nämna guds hand.
Ta det med filmteamet, inte med mig. Sedan kan man alltid tycka i efterhand att något borde funnits med och något borde tagits bort. Jag har själv sett en längre version av filmen där vissa viktiga detaljer (i mitt tycke) togs bort till den kortare versionen i teve. Vad som tagits bort däremot berättar jag inte här. Sedan finns det 160 timmars film (om jag minns rätt vad filmteamet berättade för mig), mycket vet jag inte då det inte var från min medverkan - men rätt mycket blev sagt där jag var med som inte kom med, eller som hade klippts så att det kan uppfattas på ett annat sätt. Nöjd blir man aldrig, allra minst jag.
 
Tredwe var den som startade tråden den heter Filmen om Terje.
Jag tror inte att den var tänkt som en tråd där Terje skulle svara på våra påståenden eller frågor utan att vi skulle diskutera filmen.
Jag tyckte jag var tydlig när jag skrev Det är inte du som har gjort filmen Terje så du är inte ansvarig för vad som tagits med.
Det är de som har gjort filmen som har valt vad som visas.
Men då vi diskuterar filmen och inte Terje så tycker jag att det är väldigt märkligt att just den som på allvar först ifrågasätter bilderna och som vad jag förstått blev utsatt för den andra sidan av drevet inte blev med alls. Vi som tar bilder vill ju visa något med våra bilder och de som filmar vill det samma. Jag förstår inte vad man ville uppnå med att utelämna en så intressant del. Eller gör man en uppfökjare med Herr G i huvudrollen?!
 
Tredwe var den som startade tråden den heter Filmen om Terje.
Jag tror inte att den var tänkt som en tråd där Terje skulle svara på våra påståenden eller frågor utan att vi skulle diskutera filmen.
Jag tyckte jag var tydlig när jag skrev Det är inte du som har gjort filmen Terje så du är inte ansvarig för vad som tagits med.
Det är de som har gjort filmen som har valt vad som visas.
Men då vi diskuterar filmen och inte Terje så tycker jag att det är väldigt märkligt att just den som på allvar först ifrågasätter bilderna och som vad jag förstått blev utsatt för den andra sidan av drevet inte blev med alls. Vi som tar bilder vill ju visa något med våra bilder och de som filmar vill det samma. Jag förstår inte vad man ville uppnå med att utelämna en så intressant del. Eller gör man en uppfökjare med Herr G i huvudrollen?!

Jag håller med dig och förstår. Men i många inlägg i denna tråd så blir det märkliga konklusioner och synpunkter kopplade till mig som person. Vilket givetvis gör det svårt att undvika, då ju filmen utåt sätt ska handla om mig. Många inlägg i tråden blandar också ihop filmen med att ”analysera” mig som person, mer än att diskutera utifrån hur man uppfattar filmen. Vilket gör att tråden mer kommit att handla om mig än om filmen. Ungefär som om man diskuterar en deckare med en okänt skådespelare som övertyger i rollen som seriemördare. Där det utvecklas till att diskutera skådespelarens privatliv och sedan gör egna slutsatser från detta.

Jag förstår dilemmat, och har därför valt att ignorera ett flertal klara övertramp. Märk väl; nästan ingen i tråden känner mig personligen, men tycker sig ha tillräckligt med underlag för att uttala sig som de gör.
 
Senast ändrad:
Filmen var spännande och bra. Men sedan finns en del universalpsykologer som vill framhäva sig. En del vet allt om alla, å dom ska en akta sig för, lärde min mamma mig. Det var filmen det gällde......
 
Log lite igenkännande med kusten och farsan i släptåg. Var själv på Kullaberg med min far, han var då 81 och älgade iväg över klipporna så jag var nästan beredd på att 112 samtal snart vore verklighet. Det gick dock bra..
 
Jag saknade också en referens till Glöersen i filmen. Jag väntade på att han skulle dyka upp efter att tre journalister syntes och hördes i bild (från Jönköpingsposten, Smålandstidningen och Svensk Jakt). Jag antog att det var en av dem som kontaktade Glöersen och frågade om lodjursbilden som Glöersen hade med i sin blogg, i avsnittet "Drömbilden", där han ifrågasatte bilden.

Filmen blev mer av en dramaberättelse än en dokumentärfilm när en av de centrala händelserna i hela historien inte ens nämndes.

I Glöersens bloggavsnitt (som du också länkade till), Drömbilden 9 år senare, citerar Glöersen ur ett email från filmproducenterna, ”Vi har gjort många olika intervjuer och din intervju rymdes inte i slutänden, då det handlade om hur vi skulle bygga upp berättelsen dramaturgiskt”.

De tycks alltså ha varit mer intresserade av att göra en bra historia än en dokumentär.

Fantastiska lodjursbilder får man se på den sidan. Snyggt jobbat av Glöersen!

[Edit: meningsbyggnadsfel]

Jag förstår inte heller varför en så central person var frånvarande i dokumentären.
Att han senare själv kom att ta lodjursbilder, gör det inte sämre dramaturgiskt.
Och så hade man ju fått fina lodjursbilder "på köpet".
Man kan bara spekulera i orsaken.
Det kanske skulle ha blivit för mycket ljus på honom; att han fick rätt mot Terje, och dessutom tog fina lodjursbilder.

Före dokumentären visste jag knappt något om själva avslöjandet.
Nu har jag även tagit del av Glöersens blogg.
Det fanns alltså "anhängare" till Terje, som bedrev ett drev mot den som ifrågasatte (Glöersen), allt medan Terje blånekade.
Och så fortsatte det ända tills folk på Flashback tog fram oemotsägbara bevis.
Då utsattes Terje för ett "extremdrev".
Han och hans fru uppmanades att gå ut i skogen för att skjuta varandra. Dödsstraff till frun också. För vadå?
Det är en otäck värld vi lever i, och det här är en otäck historia.

Proportionerna hade nog blivit annorlunda, om Terje erkänt på ett tidigt stadie.
Hoppas nu bara att filmen inte väcker nya drev, eller återuppväcker gamla.
 
Jag såg filmen härom kvällen. Jag kan känna igen mig som fotograf i filmen. Jag är förstås varken "naturfotoguru" eller känd. Det som slog mig är att jag tänker på liknande sätt som Terje när jag fotar i naturen. Jag kan se mänskliga uttryck överallt. Ansikten osv. Någon konstig associationsförmåga tycks det vara. Ibland behöver det förstärkas som i exemplet (något överdrivet) då bilden inte riktigt visar vad jag såg på platsen. Jag kan också ibland bli smått irriterad när att andra inte har tålamod eller förståelse när man hittat något intressant och vill hitta så bra bildvinklar som möjligt. Då är det är lugnast att fota ensam.
Vad gäller skandalerna tycker jag det är överspelat. Det var intressant med en sammanfattning av händelsen som ältats här på forumet i snart fem år nu. Jag förstår att man inte har tid att sitta ute i skogen med kameran när man har fullt upp med annat. Så är det för mig med men jag har ingen press på mig att prestera då det bara är en hobby bland andra.
Jag hoppas alla kan vända blad och gå vidare som Terje gjort.
001-DSC07916.jpg
 
Jag såg filmen härom kvällen. Jag kan känna igen mig som fotograf i filmen. Jag är förstås varken "naturfotoguru" eller känd. Det som slog mig är att jag tänker på liknande sätt som Terje när jag fotar i naturen. Jag kan se mänskliga uttryck överallt. Ansikten osv. Någon konstig associationsförmåga tycks det vara. Ibland behöver det förstärkas som i exemplet (något överdrivet) då bilden inte riktigt visar vad jag såg på platsen. Jag kan också ibland bli smått irriterad när att andra inte har tålamod eller förståelse när man hittat något intressant och vill hitta så bra bildvinklar som möjligt. Då är det är lugnast att fota ensam.
Vad gäller skandalerna tycker jag det är överspelat. Det var intressant med en sammanfattning av händelsen som ältats här på forumet i snart fem år nu. Jag förstår att man inte har tid att sitta ute i skogen med kameran när man har fullt upp med annat. Så är det för mig med men jag har ingen press på mig att prestera då det bara är en hobby bland andra.
Jag hoppas alla kan vända blad och gå vidare som Terje gjort.
Visa bilaga 152036
Jättekul bild! 👍
Men tänker du inte lite bakvänt här? Händelsen har ju varit överspelad för länge sedan. Det var i varje fall många, många år sedan jag såg eller hörde någon prata om detta. Men nu har ju Terje själv valt att dra ny uppmärksamhet till fallet genom att delta i en omfattande filminspelning. Utan Terjes medverkan så tvivlar jag på att det hade blivit ett TV-program.
Så frågan är vem det är som har vänt blad och gått vidare?
 
Har inte sett filmen ännu, men tror du på lodjursmötena i skogen som det berättas om i filmen. Apropå vända blad?

Jag läste om en som fick besök av ett lodjur i vardagsrummet eller hur det var för många år sedan... För mig spelar det ingen roll om det är sant eller inte. Det är en fantastisk historia oavsett vilket.
 
Jag läste om en som fick besök av ett lodjur i vardagsrummet eller hur det var för många år sedan... För mig spelar det ingen roll om det är sant eller inte. Det är en fantastisk historia oavsett vilket.

Som sagt har inte sett filmen. Men du ser inga problem med en sådan story, att det får en motsatt verkan? Menar om Terje vill vända blad och gå vidare?
 
Hej,
Jag känner att det har skrivits en del spekulationer här kring Terjes bilder och sätt att arbeta på.

Till att börja med så tycker jag att diskussionen om att välja att fota i RAW istället för JPEG saknar helt och hållet någon verklighetsförankring. Inget av de olika sätten är bättre än eller sämre, utan har sina för- och nackdelar precis som allt annat. Det går inte heller att säga att ett format skulle vara mer trovärdigt än det andra, då det faktiskt finns program som sparar rakt ned i RAW-filen. Diskussionen blir tillslut bara ett tekniskt virrvarr som ändå slutar i att fotografen har rätt att använda det formatet han/hon anser vara bäst och mest ändamålsenligt för sitt bildskapande.

Jag har känt Terje Hellesø sedan 2013 och vi har under de åren vi känt varandra också haft möjligheten att tillbringa åtskilliga timmar tillsammans ute i skogen för att fotografera. Naturen är ett förunderligt väsen, där faktiskt de mest otroliga ting kan inträffa. Något jag även har fått uppleva tillsammans med Terje. Vi har genom åren haft många fina och nära möten med både rådjur, älgar, tjädrar och andra djur som finns där ute i skogarna. Både i Mullsjöskogarna och på andra platser.

Att vara ute mycket i skog och mark gör att man även får se en hel del saker som jag aldrig kunnat tänka mig att de skulle kunna hända ens i mina vildaste fantasier. Jag har på egen hand upplevt lodjur, sovande sparvuggla, blivit anfallen av sparvuggla, sett bävrar och lommar rivalisera om platser och även haft förmånen att få uppleva vilda djur på mycket nära håll. En del av dessa möten finns dokumenterat i bild, andra inte. Men på något sätt är just det här oförutsägbara som gör naturen en sådan spännande plats att vara ute i.

Jag minns särskilt episoder i Mullsjöskogen där Terje och jag upplevde en sten med många snokar på. De låg tillsammans likt ett nystan och bara huvuden stack ut. Jag minns så väl hur det väckte bildskaparen i Terje och hur jag sannolikt hade kunnat stått och slagit på han, utan att han hade brytt sig om det. Terje var så fokuserad på att göra sina bilder, att det var bara han och snokarna då som fanns i hans fokus där och då. Att hamna i en sådan situation där man skärmar av allt annat är inte heller något som jag ser som konstigt, utan helt naturligt om man brinner för sitt bildskapande och går in för detta till fullo. Jag har själv upplevt att Terje har en mycket god förmåga att komma de vilda djuren mycket nära och därmed även lyckas hitta de där speciella vinklarna.

En annan episod jag minns väl var när vi på ett krön såg ett ljusbrunt djur försvinna undan. Enligt min mening var den mindre än ett rådjur, men större än en räv och inte alls så röd. Allt gick så otroligt fort och jag berättade för Terje vad jag sett, varpå han sa att det nog troligast var ett rådjur, trotts att jag nog själv hade velat gissat på lodjur. Jag vet att Terje log och sa att vi inte såg ordentligt och det mest troliga var att det faktiskt var ett rådjur och inget annat.

Det är lätt att sitta här och kritisera Terje. Men jag tvivlar på att få av er känner Terje eller ens har träffat honom på riktigt. Jag är själv mycket återhållsam med vilka personer som jag litar på till 100%. Terje är dock en av får person som jag faktiskt litar på till fullo. Ärligare och mer omtänksam person finns inte.

Jag vet även att detta med lodjuret har tagit hårt på Terje, något han gång på gång bett om förlåtelse för och försökt att förklara, både i text och nu senast i dokumentären och han är väl medveten om sitt misstag. Något han även har fått sonat för i nu nio år! Ett misstag som absolut inte ska bagatelliseras, men som heller inte skall få för stora proportioner i en fotografs nästan 40-åriga karriär. En karriär som präglas av ett unikt och eget sätt att besjäla naturen och skapa sina egna bilder. Skall man se detta med konspiratoriska ögon kan man fundera på om det kan ha funnits några andra fotografer som skulle ha tjänat något på att trycka ned Terje djupt i smutsen?! Kanske detta vore något för Flashback-gänget att gräva i istället för att fortsätta skriva om Terje?

Frågar ni därför mig önskar jag att häcklandet av Terje upphör nu och att ni istället ser denna fantastiskt duktiga fotograf och person för den han egentligen är!
 
Som sagt har inte sett filmen. Men du ser inga problem med en sådan story, att det får en motsatt verkan? Menar om Terje vill vända blad och gå vidare?
Se filmen! Den är faktiskt, trots en del uppenbara brister, sevärd.
Och nog bör man väl ha sett filmen om man ska diskutera den? ;-)

Jag undrar hur belagt det är att kattdjur, och specifikt lodjur, tolkar kisningar med ögonen som ett tecken på att den som kisar är vänligt inställd. Är det välkänt inom etologin eller är Hellesøs upplevelse unik eller åtminstone ovanlig?
 
Senast ändrad:
Till att börja med så tycker jag att diskussionen om att välja att fota i RAW istället för JPEG saknar helt och hållet någon verklighetsförankring. Inget av de olika sätten är bättre än eller sämre, utan har sina för- och nackdelar precis som allt annat. Det går inte heller att säga att ett format skulle vara mer trovärdigt än det andra, då det faktiskt finns program som sparar rakt ned i RAW-filen. Diskussionen blir tillslut bara ett tekniskt virrvarr som ändå slutar i att fotografen har rätt att använda det formatet han/hon anser vara bäst och mest ändamålsenligt för sitt bildskapande.
Det är ovedersägligen så att om man inte spara råfilen så kastar man bort information och låter kameran välja vilken information som ska vara kvar (med viss styrning från fotografen genom att välja bildparametrar). Nackdelen är att det går åt mer minne, men det är den enda nackdelen.

Själv är jag för lat för att ställa in bildparametrar optimalt för varje bild medan jag fotograferar så jag sparar råfilen istället.
Däremot gnäller jag inte på fotografer som inte vill spara råfiler. Vad skulle det tjäna till?
 
Till att börja med så tycker jag att diskussionen om att välja att fota i RAW istället för JPEG saknar helt och hållet någon verklighetsförankring. Inget av de olika sätten är bättre än eller sämre, utan har sina för- och nackdelar precis som allt annat. Det går inte heller att säga att ett format skulle vara mer trovärdigt än det andra, då det faktiskt finns program som sparar rakt ned i RAW-filen. Diskussionen blir tillslut bara ett tekniskt virrvarr som ändå slutar i att fotografen har rätt att använda det formatet han/hon anser vara bäst och mest ändamålsenligt för sitt bildskapande.
Jag tror att du blandar ihop denna tråd med en annan tråd om ”manuell fotografi” som Terje själv startade för ett tag sedan. I den andra tråden ältas det friskt kring RAW vs JPG. Jag håller med om att den diskussionen blir tröttsam i längden.
Denna tråd däremot handlar ju (med några enstaka undantag) om filmen som gick på SVT häromkvällen, en film där Terje spelar huvudrollen och en film som många har gillat och blivit berörda av. Man får utgå från att Terje vill att filmen ska få uppmärksamhet, annars skulle han väl inte ha ställt upp?

Den andra tråden har jag inte följt så noga, men i denna tråd tycker jag att tonen har varit sansad och civiliserad överlag. Något uppenbart häcklande har jag inte sett.
 
Senast ändrad:
Hej,
Jag känner att det har skrivits en del spekulationer här kring Terjes bilder och sätt att arbeta på.

Till att börja med så tycker jag att diskussionen om att välja att fota i RAW istället för JPEG saknar helt och hållet någon verklighetsförankring. Inget av de olika sätten är bättre än eller sämre, utan har sina för- och nackdelar precis som allt annat. Det går inte heller att säga att ett format skulle vara mer trovärdigt än det andra, då det faktiskt finns program som sparar rakt ned i RAW-filen. Diskussionen blir tillslut bara ett tekniskt virrvarr som ändå slutar i att fotografen har rätt att använda det formatet han/hon anser vara bäst och mest ändamålsenligt för sitt bildskapande.
Kan du visa något program som faktist spara till ett RAW-format - som inte är Adobes DNG.
Gärna Canons CR2 exempelvis. Även då med de metadata som kameran lägger in, som serienummer, brännvidd, slutartid, bländare med mera.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar