Efterbehandling, en form av misslyckande?

[Picture]

Jag anser att om man vill uttrycka en känsla med en bild så är det inte fel att göra efterarbetningar i datorn. Kanske man kan dra en parallell:

Någon sitter och handskriver ett känslosamt brev till en annan människa. Han eller hon vill i texten få fram en känsla - det måste bli rätt. Vid genomläsning upptäcker han/hon att ordet älskar har blivit felstavat. Det står "jag ällskar dig"! Suddgummit tas fram och ordet ändras.

Blir brevet mindre eller mer värt nu? Blir den känsla en bild förmedlar större eller mindre för att man efterarbetar?

Är det en dum parallell? Det tycker inte jag. När man vill ha fram en känsla är resultatet det viktiga, inte metoden. Manipulering är en helt annan sak. Om det inte framgår att en bild är manipulerad bör det anges. Sen kanske manipulering kan användas för att skapa en känsla? Även då tycker jag att det bör anges.

 

[ariadne]

Kanske en dum fråga, men jag är inte så haj på sånt här;


Det här med färg. Hur vet man vad som är den färgen som finns på filmen?

Om jag tar en bild i färg,sen går in med den i mörkrummet så får man ju stå där i hundra år (iallafall jag) innnan man får fram den färg man vill ha. Hur vet jag då om den färg jag får fram är den som fanns på filmen? Menar, finns det någon färg på filmen innan man "läser" av den? Och hur läser man av den "rätt", vilka inställningar har man då? Vad är motsvarigheten till en RAW-fil i det analoga mörkrummet?

Om ens en RAW-fil är neutral..

 

[T-Max 400]

ariadne skrev:
På vilket sätt är det ett misslyckande?

Sen kan man ju tycka vad man vill om arbetsmetoden, man kan tycka den är dålig eller omoraliskt fel, men på vilket sätt har man misslyckats om inte ens målet var att använda filter vid exponeringen?

Jag tycker det tangerar manipulation och för mig är det inte intressant, således ett misslyckande (för mig).

Mvh

 

[janne ö]

I alla tider har man justerat en bild. Det finns alltid ett mål med just den bild man tar oavsett om det är en dokumentär bild, familjefoto eller vad det än är. Alla bilder är justerade på ett eller annat sätt. Om man gör en bild i datorn eller mörkrummet så sker samma sak men på olika sätt bara. I mörkrummet justerar man exponeringen av papperet, efterbelyser eller skuggar. Man väljer papper efter kontrastkravet och på det viset får fram den som man anser bästa bilden.

Så har skett i alla tider, det som gör bilden vill få fram just det som man känner eller vill visa fram. Att det nu finns en dator gör ju ingen skillnad.

I svartvit fotografi måste man göra vissa justeringar beroende på att filmen ser ljuset på ett visst sätt. Ofta måste man sätta på filter av olika färger för att få fram den önskade effekten. Mycket av det jobbet filtret gör kan man skapa i datorn. Förr gjordes det ofta dubbelexponeringar för att få fram det man ville eller för att förändra egenskaper hos filmen, det kan man med göra i datorn nuförtiden så varför inte använda det hjälpmedlet.

Skulle man resonera som att det är FEL att göra justeringar eller ändringar så är det i min mening lika fel att använa nya typer av kameror, datorer, skrivare eller vad det nu är. I framtiden så kommer det nåt annat sätt att förmedla känslor via bilder så då måste vi använda det mediet för att skapa det och då måste vi också förändra eller justera.

 

[Holtin]

Nekomy skrev:
Nu vet jag att jag är inne och tafsar på ett känsligt område, men jag måste få veta om det är några andra som kanske har samma åsikt i denna fråga eller om jag helt står ensam.

Jag anser att allt form av efterjustering av fotografier är en from av misslyckande. För om man måste korrigera t.ex. färgerna i efterhand så har man misslyckats med att återge färgerna när man tog bilden och måste man öka skärpan har man troligen misslyckats med fokus osv. Att manipulera bilden för att få fram en konstnärlig sida av den är en annan sak då man har som mål att förändra bilden och inte att förbättra den.

När jag tar en bild med min kamera vill jag att den skall vara så bra som möjligt och använder jag RAW spar jag den utan att andra nått utan låter programmet använda kameran inställningar för att spara bilden. Är jag då t.ex. missnöjd med vitbalansen så kan jag ändra på det i efterhand.

Nu går det en diskussion om man skall använda optiska filter eller på digital väg simulera filtereffekter i efterbehandlingen av bilder. Många säger då att man inte behöver bry sig hur bilden blir då man kan fixa detta efteråt. Men för mig verkar detta vara ganska ologiskt att föra på en foto sida.

Nu undrar jag om det bara är jag kvar som vill ta bra bilder med kameran och anser att fotografering faktiskt är det man gör med en kamera och inte med en dator?

Nu vet jag att det finns folk som anser och kommer att säga att kameran är en dator och att den efterbehandlar bilderna, men jag anser även att dessa människor bara är töntiga och försöker vrida det man säger för att skydda sig. För givetvis menar man att man efterbehandlar bilden när den lämnat kameran och med dator menar man oftast den dator där man har sina bildbehandlings program.

OBS: När jag säger en form av misslyckande så menar jag inte att man automatisk är en dålig fotograf utan att man inte uppnådde det målet man hade med bilden på ett rent fotografiskt plan. Jag själv efterbehandlar ganska ofta men gör det av anledningen att jag kanske underexponerat eller gjort något anat misstag när jag tog bilden som jag då vill korrigera.

[ADMIN: Raderat inlägg. Skriv saker som driver diskussionen framåt]

 

[ariadne]

Det känns också som att man bör skilja på bild och negativ ( vet inte vad motsvarigheten till negativ är i den digitala värden)

Jag skulle nog inte säga att jag vill ha en så bra bild som möjligt efter fotoögonlicket, utan ett så bra negativ som möjligt som jag kan jobba med sen.

 

[jpersson]

Nekomy skrev:
Jag anser att allt form av efterjustering av fotografier är en from av misslyckande. För om man måste korrigera t.ex. färgerna i efterhand så har man misslyckats med att återge färgerna när man tog bilden och måste man öka skärpan har man troligen misslyckats med fokus osv.

Om man nu vill spela det spelet så håller inte resonemanget eftersom ögat och kameran är så olika varandra. Det går inte att ta en bild som till 100% motsvarar det ögat såg.

 

[T-Max 400]

ariadne skrev:
Det känns också som att man bör skilja på bild och negativ ( vet inte vad motsvarigheten till negativ är i den digitala värden)

Jag skulle nog inte säga att jag vill ha en så bra bild som möjligt efter fotoögonlicket, utan ett så bra negativ som möjligt som jag kan jobba med sen.

En RAW-fil tycker jag. Bra sagt det sista.

 

[Elvez]

Till diskussionen om huruvida efterbehandling (digitalt/analogt) vill jag nog foga till något som flera har berört och som kanske är viktigt, nämligen att det beror mycket på fotoögonblicket. De allra flesta fotografer som ger sig ut för att fotografera, både planerade och oplanerade bilder drabbas någon eller några gånger, för att inte säga ofta av tidsnöd. Något händer och man måste snabbt bränna av en eller ett antal försök på ett motiv som förändras eller liknande. Ibland blir det bra, ibland inte. Med de möjligheter som finns till digital efterbehandling så ser jag att "mer bilder går att få bra" och då behöver jag inte betrakta dessa bilder som misslyckanden, som jag hade fått göra för 10 år sedan när jag bara tvingades till mörkrumsarbete för att göra något åt eländet. Att då kalla dessa ögonblicksbilder för misslyckanden känns för negativt (kul ordval) för min smak. Istället är det lyckosamma ögonblick som jag sedan kan förvalta digitalt på ett ok sätt.

Vidare så ser jag ofta många möjligheter med bilder jag tar. Ibland gör jag mycket manipulationer och åstadkommer helt nya bilder med något som faktiskt är bra från början. Detta bildexperimenterande anser jag vara del av mitt fotointresse likaväl som det arbete jag lägger ner när jag tar själva ursprungsbilden. Emellertid kan det kanske vara tveksamt att kalla det fotografering eftersom det per definition innefattar ljuspåverkan av något material. Men det är en synnerligen intressant del av bildskapandet. Om jag då skulle kalla alla dessa försök för misslyckanden så skulle det vara en ganska miserabel syn på mitt intresse, eller hur?

 

[Zebulah]

Visst är efterbehandling ett misslyckande och på precis samma sätt är det ett fuskande att ha på något filter vid fototillfället som tex framhäver himlen eller något annat i fotot. Eller som man gjorde förr i tiden när man skuggade eller exponerade lite extra på vissa delar av kopian under förstoringen. Skulle man skärskåda alla stora fotografers stora bilder genom tiderna skulle nog inte många gå igenom ett sånt nålsöga som man nu diskuterar inom den digitala fotografins värld.

Nej själva fotandet är bara en del av vägen mot en perfekt bild där efterbehandlingen självklart är lika godkänd som att hålla på i timmar för att fixa det perfekta ljuset om man fotar utomhus tex.

Låt var och en fixa sina foton som de vill och betrakta slutresultatet istället för att gnälla om vägen dit.

Observera dock att jag inte nu menar rent manipulerade bilder där man lägger in objekt som inte fanns från början tex djur.

 

[marma]

Se bilden !!!

inte manipulation eller avsaknad av manipulation.

Det känns väldigt tekniknördigt att kräva att en bild ej ska vara manipulerad.

 

[tormig]

T-Max 400 skrev:
En RAW-fil tycker jag. Bra sagt det sista.

Märkligt att RAW-filer får spela rollen som ett slags digitalt negativ. Det är en hop ettor och nollor som kräver mer efterbehandling än någonsin analoga negativ för att det skall bli något att se på.

 

[swordsman]

Enligt min mening kan man inte misslyckas om man inte har mål. Och mål har alltid jag när jag fotograferar...

I målet ingår oftast något i stil med "att i slutänden ha en bild som skildrar .......". Jag har alltså en uppfattning om jag vad vill skildra. Jag ser ingen anledning att ha med HUR detta skall göras i mitt mål (även om jag ofta har en uppfattning om det också...), eftersom mitt fotografi drivs av motiven, skildrandet och slutresultatet snarare än av tekniken. På samma sätt kvittar kameramodellen: en digitalkompakt gör vad jag vet mer efterbehandling i kameran än en digital systemkamera? Är alla foton med digitalkompakt automatiskt misslyckanden då?

Efterhandsjusteringar är alltså inte ett misslyckande för mig, eftersom mitt mål aldrig innefattat att undvika dem. Men givetvis kan det bli lite enklare om jag slipper dem...

Istället är efterjusteringar ett misslyckande om man strävar efter att ha perfekt fototeknik med kameran, enligt min uppfattning. Om man däremot strävar efter perfekta skildringar är det av mindre betydelse...

Men var och en har sin syn och egentligen är ju det viktiga att man uppfyller sina egna mål.

 

[bdajegu]

IMO:
Frågeställningar runt korrigering och manipulation är väl relevanta för redaktionellt och dokumentärt bildmaterial som syftar till att förmedla en sann bild (å andra sidan kan man ju vinkla bildens budskap genom att beskära motivet redan i kameran vilket ju skulle kunna uppfattas som en dokumentär manipulation..) men för mig och andra amatörer? Vem bryr sig..?

Gällande exv digital färgkorrigering måste man komma ihåg att digitalkameror sällan är perfekta m.a.p vitbalans, att inte tillåta sig att justera färgtemperatur i efterhand känns lite väl hårt.

 

[Brejdol]

(Aningens OT, i alla fall i början...)

Fotografi i sig självt speglar ju ett sorts misslyckande; man visar saker för folk som inte kunde vara på plats i just det ögonblicket.

Jag kan ofta känna mig misslyckad över att just JAG inte var just DÄR det hände när jag ser en bild!

Om bilden är bra funderar jag på hur min egen version av den hade blivit, är den dålig funderar jag på vad jag hade kunnat göra bättre.

Efterbehandling, make-up, smink, parfym... Vi är nog alla efterbehandlade är jag rädd! Samtidigt kan jag tycka att det är viss skillnad mellan att använda deodorant och att lägga mask så att man ser ut som ringaren i Notre Dame.

Själv använder jag nog mest "deodorant" på mina bilder...

Allt beror väl på ändamålet man fotograferar för, och vilken filosofi man har. (som alltid...)

 

[mazeson]

Mycket konstig debatt.
Måste få citera vetenskapsteoretikern Karl Feyerabend - "Anything goes!".
Allt är selektiv perception, filtrering av information. Det finns inget objektivt! Därav är ju syftet med en bild viktigare än något annat. Om jag kan förbättre syftet på något sätt, så gör jag det. Så enkelt är det.

Att sätta upp regler för vad som är en "god bild" eller en "omanipulerad bild" är ju därmed både onödigt och omöjligt!

h/mats

 

[Lasse H]

Och en bild som har efterbehandlats lite KAN ju vara ett mästerverk.

Det vore då synd att kalla den ett misslyckande.

mvh

 

[uge]

Jo..

mazeson skrev:
Mycket konstig debatt.
Måste få citera vetenskapsteoretikern Karl Feyerabend - "Anything goes!".
Allt är selektiv perception, filtrering av information. Det finns inget objektivt! Därav är ju syftet med en bild viktigare än något annat. Om jag kan förbättre syftet på något sätt, så gör jag det. Så enkelt är det.

Att sätta upp regler för vad som är en "god bild" eller en "omanipulerad bild" är ju därmed både onödigt och omöjligt!

h/mats

Det vettigaste jag läst på lång tid i detta forum.

 

[cw-op]

Re: Efterbehandling, en form av misslyckande?

Jim Engström (Nekomy) skrev:
Nu vet jag att jag är inne och tafsar på ett känsligt område, men jag måste få veta om det är några andra som kanske har samma åsikt i denna fråga eller om jag helt står ensam.

Jag anser att allt form av efterjustering av fotografier är en from av misslyckande. För om man måste korrigera t.ex. färgerna i efterhand så har man misslyckats med att återge färgerna när man tog bilden och måste man öka skärpan har man troligen misslyckats med fokus osv. Att manipulera bilden för att få fram en konstnärlig sida av den är en annan sak då man har som mål att förändra bilden och inte att förbättra den.

När jag tar en bild med min kamera vill jag att den skall vara så bra som möjligt och använder jag RAW spar jag den utan att andra nått utan låter programmet använda kameran inställningar för att spara bilden. Är jag då t.ex. missnöjd med vitbalansen så kan jag ändra på det i efterhand.

Nu går det en diskussion om man skall använda optiska filter eller på digital väg simulera filtereffekter i efterbehandlingen av bilder. Många säger då att man inte behöver bry sig hur bilden blir då man kan fixa detta efteråt. Men för mig verkar detta vara ganska ologiskt att föra på en foto sida.

Nu undrar jag om det bara är jag kvar som vill ta bra bilder med kameran och anser att fotografering faktiskt är det man gör med en kamera och inte med en dator?

Nu vet jag att det finns folk som anser och kommer att säga att kameran är en dator och att den efterbehandlar bilderna, men jag anser även att dessa människor bara är töntiga och försöker vrida det man säger för att skydda sig. För givetvis menar man att man efterbehandlar bilden när den lämnat kameran och med dator menar man oftast den dator där man har sina bildbehandlings program.

OBS: När jag säger en form av misslyckande så menar jag inte att man automatisk är en dålig fotograf utan att man inte uppnådde det målet man hade med bilden på ett rent fotografiskt plan. Jag själv efterbehandlar ganska ofta men gör det av anledningen att jag kanske underexponerat eller gjort något anat misstag när jag tog bilden som jag då vill korrigera.



[ADMIN: Raderat inlägg. Skriv saker som driver diskussionen framåt]


Varför radera detta inlägg som enligt red. inte för diskussionen framåt? Likt ett troll försöker trådskaparen gång på gång älta sina åsikter angående efterbehandling av bilder och digitala dito i synnerhet. Det kan ju knappast ha undgått någon som följer forumen här? Hans idiotförklaringar och drällande med invektiv över andra medlemmar -i andra trådar- och deras åsikter är fan i mig stötande. De passar –IMHO- inte på en seriös site som fotosidan är. MEN … Dessa inlägg passerar ”censuren”
minsann vilket säkerligen många undrar över. Red silar mygg o sväljer kameler.

Redan rubriken på tråden skvallrar ju om att det inte rör sig om nåt annat än ett trist och rent av maniskt da capo av ett antal urspårade trådar på samma tema. Ett ämne som verkligen inte ”driver diskussionen framåt” snarare tvärtom. Yttrandefrihet javisst men denna frihet bör väl gälla alla
Fs ca 40 000 medlemmar, dvs. även de som har en avvikande åsikt om vad som verkligen driver diskussionen framåt?
Nu blir väl mitt inlägg oxo refuserat men det bjuckar jag på, jag har ändå fått tycka till. Hehe!
Hälsningar & Gott Nytt
JANNE

 

[uge]

Raderat...

...är nyfiken på vad som blev raderat. Har jag missat något?