Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en lite för gammal webbläsare, du bör uppdatera den.
Diaduplikator
- Trådstartare Håkan T
- Start datum
BIF-BigFoot
Aktiv medlem
För enstaka bilder tog jag och la Dian på ett vanligt skrivarpapper och tog skrivbordslampan (Lysrör) och belyste underifrån.
Därefter använde jag ett macro objektiv för att fotografera av dian..
Därefter använde jag ett macro objektiv för att fotografera av dian..
Blixt genom opalplexi löser problem med både skakningsoskärpa och färgtemperatur och ger exponeringsautomatik om du har en ttl-blixt. Kan behöva dämpas med ND-filter dock om den inte klarar av skicka tillräckligt lite kraft.
En rationell rigg bör kunna byggas av en bräda är du kan skruva fast kamera, en slits för diat på lagom avstånd och ljuskälla bakom.
En rationell rigg bör kunna byggas av en bräda är du kan skruva fast kamera, en slits för diat på lagom avstånd och ljuskälla bakom.
bildsten
Aktiv medlem
Jag har duplicerat diabilder både med en vanlig småbildskamera och med en digitalkompakt.
I det första fallet både från mellanformat och småbild och i det andra fallet från mellanformatdia och även från svv neg. eftersom jag inte har en skanner som tar mellanformat.
Jag använder ett litet GePe ljusbord och maskar av ordentligt så att jag inte får ströljus runt diat. GePe:s ljusbord sägs ge en färgtemperatur på 5000K men jag får ett lätt grönstick både när jag använder diafilm och digitalkamera. Använder man digitalkamera kan man justera vitbalansen i förväg i kameran eller senare i PS. Fördelen med ljusbordet är att belysningen blir jämn och reproducerbar. Jag använder vanligen ett särskilt reprostativ men har även använt ett vanligt stativ med kulan monterad i botten på pelaren och stativet ställt på ett bord, kameran riktad lodrätt. Se t.ex hur Leif-Göran visar i bilden ovan.
Men det går att rigga upp något med hjälp av en pappskiva, med hål för diat, på några böcker och sätta ett vitt papper e.d. som reflektor lite snett under och belysa med en skrivbordslampa eller dagsljus eller om du har ttl-blixt kan den säkert göra det hela lätt. Med något slags opalglas eller dylikt under diat blir det ännu jämnare ljus. Det är hur som helst viktigt att undvika ströljus in i objektivet liksom ljus på ovansidan av diat eftersom det lätt leder till nedsatt kontrast och ev även reflexer i diats yta från t.ex blanka delar på kameran eller ljusa ytor i rummet.
I det första fallet både från mellanformat och småbild och i det andra fallet från mellanformatdia och även från svv neg. eftersom jag inte har en skanner som tar mellanformat.
Jag använder ett litet GePe ljusbord och maskar av ordentligt så att jag inte får ströljus runt diat. GePe:s ljusbord sägs ge en färgtemperatur på 5000K men jag får ett lätt grönstick både när jag använder diafilm och digitalkamera. Använder man digitalkamera kan man justera vitbalansen i förväg i kameran eller senare i PS. Fördelen med ljusbordet är att belysningen blir jämn och reproducerbar. Jag använder vanligen ett särskilt reprostativ men har även använt ett vanligt stativ med kulan monterad i botten på pelaren och stativet ställt på ett bord, kameran riktad lodrätt. Se t.ex hur Leif-Göran visar i bilden ovan.
Men det går att rigga upp något med hjälp av en pappskiva, med hål för diat, på några böcker och sätta ett vitt papper e.d. som reflektor lite snett under och belysa med en skrivbordslampa eller dagsljus eller om du har ttl-blixt kan den säkert göra det hela lätt. Med något slags opalglas eller dylikt under diat blir det ännu jämnare ljus. Det är hur som helst viktigt att undvika ströljus in i objektivet liksom ljus på ovansidan av diat eftersom det lätt leder till nedsatt kontrast och ev även reflexer i diats yta från t.ex blanka delar på kameran eller ljusa ytor i rummet.
Dykhjelm
Aktiv medlem
På Vårgårda fotoklubbs PS-kurs fick vi tipset att det går att fotografera av dia i stället för att skanna. Eftersom jag avskyr att skanna bilder (det tar för lång tid) så bestämde jag mig för att prova.
För sådär en 20 år sedan köpte jag en diaduplikator av fabrikat ELICAR. Den fungerade inte så bra så, att jag köpte en bälg med diatillsats istället. Den sålde jag för något år sedan här på FOTOSIDAN, men kvar i min ”bra och ha låda” fanns ELICAR:en. Den består av en diahållare och 4 olika långa rör som kan kombineras. Med 2 av rören får jag skala 1:1 med min 60 mm micro-nikkor. Rören/hållaren skruvas på filtergängan på objektivet och tack vare detta fungerar också autofokusen.
Som ljuskälla använder jag ett av mina ljusbord. Detta ljusbord är det ljusstarkaste och ger med 100 ASA i kameran, bländare 8 och 1/25:dels sekund.
Jag har också gjort jämförelser med samma dia (ett testdia från Leitz) skannat med min Polaroid Sprintscan 4000 och med kompisens Minolta Scan Elit 5400 II. Dessutom så har jag plåtat diat med min D50:a och D200:a.
Jag skrev ut resultatet på min Epson R1800.
Resultatet blev att nu är även mina skannrar pensionerade.
Visserligen blev bilderna från skannrarna skarpare än D200:ans bilder vid större förstoringar. Men inte dramatiskt bättre. Jag har då jämfört på utskriftstorlekar på 75 x 50 cm. Vid A4-storlek gick det inte att se någon skillnad på utskriften mellan kamerorna och skannrarna.
Men bilderna från kamerorna blev mycket brusfriare och framför allt mycket mindre. D200:ans jpg/RAW bildfiler är på 20 mb medan Minoltans tiff filer var på 220 mb och Sprintscan:s tiff filer var på 115 mb. Dessutom så var D200:ans jpg-filer så bra att jag använde dom vid jämförelsen. Att spara det digitala negativet kräver 15 mb för kamerafilerna och 220 resp 115 mb för skannrarna.
Men den viktigaste förbättringen var tiden. Jag kunde faktiskt fotografera av 20 – 25 bilder på samma tid som min Polaridskanner skannade en bild. En viss beskärning behövs kanske göras i PS men det är inte så tidskrävande.
Skulle jag någon gång behöva stora förstoringar av någon diabild så kan jag låta något labb skanna den.
För sådär en 20 år sedan köpte jag en diaduplikator av fabrikat ELICAR. Den fungerade inte så bra så, att jag köpte en bälg med diatillsats istället. Den sålde jag för något år sedan här på FOTOSIDAN, men kvar i min ”bra och ha låda” fanns ELICAR:en. Den består av en diahållare och 4 olika långa rör som kan kombineras. Med 2 av rören får jag skala 1:1 med min 60 mm micro-nikkor. Rören/hållaren skruvas på filtergängan på objektivet och tack vare detta fungerar också autofokusen.
Som ljuskälla använder jag ett av mina ljusbord. Detta ljusbord är det ljusstarkaste och ger med 100 ASA i kameran, bländare 8 och 1/25:dels sekund.
Jag har också gjort jämförelser med samma dia (ett testdia från Leitz) skannat med min Polaroid Sprintscan 4000 och med kompisens Minolta Scan Elit 5400 II. Dessutom så har jag plåtat diat med min D50:a och D200:a.
Jag skrev ut resultatet på min Epson R1800.
Resultatet blev att nu är även mina skannrar pensionerade.
Visserligen blev bilderna från skannrarna skarpare än D200:ans bilder vid större förstoringar. Men inte dramatiskt bättre. Jag har då jämfört på utskriftstorlekar på 75 x 50 cm. Vid A4-storlek gick det inte att se någon skillnad på utskriften mellan kamerorna och skannrarna.
Men bilderna från kamerorna blev mycket brusfriare och framför allt mycket mindre. D200:ans jpg/RAW bildfiler är på 20 mb medan Minoltans tiff filer var på 220 mb och Sprintscan:s tiff filer var på 115 mb. Dessutom så var D200:ans jpg-filer så bra att jag använde dom vid jämförelsen. Att spara det digitala negativet kräver 15 mb för kamerafilerna och 220 resp 115 mb för skannrarna.
Men den viktigaste förbättringen var tiden. Jag kunde faktiskt fotografera av 20 – 25 bilder på samma tid som min Polaridskanner skannade en bild. En viss beskärning behövs kanske göras i PS men det är inte så tidskrävande.
Skulle jag någon gång behöva stora förstoringar av någon diabild så kan jag låta något labb skanna den.
landen
Aktiv medlem
Jag väcker denna tråd då jag har lite funderingar kring utrustning. Jag använde först ett vanligt 18-50mm med ”fuskmacro” för att fota av mina negativ. Jag är nu på jakt efter att få till skapare bilder av mina negativ och funderar på om ett omvänt 50mm som macro skulle fungera?
Eftersom macrofoto inte intresserad mig annars känns det onödigt att köpa ett Tamron 90 eller likande som kanske skulle fungera bättre. Sen funderar jag även på om någon har ett tips hur man får negativen helt raka. Skulle det vara ett alternativ att fästa remsan mellan två glasskivor, eller är det dumt med tanke på reflektioner osv. Jag tänker att det vore det bästa för att pressa det helt rakt, för att få jämn skärpa över hela ytan. Nu använder jag en negativhållare som gör jobbet ok, men blir lite buktning i kanterna som gör att vissa bilder får en kantoskärpa.
Skicka gärna länkar eller bilder på smarta lösningar.
Eftersom macrofoto inte intresserad mig annars känns det onödigt att köpa ett Tamron 90 eller likande som kanske skulle fungera bättre. Sen funderar jag även på om någon har ett tips hur man får negativen helt raka. Skulle det vara ett alternativ att fästa remsan mellan två glasskivor, eller är det dumt med tanke på reflektioner osv. Jag tänker att det vore det bästa för att pressa det helt rakt, för att få jämn skärpa över hela ytan. Nu använder jag en negativhållare som gör jobbet ok, men blir lite buktning i kanterna som gör att vissa bilder får en kantoskärpa.
Skicka gärna länkar eller bilder på smarta lösningar.
Similar threads
- Svar
- 38
- Visningar
- 4 K
- Svar
- 22
- Visningar
- 3 K