Annons

Engelska bildtitlar [9 sammanfogade trådar]

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag kan tänka mig att det beror till viss del på att vi är så vana vid engelskan. Det är ofta lätt att associera till låttexter/titlar, filmer etc.
Sen kan jag tycka att det är lite tramsigt att klaga på bildtitlarna. Det borde ju ingå i den konstnärliga friheten att kalla dom vad man vill. Och på vilket språk man vill.
 
gitte edelman skrev:
Eskimåernas många ord för snö (40, 60, 100 - välj det som passar ditt sinnestillstånd!) är en modern myt.

Hur det är med eskimåerna vet jag inte men lapparna har över tre hundra ord för olika sorters snå.

"Några exempel på vårsnö

# Blötsnö, njáhtso
# Fällblöta, genomtinad blöt snö på våren, siebla
# Fastna i siebla, siebllut
# Rasa, blöt snö faller ihop, lábllat
# Tunnare blötsnö som renarna kan vada i, sliebádahka
# Sista snön före barmark, såbddåmuohta
# Stark skare, tjarvva
# Järnskare, så stark att den bär en älg, ruovddetjarvva
# Klövskare, så hård i ytan att renspår knappt syns, gadtsatjarvva
# Skare som är skrovlig i ytan, oarttjotjarvva
# Ganska stark skare, galma
# Skare natt och dag, idjabiejv galma
# Det fryser igenom, galmmá tjadá
# Skaren tinar bara litegrann, surmmit
# Frusen hinna, njalle
# Tunn frusen kaka, skávve
# Skare som bär nätt och jämnt, guottádahka
# Skare som bär skidorna, sabekguottát
# Skidspår i blötsnö, njáhtsoláhtto
# Tina litegrann, sirengit
# Skaren tinar, dibddet
# Skare som halvbär, doajádahka
# Halvstyv snö som delvis bär, sieppor
# Sjunka med foten enstaka gång, tjalggat
# Före så man omväxlande flyter och sjunker, tjäskádahka
# Före så man sjunker vid varje steg, tsiekkádahka
# Sjunkföre, mer eller mindre, lärkádahka
# Snön ger efter i botten, slamketit
# Fastna med foten i snön, dihpput
# Snö rasar ner i skoskaften, själmmat
# Tunn skare som inte bär renar, rieppádahka
# Isskorpa som skär i benen, ruhtta"

Ovanstående klippt från http://www.fof.se/?id=022222
 
Appropå brännvidd, varför heter det brännVIDD?

Bra fråga - jag föredrar engelskans "focal length" som är självförklarande.

"Brännvidd" är lika självförklarande som att säga "fokallängd", som engelskans "focal length" blir på vårt eget språk. Jag ser ingen anledning att använda främmande språk när vi kan använda vårt eget.

Brännpunkten är ju där fokusen är, och vidden är avståndet. Idag tänker man nog mer på "bredd" när man hör ordet "vidd", men det hade nog en vidare betydelse förr. :)
 
Senast ändrad:
gitte edelman skrev:
Vem reagerar idag på svenska ord som 'kex' (eng.=cakes)

Kuchen/Torte = tyska
Cake/Tart = engelska
kaka/tårta = svenska

Kex är antagligen försvenskat från engelskans "Cakes", som i sin tur är ett germanskt språkarv precis som "kaka".
 
jkene skrev:
Lite märkligt med folk som vill bevara kronan som en symbol för vår Svenska kultur. Kronan infördes 1873 för att Sverige och Danmark (och senare Norge) skulle få samma myntenhet. Dvs av samma orsak som många vill införa Euro på europaplanet idag. Man jag tror säkert det fanns personer 1873 som med bestämdhet hävdade att man kan minsann inte byta ut riksdalern mot kronan, och gör man det är hela Sveriges existens hotad.

Myntenheten Krona gick väl bra ihop med den nordiska enhetstanke som fanns då, jämfört med Riksdalern och Skillingen var namn hämtades från tyskans Thaler och Schilling. Nordens valuta var ju inte samma, trots namnet. Euron är däremot en fastslagen valuta för alla som har den, med maktcentret i Tyskland.
 
Arctic skrev:
Hur det är med eskimåerna vet jag inte men lapparna har över tre hundra ord för olika sorters snå.

"Några exempel på vårsnö

# Blötsnö, njáhtso
# Fällblöta, genomtinad blöt snö på våren, siebla
# Fastna i siebla, siebllut
# Rasa, blöt snö faller ihop, lábllat
# Tunnare blötsnö som renarna kan vada i, sliebádahka
# Sista snön före barmark, såbddåmuohta
# Stark skare, tjarvva
# Järnskare, så stark att den bär en älg, ruovddetjarvva
# Klövskare, så hård i ytan att renspår knappt syns, gadtsatjarvva
# Skare som är skrovlig i ytan, oarttjotjarvva
# Ganska stark skare, galma
# Skare natt och dag, idjabiejv galma
# Det fryser igenom, galmmá tjadá
# Skaren tinar bara litegrann, surmmit
# Frusen hinna, njalle
# Tunn frusen kaka, skávve
# Skare som bär nätt och jämnt, guottádahka
# Skare som bär skidorna, sabekguottát
# Skidspår i blötsnö, njáhtsoláhtto
# Tina litegrann, sirengit
# Skaren tinar, dibddet
# Skare som halvbär, doajádahka
# Halvstyv snö som delvis bär, sieppor
# Sjunka med foten enstaka gång, tjalggat
# Före så man omväxlande flyter och sjunker, tjäskádahka
# Före så man sjunker vid varje steg, tsiekkádahka
# Sjunkföre, mer eller mindre, lärkádahka
# Snön ger efter i botten, slamketit
# Fastna med foten i snön, dihpput
# Snö rasar ner i skoskaften, själmmat
# Tunn skare som inte bär renar, rieppádahka
# Isskorpa som skär i benen, ruhtta"

Ovanstående klippt från http://www.fof.se/?id=022222

Ja, du illustrerar problemet med att räkna 'ord'. Samiskan är som finskan att du här har ett språk som bygger på sammansättningar från ett mindre antal rötter. Lingvister skulle inte vara helt överens om att alla sammansättningar med samma rot är olika ord. Sammansättningar kan konstrueras såpass fritt och flytande i endel språk. Endel svenska dialekter uppvisar lite samma fenomen. 'Nyblåboken' eller 'lurvigkorna', osv. skulle ge huvudbry för en nitisk ordräknare, eller ordupptecknare. Men är det 'nya ord'?
På samma vis kan man fråga om 'blötsnö' och 'snö' är olika ord, såsom 'slask' och 'snö' är olika ord?
Därav detta gräl om hur många ord man har.
Det hela blir lite meningslöst till slut.
Utan att kunna samiska (men väl finska - eller kanske jag borde säga 'finska, men inte så väl!), så kan jag se att flera rötter återkommer ovan:
dahka
tjarvva
galma

Men det här blir ju helt off-topic, som det heter på 'klockren' svenska! Ordet 'klockren' liksom 'glugg' är ord jag som utlandssvensk har noterat på FS. Användes inte så, eller så ofta, när jag bodde i Sverige. ;)
Språket förändras. Endel 'nygrejer' tycker vi om - andra inte. 'Glugg' gillar jag skarpt. 'Klockren' kommer jag knappast att använda om bilder. Enligt mitt sätt att se bilder finner jag att jag inte riktigt har nytta av det ordet.
Mvh
/Gitte
 
Jag har många gånger funderat på att använda franska titlar. en gång funderade jag på att sätta en tysk titel.
men eftersom jag varken kan franska eller tyska så har det fått bli engelska.
och anledningen är gissningsvis att den titel man funderar på ofta låter rätt tafflig på svenska.
nu senast lekte jag med en reklammening för ett klädmärke. det var naturligtvis på engelska.
"förenade färger av höst" lät rätt fjantigt och drog inte omedelbart tankarna till benettons ramsa.
"streaky" lät mer kaxigt än "randig" när jag gjorde en bild som skulle uppfattas lite kaxig.

jag brukade när jag var yngre, skoja till det med att översätta engelska bandnamn till svenska för att det lät så... fånigt.
"nyfikenhet dödade katten", "botemedlet", "underbarnet" och så vidare...
jag, och fler med mig, tycker det ibland helt enkelt låter bättre på något annat språk.
vad är det som är så upprörande över det?
smaken är väl här som baken, som det alltid är.
 
Senast ändrad:
Jag tror att det beror på att engelskan på något sätt upplevs som trovärdigare än svenskan. Jag har hört att folk använder taskigt översatta svenska uttryck för att riktigt övertyga motparten om att något är på ett visst sätt som om det skulle vara uppenbarare på engelska än på svenska. Några säljare jag känner byter ut en massa ord till engelska motsvarigheter och det låter enormt komiskt. "Jo, vettu, han fick en heart attack". Jag hörde en diskussion på TV där svenska band resonerade om varför de skrev engelska låttextrer och jag tror att de svarade att det var lättare att få acceptans för usla texter på engelska än på svenska.

Johnnie
 
engelska är på modet. vi tar oerhört många låneord därifrån just nu.
precis som vi gjorde med franskan för en massa herrans år sen. och tyskan. osv osv.
om en massa år kanske ingen kommer tycka det är konstigt att säga heart attack (eller så kanske vi "försvenskar" det till heartattack?).
precis som ingen idag reagerar över "paraply", "marsch", "soldat", "kusin", "parfym"... osv osv.
 
Re: Varför så mycket engelska?

Ing Dil-Tehani skrev:Har varit med här på FS i några månader och konstaterar att en väldigt stor del av dom uppladdade bilderna har titlar på engelska... Man kan visst använda andra språk men varför duger inte svenskan? Själv har jag använt mej av främmande språk, tyska, italienska, engelska och t.o.m. hindi när detta av nån anledning varit passande men dom allra flesta har jag på svenska.

Med den bakgrunden förstår jag inte varför du frågar i forumet när du kan söka svaret hos dig själv.
 
Halkar in här...finns visst fler trådar i ämnet... Jag erkänner, jag sätter ibland engelska namn på mina bilders titlar. Jag är t.o.m så hopplös att jag kan kombinera svenska och engelska. Har en del nära kompisar som ogillar detta riktigt ordentligt.
Min första förklaring till varför jag gör så här…är KÄNSLAN. Hur känns titeln till bilden? Förgyller eller drar ner?

Namn på mina bilder kan komma flygande till mig när som helst. I vissa fall får jag känna på titlarna lite längre, vända och vrida. Men ibland ploppar de upp redan före fotoögonblicket...då är det bara att snabbt fota och se till att titeln får en bild kopplad till sig. Då kan språket vara svenska eller engelska eller både ock. Jag lurar på att försöka komma med lite spanska så småningom...om bilden kräver detta. (Vistas i Kalifornien en knapp månad per år där även spanskan är stor). Men jag sätter inte dit engelska på titlarna för att jag vistas i USA ibland, nej det är fortfarande min KÄNSLA för bilden och ordet tillsammans.

En titel oavsett språk är något som gör något med bilden...kan locka fram något mer...poängterar något speciellt trots att titeln är en typ -tvärtomtitel för att få folk att reagera mer.
En liten stunds brottning med mig själv kan det ibland bli innan jag sätter dit en engelsk titel...tänker till att folk...si och så, men det kan bli likadant med en bild. Det är jag som skapar...och avgör.

Men jag är alltid helt öppen om folk reagerar och hellre vill ha en annan titel. Jag kan bli glad och tacksam och tycka att ev en svensk variant kan låta bättre. Men ibland nobbar jag. På samma sätt tar man ju in konstruktiv kritik på en bild.
En del låtskrivare föredrar ju engelska i sina texter…enklare, mjukare? Och plattan kanske skall fungera internationellt också förstås.
/Ulla -inte särskilt språkkunnig men älskar ord även sammansatta till meningar.
 
Senast ändrad:
Oj, det var ett känsligt ämne det här, brydde mej inte ens om att kolla om det redan diskuterades. Egentligen så bryr jag mej inte om vilket språk man använder, det är ju var och ens ensak och ibland kan ju vissa saker låta bättre på engelska som ju är ett språk som har fler nyanser, fler ord helt enkelt. Men om man kallar sina bilder raindrop, wet dog eller autumn leaves istället för regndroppe, blöt hund eller höstlöv så ser jag inte att det medför någon förbättring språkligt/poetiskt sett i jämförelse med svenskan. Jag bara undrar då varför utan att bli irriterad eller så.
Har dessutom i mindre skala ställt ut lite bilder i tyskspråkiga forum men där finns det inte många bilder med titlar på andra språk. Mer tycks det mej att man använder sej av lokala dialekter mer.
Hmmm, nåja, för min del är det ett avslutat kapitel, det är ju bilderna som är det viktiga och inte på vilket språk dom blivit betitlade.
 
Bananrepublik

Visste du inte att Sverige är en gammal banarepublik till USA Ingemar? 90% av allt som visas på TV inkl. reklamkanaler är filmer och debattprogram därifrån. Så svenskan har börjat bli ännu mer svengelska om man lyssnar på dom under 30 strecket ute. Och med datorer blir det ju ännu tydligare... email, surfa, internet t ex. Det är som en stor tsunami som skjöljer över landet från väster. När jag var till USA 1992 fanns det kaffe med olika smaker i varje gathörn och nu finns det på varje kafe´ över hela Svea rike från Smygehuk till Treriksröset för att ta ett exempel...kul va? Var finns motpolen?
 
Jo, har nog märkt att svenska förändrats under de senaste 20 åren. När man inte bor där så märker man sånt mycket mer. Men, som sagt, bilderna är ju domsamma oberoende av språk.
 
Varför engelska?

Jag tycker mig ha märkt en ökad andel engelska rubriker på bilderna i kritikpoolerna. Blir en bild mer intressant om man har en engelsk rubrik?

/Roland
 
Du vet väl att svenskars nationalsport är att undervärdera oss själva. Det gäller även språket :)


Per
 
Re: Varför engelska?

RolandLarsson skrev:
Jag tycker mig ha märkt en ökad andel engelska rubriker på bilderna i kritikpoolerna. Blir en bild mer intressant om man har en engelsk rubrik?

/Roland

Av precis samma skäl som en låt blir intressantare om den framförs på engelska.

Jag fotograferar numera enbart med återanvända amerikanska och engelska elektroner från digitalt återvunna skräpmejl (sk "spam"), just för att göra min fotokonst mer internationell.
 
Re: Re: Varför engelska?

Anders Svensson skrev:
Jag fotograferar numera enbart med återanvända amerikanska och engelska elektroner från digitalt återvunna skräpmejl (sk "spam"), just för att göra min fotokonst mer internationell.

Måste ju vara väldigt miljövänligt också med återvinningen. Imponerande. :)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar