Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Den största myten

Produkter
(logga in för att koppla)
Om du refererar till det jag skrev så handlar myten om att bruset skulle bli lägre om pixlarna är större. Det är visserligen sant för en enskild pixel, men bruset blir om något lägre per bildhöjd med fler (och därmed mindre) pixlar. Och det är rimligen bruset i hela bilden som är intressant, inte per pixel.

Edit: Man får inte glömma att fler pixlar = "högre signal", och att brus mäts i förhållande till signal. SNR, "signal to noise ratio". Det finns alltså mer information med fler pixlar och varje pixel tål därför mer brus utan att bilden ser brusigare ut.

Nej, inom fotonstatistik mäter man signal och brus per fotosite. Men som jag sa, det är ytterst sällan detta berör fotografi då man inte är fotonbegränsad. Jämför med t.ex detektorer för astrofysiktillämpningar där man kan räkna antalet fotoner på två händer (Jag har varit med och byggt sådana detektorer).
 
Nej, inom fotonstatistik mäter man signal och brus per fotosite. Men som jag sa, det är ytterst sällan detta berör fotografi då man inte är fotonbegränsad. Jämför med t.ex detektorer för astrofysiktillämpningar där man kan räkna antalet fotoner på två händer (Jag har varit med och byggt sådana detektorer).
Jag trodde tråden handlade om foto, så hur är det relevant för myten om att mindre pixlar på en kamerasensor skulle ge mer brus, menar du? ;)
 
Jag trodde tråden handlade om foto, så hur är det relevant menar du? ;)

Helt rätt, och poängen med mitt inlägg var att hålla med om att pixelstorlek i en sensor för fotografi inte är avgörande för brus eftersom skottbruset oftast är obefintligt. Som du sedan säger så finns det ett annat brus som uppstå när två närliggande pixlar får väldigt olika exponering under dåliga ljusförhållanden men det kommer inte vara särskilt beroende på pixlarnas storlek då de redan är väldigt små.
 
Innan jag började med astrofoto var jag inte så intresserad av pixelstorlek, men inom astrofotandet försöker man sträva efter en pixelstorlek som är i relation till teleskopets brännvidd för att undvika över- och undersampling. (Inom genren är det f ö också vanligt att man använder binning, dvs "skapar en större pixel" för att förbättra SNR (men man förlorar med det upplösning).
 
Helt rätt, och poängen med mitt inlägg var att hålla med om att pixelstorlek i en sensor för fotografi inte är avgörande för brus eftersom skottbruset oftast är obefintligt. Som du sedan säger så finns det ett annat brus som uppstå när två närliggande pixlar får väldigt olika exponering under dåliga ljusförhållanden men det kommer inte vara särskilt beroende på pixlarnas storlek då de redan är väldigt små.
Inom foto får man dessutom räkna in hela signalkedjan med A/D-omvandling och hela baletten, och om jag inte minns fel så är mindre pixlar fördelaktigt på den fronten, så till den grad att det äter upp bruset "i" pixeln från den lägre laddningen (kanske just tack vare det?).
 
Helt rätt, och poängen med mitt inlägg var att hålla med om att pixelstorlek i en sensor för fotografi inte är avgörande för brus eftersom skottbruset oftast är obefintligt.
Fotonbruset är i allra högsta grad relevant för fotografi. Det är totalt dominerande vid normal fotografering. Det har dock inget med pixelstorleken att göra, eftersom som Makten säger antalet pixlar ökar när pixelstorleken minskar. Det går på ett ut.
 
Fotonbruset är i allra högsta grad relevant för fotografi. Det är totalt dominerande vid normal fotografering. Det har dock inget med pixelstorleken att göra, eftersom som Makten säger antalet pixlar ökar när pixelstorleken minskar. Det går på ett ut.

Nej det är inte totalt dominerande. Skottbrus går som sqrt(signal) och räknas per fotosite. Det du pratar om (vilket jag precis beskrev ovan) kommer från att en ljuskälla aldrig är 100% isotrop, särskilt inte i (för fotografi) sämre ljusförhållanden. Två närliggande fotositer mäter därför olika fotonflux och detta kommer också att variera om du gör flera på varandra följande exponeringar.
 
Inom foto får man dessutom räkna in hela signalkedjan med A/D-omvandling och hela baletten, och om jag inte minns fel så är mindre pixlar fördelaktigt på den fronten, så till den grad att det äter upp bruset "i" pixeln från den lägre laddningen (kanske just tack vare det?).

Fast bidraget från brus i elektroniken är med dagens teknik inte en väsentligt bidragande faktor.
 
För normalt foto har det säkert lite betydelse men återigen inom astrofoto så försöker man ta hänsyn till alla källor till brus. Ursäkta svengelskan, men: shot noise, read noise, dark current noise, fixed pattern noise, bias noise. När man tar "calibration frames" så är det just för att i post avlägsna ex dark, fixed och bias noise. Ett stort syfte med ljusinsamlandet är att förbättra SNR så mycket som möjligt. Har man ett material med dåligt SNR kan man som nämnts använda binning vilket minskar read noise (istället för att läsa av varje pixel, läses 1/2 eller 1/4 av). Effekten blir då att man "köper" bättre SNR mot lägre upplösning.


För vanligt foto så har man ju som regel bra SNR men att förstå de olika källorna till brus och hur man hanterar dem är en av de viktigaste och mest fundamentala sakerna inom astrofoto. Det här hänger ju också samman med gain ("ISO").
 
Nej det är inte totalt dominerande.
Jo. Nästan allt brus du ser när du zoomar in i en bild tagen i normalt ljus är fotonbrus.
Skottbrus går som sqrt(signal)
Ja, dvs signal/brus-förhållandet är sqrt(antal fotoner).
och räknas per fotosite.
Nej. Vi är inte intresserade av SNR för enstaka pixlar vid fotografering. Vi är bara intresserade av bildens SNR, och den är oberoende av pixelstorleken om vi bortser från pixlarnas läsbrus (vilket vi kan göra vid goda ljusförhållanden) och om vi antar att sensorns effektivitet är oberoende av pixelstorleken, vilket är mer eller mindre sant.
 
Jag är förvånad över att i princip ingen pratat om autofokus. Idag sprids ju bilden av att i princip inget utom den senaste tekniken inom AF går att fotografera med.
Nu kan jag bara titta på mitt eget fotograferande och det är sällan jag känt mig hämmad av kamerans AF-system. Visst, jag är ingen professionell sportfotograf men hur många av oss är det egentligen?
Skulle jag vilja ha AF-systemet från Canon R3 eller Sony A1? Ja, gärna. Behöver jag det? Inte direkt, min Z6:a funkar ypperligt för mina behov.
 
Uppfattningen att istället för att byta objektiv (eller att zooma) så går det lika bra om man “zoomar med fötterna”, dvs går närmre eller längre bort relativt motivet.

Ja, alternativet att fotografen flyttar sig x meter funkar väl bra i de situationer man kan acceptera att perspektivet förändras och att därmed bilden kompositionsmässigt blir annorlunda - men generellt? Nej, jag tycker inte det…. :)
 
Jo men inte all den ljus som släpps in kommer att täcka en mindre sensor. Vilket kommer att förändra skärpedjupet. Du får en mycket tunnare skärpedjup på fullformat än när du använder samma lins på AP-C sensor. Vilket motsvarar en bild tagen med högre F värde på fullformat med inte så lika tunn skärpedjup.
Per yta ja, men det som påverkar bildkvaliteten är hur mycket ljus som släpps in totalt. Om "belysningen" är dubbelt så stark och sensorn hälften så stor är slutresultatet samma mängd insamlat ljus per tid.


Det var nog mest formuleringen jag reagerade på.

En större bländare släpper in mer ljus. Det kan inte sensorstorlek göra skillnad på!
Men storleken på sensorn avgör hur den kan tillgodogöra sig detta insläpp.

Så även på en mindre sensor släpper f/2,8 in mer ljus än f/5,6. På samma sätt som att f/2,8 släpper in mer ljus än f/5,6 på en större sensor.
 
Det var nog mest formuleringen jag reagerade på.

En större bländare släpper in mer ljus. Det kan inte sensorstorlek göra skillnad på!
Men storleken på sensorn avgör hur den kan tillgodogöra sig detta insläpp.

Så även på en mindre sensor släpper f/2,8 in mer ljus än f/5,6. På samma sätt som att f/2,8 släpper in mer ljus än f/5,6 på en större sensor.
Om man vill maximera förvirringen så kan man säga det, ja. 😁 Objektivet med större ljusstyrka släpper in mer ljus per yta, men inte mer ljus totalt.

Det är just detta som ganska många missförstått och därför inte förstår det vi brukar kalla ekvivalens. Alltså att en större sensor inte behöver ett lika ljusstarkt objektiv för samma ljusinsamling per tid. :)
 
Eller tvärtom. Det är jättelätt att köpa fräsig fotoutrustning, men inte särskilt lätt att byta ut sig själv. 😁
Man behöver inte byta ut sig själv, man kan ju vidareutveckla sig själv, gäller även alla oss farbröder här, men visst, det är lättare att köpa ett extra objektiv än att stiga upp kl 4 på morgonen för att fånga bättre ljus.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar