Terje H
Aktiv medlem
Mitt uppriktiga svar till dig hjälpte inte, alltså har mina svar på dina frågor ingen betydelse. Och nya frågor. Sedan dina slutsatser, som sedan blir till andras sanning av det hela.Tack för ditt svar Terje.
Angående min första fråga.
Du berättar att du fotograferat massor sedan skandalen.
Då verkar det än konstigare att du inte tagit de där lodjursbilderna, som du hela tiden sagt att du skulle kunna ta. Det skulle ju ha betytt så oerhört mycket positivt för dig, och för de som stöttat dig.
Att "trafiken blir lägre i Mullsjöskogarna från andra fotografer" (ifall du inte är där och fotograferar lodjur), förstår jag inte.
Menar du att det skulle komma paparazzis och fotografera dig, eller menar du att det skulle komma andra naturfotografer, för att dra nytta av att du lockar fram lodjur?
Du "erkänner" (!) att du "sett lodjur under senare år, men berättar inte mer offentligt".
Hela din familj, och era relationer, har visats i TV. Dina möten med lodjuren vill du dock inte släppa ut i offentligheten ......
Nej. ditt svar övertygar inte.
Angående min andra fråga.
Vargfotot.
Du blev inspirerad av en dröm.
Sedan tog du reda på var vargen var, åkte dit, och tog kortet.
Då förstår jag. Av dokumentären fick jag intrycket av att det varit mer "mytiskt" än så.
Lodjursmötet.
Jag har inte tidigare hört talas om att ett vilt lodjur kommit fram till 2 meters avstånd, och betett sig som en "huskatt".
Antalet år och bilder mellan vargfotot och lodjursmötet, tycker jag saknar betydelse.
Du hävdar att du som fotograf ofta upplever sådant som "nästan är för bra att vara sant", och, ur det perspektivet, tycker du att vi andra ska tänka om lodjursmötet att "det var ju inte så konstigt".
Nej, den logiken köper jag inte.
Min fråga förblev helt obesvarad.
"Vad tror du det är som gör att just du, och inga eller extremt få andra naturfotografer, får uppleva sådant här?"
---------
Du är en duktig fotograf. Vi är många som tycker det.
Du är en karismatisk person; duktig föreläsare och stor inspiratör. Det framgick av filmen.
Egentligen behöver du inte "förfalskningar och personmystik".
Ditt svar på mina frågor handlade mest om vilken aktiv och duktig fotograf du är. Helt onödigt.
Det är din trovärdighet som är ifrågasatt. Kan vi på FS lita på att det du skriver är sant?
Att ljuga på det sätt du gjort, är något helt annat än att säga att man ska gå och tvätta händerna, när man ska bajsa.
Det finns ofta undertoner av makt och överlägsenhet i att manipulera andra, typ filmens "det här kommer nog ingen att upptäcka" (ej exakt citat).
Sådant hör inte hemma i en vänkrets, det skapar misstroende och dålig stämning.
Du har avslöjats med att förfalska ett stort antal lodjursbilder.
Då var alltså alla berättelser om de lodjuren, som hörde ihop med bilderna/fotograferandet, rena påhitt.
En fantastisk historia håller du dock fast vid, den om lodjuret som kom fram till dig som en tam huskatt.
Jag tror på den än mindre, efter att ha fått ditt svar.
Du är verkligen fotograf Terje. Mer fotograf än de flesta av oss. Både sett till livsbetydelse och nedlagd tid.
I dokumentären visades hur en annan naturfotograf reagerade, när han fick syn på ett lodjur.
Du blev nära kompis med ett lodjur, i ditt närområde, men följde inte upp det. Inte ett enda foto.
De där lodjursbilderna skulle ha betytt så oerhört mycket för dig, och du verkar inte ens ha försökt att ta dem.
Mina frågor om det besvarade du mest med svepskäl och tal om annat.
Du är ingen ond människa Terje. Du vill inte andra ont.
Tvärt om. Du vill gärna dela din kunskap, och inspirera andra.
Men, med ditt förfalskande och ljugande, har du gjort andra ont och skadat förtroendet för fotografin.
Då krävs det mer än en dokumentär för att göra comeback. T.ex. fullständig ärlighet.
Jag avslutar dialogen med dig Terje, för nu.
Dokumentären fick mig att förstå psykologin bakom fuskandet.
Diskussionen i den här tråden har varit mycket intressant. Jaha, du har slirat på sanningen även före skandalen med lodjursbilderna.
Det verkar som om du fortsätter ungefär som tidigare, tycker jag.
Det räcker så för mig.
Det finns viktigare saker än att läsa om dig och ditt fotograferande. Speciellt som jag inte litar på att det som skrivs är sant.
Det finns fler duktiga fotografer.
Till ditt försvar kan anföras, att du kanske inte är mer ärlig mot oss andra, än vad du är mot dig själv.
Du kommer med funderingar och enkla slutsatser, i mina ögon som känner till sammanhanget, blir bara konstiga och helt utan verklighetsförankring. Vill man inte ha svar, eller att man redan bestämt sig för vilka svar man kan acceptera - då behöver man heller inte ställa några frågor.
Jag tycker dina extrafrågor, dina slutsatser, din helhetsbild av mig som du tycker är den rätta - för mig blir dessa oerhört märkliga. Jag emotser att dialogen mellan oss lämnas där. Sedan får andra göra sina egna bedömningar.