PMD
Aktiv medlem
Och framförallt snabbare.
Canon 1D X
- Trådstartare Pzyber
- Start datum
Och framförallt snabbare.
macrobild
Avslutat medlemskap
läst på vad det gäller ovan, en direktkontakt med kameran hade varit bättre , man kan skriva in metadata i kameran via USB och dator sedan länge , att lägga på metadata i efterhand känns lite omodernt vad det gäller bildflöde, bättre vore ju om alla bilder taggades direkt i kameran med den data man vill ha med och detta genom tex wifi eller annan trådlös kommunikation med kameran , varför det inte finns ett inbyggd wifi modul i de dyra sportkamerorna är för mig en gåta , avskärmning av signal etc borde kunna lösas med en antenn likt den som finns i bla iphone, varken wifi eller antennmodulen är stora.
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Visst finns det små antenner, men med storleken begränsas räckvidden.
I Iphone och andra smartphones så innehåller ju skalet i telefonen inte alls lika mycket metall som ex. EOS 1D-serien gör.
Där är ju i princip hela skalet en magnesiumlegering.
Ska du bygga en antenn som löser problemet med skalet, så blir antennen nödvändigt betydlugt större än vad den är i en Iphone (eller annan smartphone).
I de externa trådlösa sändare som Canon tillhandahåller så är ju skalet i plast, vilket inte är någon tillfällighet.
Jag hade dock gärna sett detta inbyggt i kameran, förutsatt att hastighet och räckvidd fungerar tillräckligt bra.
Förhoppningsvis kommer det i framtiden.
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Vad det gäller "bildbyrå-bilder" så är rätt metadata av stor vikt.
Orsaken är att de större tidningarna får stora mångder bilder rakt in i sina bildsystem direkt (via FTP) från ett antal bildbyråer.
Detta gör att när bildredaktörerna/redigerarna skall söka efter en viss bild. Så söker de i första hand på metadatan.
Då söker de oftast också även på specifika spelare.
Dessutom så är det rätt vanligt att arkivbilder "återanvänds", och då är det ofta jubelbilder från någon tidigare match med "rätt" spelare på som används.
Här är det i princip helt avgörande att spelarens namn finns med i metadatan, för att bilden skall kunna hittas.
Därför är det viktigt att vi som levererar bilder till någon av dessa byråer, också lägger in spelarnamn i bildtexterna före leverans. Alternativt "rösttaggar" bilderna så att den aktuella bildbyråns bildredaktör kan lägga på rätt bildtext.
Tyvärr är det inte helt lätt att lägga på den informationen före bilden är tagen
Däremot, så finns det ju en del metadata som är samma för alla bilder under en match.
Den delan av metadatan hade jag gärna sett att det gick att lägga på direkt i kameran.
Dels för de tillfällen du "skjuter" bilden rakt ut på webben utan mellanhänder.
Dels för de tillfällen någon bildredaktör tar emot, och lägger till "saknad" metadata.
För min del hade det räckt om inbyggd wifi har räckvidd nog att prata med telefon/3G-router i fickan eller med en dator i närheten. För bättre räckvidd kan jag tänka mig att skruva dit en extra antenn.
Vad det gäller "bildbyrå-bilder" så är rätt metadata av stor vikt.
Orsaken är att de större tidningarna får stora mångder bilder rakt in i sina bildsystem direkt (via FTP) från ett antal bildbyråer.
Detta gör att när bildredaktörerna/redigerarna skall söka efter en viss bild. Så söker de i första hand på metadatan. Då söker de oftast också även på specifika spelare.
Dessutom så är det rätt vanligt att arkivbilder "återanvänds", och då är det ofta jubelbilder från någon tidigare match med "rätt" spelare på som används. Här är det i princip helt avgörande att spelarens namn finns med i metadatan, för att bilden skall kunna hittas.
Därför är det viktigt att vi som levererar bilder till någon av dessa byråer, också lägger in spelarnamn i bildtexterna före leverans. Alternativt "rösttaggar" bilderna så att den aktuella bildbyråns bildredaktör kan lägga på rätt bildtext.
Tyvärr är det inte helt lätt att lägga på den informationen före bilden är tagen
Jag har noterat samma problem! En sak i fotboll, men i t.ex, hockey byter de ju till råga på allt spelare hela tiden
Med risk för att dra iväg tråden lite OT (men vad skall vi annars ha för oss till mars/april nästa år när kameran dyker upp) så är det för mig obegripligt att alla tillverkare fortfarande håller sig till den stenåldersmässiga namnhanteringen vi dragits med sedan digitalkamerornas barndom.
DCF är en JEITA-specifikation för bland annat filnamn i digitalkameror som i stort sett alla tillverkare följer, vi kan nog slarvigt säga att det i praktiken är en branschstandard. Normalt är jag helt för standarder av olika slag, men då skall det vara bra standarder.
Senaste versionen (2.0) av den här "standarden" kom så sent som 2010 men begränsar fortfarande filnamn till 8+3 tecken!
Jo, jag skrev 2010, inte 1990 ... Tydligen anses det fortfarande viktigt att standarden skall vara hel bakåtkompatibel med gamla filsystemet FAT (som så vitt jag vet inte används i någon kamera byggd de senaste 8-10 åren) istället för de lite mindre strikta begränsningarna i FAT32 (som i stort sett alla kameror använder).
Jag vill kunna döpa mina bildfiler på ett smart sett direkt i kameran.
Till exempel "2011-11-27-Elitserien-DIF-VLHC-xxx.JPG
(inte för att jag skall och fota DIF vs Växjö, men som exempel).
Istället dras vi med en begränsning datorvärlden vid det här laget redan har hunnit glömma bort att den ens funnits ...
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Det där var faktiskt en vettig tanke
Bortsett från det där med 3G-router
Tidigare har det funkat bra på de flesta platser.
Men numera, i alla fall i Kinnarps Arena, och Cloetta Center.
Så finns det så många i publiken som använder smartphones, som gör att mobilnäten blir överbelastade.
Telias Homerun finns i KA, men kapaciteten är så dålig att inte heller det fungerar.
Så för tillfället väntar jag på att ett 4G-modem skall komma på posten, (Telia bygger just ut 4G-nätet här i Jönköping).
Tills dess har jag inget annat alternativ än att ha datorn i pressrummet, vilket inte är helt optimalt.
Än så länge finns det ju nästan inga telefoner som använder 4G, så förhoppningsvis ska jag kunna skicka bilder från fotobåset framöver, och inte behöva lägga tid på att springa runt en massa i arenan.
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Jag har noterat samma problem! En sak i fotboll, men i t.ex, hockey byter de ju till råga på allt spelare hela tiden
Kanske man skulle testa att tagga samtliga bilder med alla namn som finns på laguppställningen
Skulle nog inte vara helt populärt hos bildredaktörer och redigerare. Men vadå?
...
Jag vill kunna döpa mina bildfiler på ett smart sett direkt i kameran.
Till exempel "2011-11-27-Elitserien-DIF-VLHC-xxx.JPG
(inte för att jag skall och fota DIF vs Växjö, men som exempel).
Istället dras vi med en begränsning datorvärlden vid det här laget redan har hunnit glömma bort att den ens funnits ...
Själv jobbar jag med Photo Mechanic, där det går att ändra namn "automagiskt" med hjälp av variabler.
(Dock med ett annat system än det du anger ovan, men det baserar sig på hur en av mina uppdragsgivare vill ha filnamnen hos sig).
Lite mer om hur du kan göra det hittar du i min blogg:
http://blogg.photo-it.net/?p=266
Vad det gäller Photo Mechanic så är det utmärkt för att lägga på all den metadata som är gemensam för en match, eller ett uppdrag.
Går också att med lite trixande och fixande att skicka bilden trådlöst till datorn, få Photo mechanic att lägga på grundläggande metadata, och sedan skicka bilden vidare via FTP (kräver dock FTP-server på datorn, och en FTP-klient som kan bevaka en mapp för att automatisk skicka bilder/filer som läggs just i den mappen. För Mac finns CaptainFTP som gör detta).
Kanske ska någon moderator göra detta till en egen tråd?
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Du kan väl starta en tråd själv
För all del, (ska tänka på det i tid nästa gång),
Min tanke var, att det kanske är bäst att bryta ut inläggen om arbetsflöde, eftersom de är rätt OT
Jag hoppas dock, att någon har intresse för, och nytta av, OT-delen om arbetsflöde i den här tråden.
macrobild
Avslutat medlemskap
vad det gäller antenn så skulle den kunna placeras där inte höljet skärmar då den är några milimeter stor beroende på frekvens och utformning, liggande innanför gummit osv
Knight Palm
Aktiv medlem
Monopolantenn ~3[cm] för WLAN
Trådlösa nätverk (IEEE 802.11 b/g/n) använder i Sverige kanalerna 1-13 för WLAN, så om vi väljer kanal 7 för representationen mitt i frekvensbandet (2442 MHz), så fås för den motsvarande våglängden (12.28 cm), att sprötet för en kvartsvågsantenn blir: 30.7 mm. Antagligen en något kortare monopolantenn om hänsyn till att vågutbredningen inte sker i vakuum. Metallkroppen hos kameran torde ge ett hyfsat speglingsplan (jordplan) för att erhålla en effektiv antenn.
Ofta tillgriper man spatial diversitet med typiskt två till tre mottagarantenner, åtskilda med en multipel av en kvartsvåg, för att erhålla en stabilare överföringskanal. Ett idealiskt utformat system med fokus på radioprestanda blir således med ett toppspröt på kameran samt en matchande router försedd med två till tre antennspröt.
Dubblar vi frekvensområdet till 5[GHz] för WLAN 802.11a, så halveras de geometriska dimensionerna på antenner och alla frekvensberoende komponenter. Här finns dessutom betydligt fler frekvenskanaler tillgängliga, så ett 802.11a system torde vara lämpligare där krav finns på att serva många fotografer samtidigt och bästa överföringskapacitet är önskvärt. Nackdelar för WLAN 802.11a är ett högre pris, högre effektförbrukning, samt sämre räckvidd.
P.S. Det var dock länge sedan vi såg sprötantenner på mobiltelefoner. Numera har smartphones integrerade loopantenner. T.ex. iPhone 4S har en Penta-Band 3G UMTS antenn för radion, vidare 2.4[GHz] antenner för både Bluetooth och WLAN, samt en GPS-antenn (helix eller patch?) för 1575[MHz]. Ett imponerande antal radiodelar med tillhörande antenner som samsas inom ett minimalt utrymme, utan att till synes nämvärt störa varandra ur användarsynpunkt.
Trådlösa nätverk (IEEE 802.11 b/g/n) använder i Sverige kanalerna 1-13 för WLAN, så om vi väljer kanal 7 för representationen mitt i frekvensbandet (2442 MHz), så fås för den motsvarande våglängden (12.28 cm), att sprötet för en kvartsvågsantenn blir: 30.7 mm. Antagligen en något kortare monopolantenn om hänsyn till att vågutbredningen inte sker i vakuum. Metallkroppen hos kameran torde ge ett hyfsat speglingsplan (jordplan) för att erhålla en effektiv antenn.
Ofta tillgriper man spatial diversitet med typiskt två till tre mottagarantenner, åtskilda med en multipel av en kvartsvåg, för att erhålla en stabilare överföringskanal. Ett idealiskt utformat system med fokus på radioprestanda blir således med ett toppspröt på kameran samt en matchande router försedd med två till tre antennspröt.
Dubblar vi frekvensområdet till 5[GHz] för WLAN 802.11a, så halveras de geometriska dimensionerna på antenner och alla frekvensberoende komponenter. Här finns dessutom betydligt fler frekvenskanaler tillgängliga, så ett 802.11a system torde vara lämpligare där krav finns på att serva många fotografer samtidigt och bästa överföringskapacitet är önskvärt. Nackdelar för WLAN 802.11a är ett högre pris, högre effektförbrukning, samt sämre räckvidd.
P.S. Det var dock länge sedan vi såg sprötantenner på mobiltelefoner. Numera har smartphones integrerade loopantenner. T.ex. iPhone 4S har en Penta-Band 3G UMTS antenn för radion, vidare 2.4[GHz] antenner för både Bluetooth och WLAN, samt en GPS-antenn (helix eller patch?) för 1575[MHz]. Ett imponerande antal radiodelar med tillhörande antenner som samsas inom ett minimalt utrymme, utan att till synes nämvärt störa varandra ur användarsynpunkt.
Knight Palm
Aktiv medlem
En sensor med 6.95µm pixel pitch och totalt 17.9 Mpix.
Två bländarstegs (2 EV) skillnad i brusegenskaper mot den gamla APS-H kameran är mycket om det stämmer. Förvisso ger APS-H areamässigt en inneboende handikappskillnad på ¾ EV relativt småbild, så de tekniska förbättringarna är ändå substantiella 1¼ EV, även om det bara är bättre processade JPEG. Det återstår att se hur bra i förhållande till konkurrenterna.
Två bländarstegs (2 EV) skillnad i brusegenskaper mot den gamla APS-H kameran är mycket om det stämmer. Förvisso ger APS-H areamässigt en inneboende handikappskillnad på ¾ EV relativt småbild, så de tekniska förbättringarna är ändå substantiella 1¼ EV, även om det bara är bättre processade JPEG. Det återstår att se hur bra i förhållande till konkurrenterna.
PMD
Aktiv medlem
802.11n kan också använda 5GHz-bandet.
macrobild
Avslutat medlemskap
vad det gäller Canon och den utläsning de har så kommer jag bli glad om de är förbi D3s vad det gäller FWC och läsbrus, Canon har vid flera tillfällen deklarerat förbättringar som sedan visar sig vara intern jpg hantering/brusreducering jämfört med tidigare kameror .
Det kommer bli mycket spännande och se vad den "nya sensorn" medför samtidigt som Nikon har Sony , Renesas, Aptina mfl att samarbeta med vad det gäller sensorer i deras kameror.
StaffanW
Aktiv medlem
Tror inte Canon gör några ändringar pga rykten.
Sen har Canon säkert vänt och vridigt på frågan åtskilliga gånger tidigare, om AF vid f8 kontra bättre AF vid 2.8 och större (om det nu varit det som det stått mellan).
Sen har jag för mig att Canon ska fortsätta sälja 1DMKIV parallellt, och säkert med lägre pris. Den är väl relativt ultimat för fågelfotografi. Eller kanske en uppföljare till snabba 7D med högre upplösning och möjlighet till AF på f8, det tror jag är troligare.
Sen har Canon säkert vänt och vridigt på frågan åtskilliga gånger tidigare, om AF vid f8 kontra bättre AF vid 2.8 och större (om det nu varit det som det stått mellan).
Sen har jag för mig att Canon ska fortsätta sälja 1DMKIV parallellt, och säkert med lägre pris. Den är väl relativt ultimat för fågelfotografi. Eller kanske en uppföljare till snabba 7D med högre upplösning och möjlighet till AF på f8, det tror jag är troligare.
Att utveckla en AF-sensor gör man inte i en handvändning. Utvecklingen tar fler år och modulerna får sitta i flera kameragenerationer.
Enligt Canon har de velat öka precisionen genom större bas för triangulering, och då funkar det inte med f:8.
Jag har uppfattat det som att 1D X ersätter både 1Ds Mark III och 1D mark IV på en gång.
Canon 7D och dess efterträdare får nog bli det primära valet för fågelfotografer med sina höga pixeltäthet (som dock ger större risk för rörelseoskärpa och därmed kräver snabbare slutartid).
Senast ändrad:
Fredrik AVT
Aktiv medlem
Detta skulle kräva en satsning på Nikons sida mot billigare långa telen: ffa en 400/5,6 (gärna VR) och en konkurrenskraftig xy-400 zoom.
Sedan, bortsett från tekniskt strul så har Canon haft en tekniskt mer avancerad AF modul sedan 1DIII jf med Nikons i bl a D3. I mellanbra ljus så har, som jag läst, Canon haft lite bättre tracking om AF varit rätt inställd. I riktigt dåligt ljus, som är viktigare vid reportage än sport, har Nikon haft övertaget. Där Nikon har glänst har varit i vissa situationer då deras färgspårande funtion har hjälpt med AF, och det har Canon nu i 1D X.
Det handlar nog inte så mycket om mer eller mindre tekniskt avancerad, snarare om lite olika optimerade system. Huvudskillnaden mellan AF-systemet i Canons senare 1D-modeller (Mark III och IV) och det i Nikons D3-generation handlar mer om att Canons AF är snabbare, men till priset av att när den missar, då missar den grövre. Nikons system är lite långsammare vilket gör att det inte alltid hinner med i lika många små förändringar, men i gengäld gör det väldigt sällan några grövre fel. En del fotografer föredrar det ena, en del det andra.
Den färgspårande funktionen hos Nikon är väldigt effektiv i vissa speciella situationer, men är för långsam och lättlurad att användas generellt. Annorlunda uttryckt: Under optimala förhållanden är den fantastisk, men när förhållandena inte är rätt så stjälper den mer än den hjälper. Nu finns det goda skäl att tro att det här kan fungera mycket bättre i kommande kameror som Canons 1DX och Nikon D4, mycket tack vare att processorkapaciteten i kameror har utvecklats enormt de senaste åren. Många kanske missade det men ett illustrerande exempel är att den lilla spegelfria Nikon V1 har tre gånger mer processorkapacitet än D3-kamerorna har (enligt Nikon, andra hävdar att skillnaden är ännu större). Det säger något om utvecklingen på processorfronten.
