ANNONS
Annons

Förbud mot fotograferande utan medgivande: Lagförslag.

Produkter
(logga in för att koppla)
Jävligt bra lag om jag får säga det. Det är på tiden att någon ställer sig på de värnlösas sida för en gångs skull.
 
Jag har en släkting som vägrar att bli fotograferad. Upplever att det ofta är kvinnor som har den fobiska rädslan för att synas på bild, men hur skall man hantera dem? De vill ju helt klart INTE bli fotograferade, och även om man bara tar kort på hela sällskapet och personen faktiskt inte är huvudobjekt eller har fokus på sig..

Jag tycker att det finns för många bilder tagna av"fotografer" som bara är smygfoton som inte har speciellt mycket med integritet att göra. Det är givetvis svårt att ha en lag som förbjuder eller tillåter allt, men att ta kort på en sovande person, där man försöker få med så mycket naket som möjligt,,, (utan att personen är medveten om detta och skulle aldrig tillåta någon att fota i just det läget) Borde ju gå att förbjuda?

Ungefär samma dilemma som att en person som blir utsatt för en sexuell handling INTE är våldtagen om personen i fråga t.ex. är medvetslös.
 
Det är alldeles utmärkt att det införs ett lagskydd mot att en person mot sin vilja/utan samtycke ska bli fotograferad i intima/högst privata situationer (duschen etc.).

Den som finner att detta utgör ett ingrepp i enskildas fri- och rättigheter (dvs. rätten att fotografera) bör nog fundera på innebörden i begreppen frihet och rättighet.

Problemet som finns idag är att fotograferande av någon, som inte lämnat sitt samtycke, i intima situationer inte alltid eller till och med aldrig faller in under ofredandeparagrafen i brottsbalken.
 
Tycker att detta är viktigt men är vän av frihet och emot förbud.

Jag tycker t.ex. att det är rätt att ha övervakningskameror i allt från tunnelbana och skolgårdar till butiker och garage, men det är aldrig ok att ta ett kort på någon som står i duschen utan att först medgivit sitt samtycke.

En sak som verkar vara svår för många att förstå eller tänka sig är att det finns ett "bestämt" rätt och fel. Jag tror att lösningen ligger i att man hittar en norm som är funktionell för alla.

I dag finns det så många som gör sig själva till offer och man tar hänsyn till hur en enskilda individen upplever kränkningen. Det hade varit enklare om man hade en norm.

T.ex.

Att fotografera en person som duschar utan att först inhämta personens samtycke skall vara förbjudet.


Men så enkelt verkar det inte vara
 
Du tar upp ett klassiskt lagstiftningsproblem; balansgången mellan en lagbestämmelse som är exakt och utan tolkningsutrymme och en lagbestämmelse som är tillräckligt flexibel. Problemet i praktiken är att det i nästintill alla fall är omöjligt att uttömmande i lagen räkna upp alla de fall som ska falla in under ett visst förbud. Det finns förmodligen alltid något man glömmer eller någon situation som blir aktuell efter lagstiftningen men som lagstiftningen ändå är avsedd att omfatta. Det är därför ytterst ovanligt med förbudsstadganden som ska fungera i ett större sammanhang och som uttömmande räknar upp specifika förbudsfall.

Sedan tror jag att det är svårt att fastställa exakt var gränsen går mellan rätt och fel om det nu ens finns en sådan exakt gräns, vilket jag inte tror. Men en sådan diskussion - om än mycket intressant - handlar mer om naturrätt än om fotoförbud och risken är att man skulle döda tråden.
 
Det handlar ju till stor del (kanske till största delen?) om att förbjuda smygfotografering. Sådan fotografering märker ju inte den avbildade att den görs, och kan således inte ta skada av den.
Så det är fotografen som skall avgöra vad jag inte har ont av att inte veta om. Vad är det för speciellt med just fotografer som ger dem rätt att avgöra vad jag vill och inte vill?
 
Vi kanske ska förbjuda folk att föra anteckningar om andra när vi ändå är igång?

/Maverick

Faktum är att det redan idag i vissa situationer är förbjudet att tala om eller skriva om andra personer, se brotten förtal respektive förolämpning i brottsbalken. Detta kan knappast vara särskilt kontroversiellt!?

Det är lustigt vilka grova missuppfattningar och rädslor som sätter in pga. en så harmlös lagändring som det nu ändå är fråga om.
 
Varför är det osakligt?

Det stora skillnaden mellan en anteckning och ett fotografi är möjligheten att helt kunna neka ifall man omnämns. Med anteckningar kan jag lätt sprida informationen vidare till hela världen, tänk bloggar.

Ett fotografi är på många sätt inget annat än en anteckning från ett visst tillfälle.

Samtliga de fall som beskrivits med duschar och annat borde rimligen kunna åtalas enligt flera brottsrubriceringar utan att man för den skull förbjuder fotografering. Det är sedan, kan jag tycka, rimligt att bilder tagna under en sådan förhållande förverkas vid fällande dom. Även om det är för sent iofs, men det är det ju i vart fall som helst.

/Maverick
 
Varför är det osakligt?


Samtliga de fall som beskrivits med duschar och annat borde rimligen kunna åtalas enligt flera brottsrubriceringar utan att man för den skull förbjuder fotografering.

/Maverick

Njae, vilka brottsrubriceringar då? Det är väl just det som är problemet; dagens lagstiftning ger inte tillräckligt skydd. Därav den föreslagna lagkompletteringen.
 
Vi kanske ska förbjuda folk att föra anteckningar om andra när vi ändå är igång?

/Maverick

Missade jag något? Diskuterar vi ett totalt fotoförbud nu? Något sådant har väl aldrig varit aktuellt?

Att en bild säger mer än tusen ord, och vad det innebär, behöver jag knappast påpeka.

Nej, vi ska inte förbjuda att fotografera andra människor. Nej, vi ska inte förbjuda att föra anteckningar om andra människor. Detta har inte diskuterats överhuvudtaget.
 
Njae, vilka brottsrubriceringar då? Det är väl just det som är problemet; dagens lagstiftning ger inte tillräckligt skydd. Därav den föreslagna lagkompletteringen.

Ofredande, sexuella trakasserier, förtal, hemfridsbrott... finns antagligen en hel del till som skulle kunna vara aktuellt.

I den här historien är inte det konstiga att det är tillåtet att fotografera. Utan det som är märkligt, och som få verkar ifrågasätta, är hur det kan vara okej att lyfta på kjolen på någon bara vederbörande inte märker något. Det är det som är konstigt, inte att man får fotografera.

Jag resonerar som så att om det är tillåtet att se är det också tillåtet att fotografera, annars inte. Därför blir det märkligt att folk skriker på fotoförbud istället för att ifrågasätta hur det kan vara tillåtet att lyfta på kjolen i syfte att se vad som finns under. För mig är det sexuella trakasserier och ofredande och fotograferingen är en del av det. Det borde inte behövas några explicita fotoförbud för att hantera det. Det omvända blir fortfarande orimligt. Okej, så länge jag inte fotograferar så är det helt okej att kika in under kjolen...

"Lagkompletteringen" borde bestå i att i så fall utöka omfånget för trakasserier, ofredande, förtal möjligen. Inte att hitta på en massa förbud om fotografering. T ex så borde ofredande och trakasserier omfatta även tillfället då vederbörande får vetskap om vad som hänt och inte bara tillfället då själva handlingen skett.

/Maverick
 
Missade jag något? Diskuterar vi ett totalt fotoförbud nu? Något sådant har väl aldrig varit aktuellt?

Att en bild säger mer än tusen ord, och vad det innebär, behöver jag knappast påpeka.

Nej, vi ska inte förbjuda att fotografera andra människor. Nej, vi ska inte förbjuda att föra anteckningar om andra människor. Detta har inte diskuterats överhuvudtaget.

Att en bild säger mer än tusen ord beror bara på att de flesta bilder är öppna för tolkningar och att folk i allmänhet har dålig läsförståelse när det kommer till bild.

Jag tänkte mer att man kanske inte ska få föra anteckningar från privata fester, eller slutna sällskap. Folk uppför sig tydligen annorlunda där och som kan få helt orimliga konsekvenser om jag skriver om det på min blogg.

/Maverick
 
"Lagkompletteringen" borde bestå i att i så fall utöka omfånget för trakasserier, ofredande, förtal möjligen. Inte att hitta på en massa förbud om fotografering. T ex så borde ofredande och trakasserier omfatta även tillfället då vederbörande får vetskap om vad som hänt och inte bara tillfället då själva handlingen skett.
/Maverick

Jag håller med dig. Samtidigt så blir det ju ett förbud, och du gillar ju inte det. Om något inte är tillåtet så är det förbjudet. Om en viss typ av fotografering kan betraktas som trakasseri, och vi får en lag som inte tillåter det, då är det ju ett förbud.

Kanske är vi alltså helt överens. Det är bara det att du inte vill kalla saker för förbud, även om de i praktiken är det.
 
Att en bild säger mer än tusen ord beror bara på att de flesta bilder är öppna för tolkningar och att folk i allmänhet har dålig läsförståelse när det kommer till bild.

Jag tänkte mer att man kanske inte ska få föra anteckningar från privata fester, eller slutna sällskap. Folk uppför sig tydligen annorlunda där och som kan få helt orimliga konsekvenser om jag skriver om det på min blogg.

/Maverick

Ja, man kan helt klart ha olika syn på vad en bild är och vad ett skrivet ord är.

Att bilder i alla tider varit oerhört mycket mer effektiva än ord när det gäller att bära budskap är inget jag kommit på. Du kan fråga vem som helst med kunskap om sådant. Därför är det i mina ögon fullständigt självklart att man måste hantera dem olika om man lagstiftar kring dem.

Att skriva något bevisar egentligen ingenting. Fotograferar du samma sak hamnar vi i ett helt annat läge. Du behöver inte gå längre än till en rättssal för att se vilket bevisvärde respektive media har.
 
Jag håller med dig. Samtidigt så blir det ju ett förbud, och du gillar ju inte det. Om något inte är tillåtet så är det förbjudet. Om en viss typ av fotografering kan betraktas som trakasseri, och vi får en lag som inte tillåter det, då är det ju ett förbud.

Kanske är vi alltså helt överens. Det är bara det att du inte vill kalla saker för förbud, även om de i praktiken är det.

Njae, jag är emot ett fotoförbud. Det är skillnad på att införa ett fotoförbud och ett förbud mot ofredande och trakasserier.

Både du och jag vill nog uppnå samma sak men har olika syn på hur man når dit.

/Maverick
 
Att titta är inget man kan jämföra med att föreviga genom t.ex. ett foto!

Att lyfta på täcket för att se det man vill se innebär bara ett enklare "övergrepp" (om personen inte givit sitt samtycke), men att använda sig av en kamera för att dokumentera är en helt annan sak. Nu kan man använda sig av ögonblicket i evighet och på sätt som bara fantasin sätter gränser för.

Så, att titta är inget jätteproblem och det är hyfsat enkelt att lösa, men att ta ett foto är i de omtalade situationerna klart olämpligt och kränkande.

Men att jag tar ett kort på farmor som vägrar att bli fotograferad är inte samma sak, eller?
 
Ja, man kan helt klart ha olika syn på vad en bild är och vad ett skrivet ord är.

Att bilder i alla tider varit oerhört mycket mer effektiva än ord när det gäller att bära budskap är inget jag kommit på. Du kan fråga vem som helst med kunskap om sådant. Därför är det i mina ögon fullständigt självklart att man måste hantera dem olika om man lagstiftar kring dem.

Att skriva något bevisar egentligen ingenting. Fotograferar du samma sak hamnar vi i ett helt annat läge. Du behöver inte gå längre än till en rättssal för att se vilket bevisvärde respektive media har.

Faktum är att jag har pratat med en hel del folk som har kunskap om sådant. Och enkelt uttryckt så är det inte sant, eller det beror på budskapet eller informationens art.

Du skulle t ex kunna fylla instruktionsboken till din kamera med bilder. Det enda effektiva med det skulle vara att du möjligen slapp olika språk. Men det är inte särskilt effektivt i övrigt. Texten fyller mycket större funktion där.

På samma sätt är det betydligt lättare visa på bakgrund till en händelse med hjälp av text. Beskriva lukter och ljud görs många gånger bättre i text än på bild.

En bild har idag inget större bevisvärde i rätten. Idag när du åberopar en bild som "bevis" så måste du också kalla in en expert som kan uttala sig om bildens äkthet. Därav ser vi idag digitala lösningar i t ex Nikons kameror för att garantera att bilden är opåverkad. En bild är idag en indicier i rätten, ett vittnesmål som utan känd avsändare är i det närmaste värdelöst.

/Maverick
 
Att titta är inget man kan jämföra med att föreviga genom t.ex. ett foto!

Att lyfta på täcket för att se det man vill se innebär bara ett enklare "övergrepp" (om personen inte givit sitt samtycke), men att använda sig av en kamera för att dokumentera är en helt annan sak. Nu kan man använda sig av ögonblicket i evighet och på sätt som bara fantasin sätter gränser för.

Så, att titta är inget jätteproblem och det är hyfsat enkelt att lösa, men att ta ett foto är i de omtalade situationerna klart olämpligt och kränkande.

Men att jag tar ett kort på farmor som vägrar att bli fotograferad är inte samma sak, eller?

Det finns ingen motsägelse i att ifall du fotograferar när du lyfter på kjolen så är det värre än om du bara tittar. Det blir som rån och grovt rån typ. Fortfarande ett ofredande eller trakasseri. Det behövs inte ett explicit fotoförbud för att hantera det. Ett fotoförbud ställer bara till det för alla som sköter sig och kommer inte att hindra att någon beter sig illa för det.

Skillnaden blir att fotoförbud hanterar vad jag fotograferar medan ofredande hanterar varför jag fotograferar.

Det blir som att införa ett kramförbud där tillstånd ska inhämtas hela tiden istället för att hantera ovälkomna kramar som ofredande.

/Maverick
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar