Annons

Blinda fotografer

Produkter
(logga in för att koppla)
Inte helt sant. Vem som helst kan ha tur och råka ta en riktigt grym bild med kameran inställd på full automatik. Inte heller är den bilden sämre än om exakt samma bild skulle ha tagits fullt medvetet av ett proffs. Vägen från kamera till färdig bild spelar ingen som helst roll i en ovetande betraktares ögon.

Förstår inte riktigt vad du menar? Vad spelar tekniken för roll om du har turen att ta en grym bild en gång (eller någon enstaka) i ditt liv? Du har ju ändå inte förmågan att upprepa det om du saknar känslan/erfarenheten/förmågan/bildseenedet. Och fördenskull var det långt före digitalteknikens intåg som full automatik kom till kameravärlden. Fanns både Autofocus och programatomatik i slutet av 1970-talet vad jag kommer ihåg. I alla fall har jag själv en kamera med både autofocus och full programautomatik som köptes någon gång i början av 1980-talet. Bara att trycka på knappen så sköter kameran resten. Verkar som du slår in öppna dörrar, du resonerar likadant som jag, eller uppfattar jag dig fel?
 
Tror du och Nils avser lite olika delar. Du talar om att råka få en bild registrerad, Nils om att bearbeta denna bild fram till en bra print. Och visst kan en blind höna, eller i detta fall en blind Frank, göra en fantastisk bild, men att sedan göra en print av den som tar tillvara denna bild på bästa sätt, det kräver exakt det som Nils talar om, känsla för bild och kännedom om de material man arbetar med.

Stefan
Å andra sidan behöver en bild inte finnas på papper för att vara en bild.
 
Förstår inte riktigt vad du menar? Vad spelar tekniken för roll om du har turen att ta en grym bild en gång (eller någon enstaka) i ditt liv? Du har ju ändå inte förmågan att upprepa det om du saknar känslan/erfarenheten/förmågan/bildseenedet. Och fördenskull var det långt före digitalteknikens intåg som full automatik kom till kameravärlden. Fanns både Autofocus och programatomatik i slutet av 1970-talet vad jag kommer ihåg. I alla fall har jag själv en kamera med både autofocus och full programautomatik som köptes någon gång i början av 1980-talet. Bara att trycka på knappen så sköter kameran resten. Verkar som du slår in öppna dörrar, du resonerar likadant som jag, eller uppfattar jag dig fel?
Jag menar bara att man inte behöver ha nån bildkänsla eller nåt tekniskt kunnande för att ta en bra bild. Vilket dom flesta som reflekterat över fotografi säkert är medvetna medvetna om.
Jag förstod det som att du menar att den nya tekniken till trots är det omöjligt för vem som helst att ta bra bilder, vilket jag inte håller med om. Tvärt om så gör tekniken det lättare att få till bra bilder.
En bra bild kan vara nåt så enkelt som ett porträtt på en glad fiskare hållandes dagens fångst med en solnedgång över sjön i bakgrunden. Med moderna kameror (till och med relativt billiga kompakter) är det möjligt att få till exponeringen rätt med upplättningsblixt per automatik - nåt som vore mycket svårare utan moderna kamerors teknologi. En sådan bild behöver heller inte vara perfekt komponerad för att vara en bra bild, det kan gott och väl vara det dokumentativa innehållet i bilden som gör det till en bra bild för den som är ämnad att betrakta den och minnas den dagens fiskelycka i framtiden.
 
Å andra sidan behöver en bild inte finnas på papper för att vara en bild.

Men även om du ser bilden på skärmen behövs en del arbete för att få fram olika uttryck. En råfil duger sällan, eller hur? Och har du inte känslan/erfarenhetet/förmågan/talangen att få till det uttrycket är det för det mesta kört.
 
Men även om du ser bilden på skärmen behövs en del arbete för att få fram olika uttryck. En råfil duger sällan, eller hur? Och har du inte känslan/erfarenhetet/förmågan/talangen att få till det uttrycket är det för det mesta kört.
Folk fotar direkt i jpeg från kameran med gott resulat, så näe det tycker jag inte. Men möjligheterna är ju givetvis större när man fotar i raw, om det råder det ingen tvekan.
 
Igår när jag gick igenom gamla bilder reflekterade jag över att det nästan är tvärtom för mig. Det är film och mellanformat som är lätt. Det går väldigt ofta att "rädda" en analog bild så att den blir fin och känns bra, även om man exponerat lite knackigt. Betydligt kinkigare med digitalt.

För mig då.
 
Jag menar bara att man inte behöver ha nån bildkänsla eller nåt tekniskt kunnande för att ta en bra bild. Vilket dom flesta som reflekterat över fotografi säkert är medvetna medvetna om.
Jag förstod det som att du menar att den nya tekniken till trots är det omöjligt för vem som helst att ta bra bilder, vilket jag inte håller med om. Tvärt om så gör tekniken det lättare att få till bra bilder.
En bra bild kan vara nåt så enkelt som ett porträtt på en glad fiskare hållandes dagens fångst med en solnedgång över sjön i bakgrunden. Med moderna kameror (till och med relativt billiga kompakter) är det möjligt att få till exponeringen rätt med upplättningsblixt per automatik - nåt som vore mycket svårare utan moderna kamerors teknologi. En sådan bild behöver heller inte vara perfekt komponerad för att vara en bra bild, det kan gott och väl vara det dokumentativa innehållet i bilden som gör det till en bra bild för den som är ämnad att betrakta den och minnas den dagens fiskelycka i framtiden.

Då menar vi ungefär samma sak, bara att jag inte håller med dig om att digitaltekniken inneburit några förändringar (om du nu menar digitalteknik med den nya tekniken). Vem som helst kunde få till bra bilder även tidigare eftersom i princip allt som finns i dagens kameror, utom den digitala sensorn, fanns för 25-30 år sedan. Min tidiga 80-talskompakt som jag skrev om tidigare har just det du skriver, även upplättningsblixt per automatik (man trycker bara in en knapp för att koppla in den).
 
Folk fotar direkt i jpeg från kameran med gott resulat, så näe det tycker jag inte. Men möjligheterna är ju givetvis större när man fotar i raw, om det råder det ingen tvekan.

Finns 25-30 år gamla kompakter som också ger perfekta bilder direkt. Och i FULLFORMAT.
 
Tråden är så rolig när alla gör sitt bästa för att missförstå varandra.
Det fanns väl iofs ingen tvekan om att tråden skulle balla ur efter att man bara läst första inlägget :)
 
Det vi nu senast skriver om gäller givetvis enbart teknisk bildkvalitét. I övrigt hänvisar jag till mitt tidigare inlägg. Har man inte talang/känsla för bild hjälper det inte vilken tekniskt geni jag än är, oavsett om jag är våtplåtsfotograf med 1850-talstkenik, eller digitalfotande fotoshoppare årgång2010.
 
Det vi nu senast skriver om gäller givetvis enbart teknisk bildkvalitét. I övrigt hänvisar jag till mitt tidigare inlägg. Har man inte talang/känsla för bild hjälper det inte vilken tekniskt geni jag än är, oavsett om jag är våtplåtsfotograf med 1850-talstkenik, eller digitalfotande fotoshoppare årgång2010.
Kvantitativ bildkvalitet är väl på nåt sätt grunden i en bra bild (oftast). Resten är öppet för tolkning.
 
Tråden är så rolig när alla gör sitt bästa för att missförstå varandra.

Jag är väl medveten om att detta inlägg är helt OT, men jag kan bara hålla med i det du skriver.
Ibland finns det en mentalitet i forumen här på FS som verkar gå ut på att den största lyckan i livet är att få slänga iväg ett "Du har fel!" i ansiktet på någon annan. Helst skall detta "fel" drypa av fet, digital trycksvärta.
Att inse att vi gör olika val här i livet baserade på olika erfarenheter och att respektera de val andra gör verkar ibland glömmas bort. Likaså att svara på de frågor som ställs...

OBS! Med detta inlägg vill jag inte peka ut någon speciell, vare sig i denna tråden eller i någon annan. Ville bara formulera det jag upplever...
 
Kvantitativ bildkvalitet är väl på nåt sätt grunden i en bra bild (oftast). Resten är öppet för tolkning.

Jag håller fast vid det jag skrivit. Bilden bör även ge någon annan upplevelse, estetisk/kompositionsmässigt eller berättande/ifrågasättande/förmedlande/personligt (kan vara väldigt mycket). "Det är ingen märkligt att fotografera, läs bara bruksanvisningen, utmaningen består i att berätta något vesäntligt och med bildspråkets grammatik verkligen få det sagt."
 
Jag håller fast vid det jag skrivit. Bilden bör även ge någon annan upplevelse, estetisk/kompositionsmässigt eller berättande/ifrågasättande/förmedlande/personligt (kan vara väldigt mycket). "Det är ingen märkligt att fotografera, läs bara bruksanvisningen, utmaningen består i att berätta något vesäntligt och med bildspråkets grammatik verkligen få det sagt."
Jag menar på att man inte behöver vara ett bildgeni för att förmedla nåt. Hur väl man lyckas beror på målgruppen. Kraven på fotografen varierar ju givetvis med de tilltänkta åskådarna. En bild kan vara bra utan att den anses vara det av världspressen, så att säga.
 
Jag menar på att man inte behöver vara ett bildgeni för att förmedla nåt. Hur väl man lyckas beror på målgruppen. Kraven på fotografen varierar ju givetvis med de tilltänkta åskådarna. En bild kan vara bra utan att den anses vara det av världspressen, så att säga.

Ja vad ska man säga om det? En bild kan vara dålig även om de flesta i Sverige tycker den är bra? Lika logiskt att resonera så eller hur? Vem har rätt, vem har fel?
 
Ja vad ska man säga om det? En bild kan vara dålig även om de flesta i Sverige tycker den är bra? Lika logiskt att resonera så eller hur?
Det är dock fullständigt korrekt. Du måste inse att det, borsett från de kvantitativa delarna, är lika subjektivt som musik. Med andra ord: en bild kan vara både bra och dålig på samma gång.
 
Jag vet inte om ni såg programmet "Hitlers Museum" häromkvällen? Då hade Hitler samlat ihop konst som han ansåg som bra och skulle anlita en expert att visa den för, och som sedan kunde samla ihop liknande konst runt om i världen för att skapa ett gigantiskt konstmuséum i Linz. Hitler övertalades dock att anlita en expert som avskedats från sin befattning som muséechef (kommer inte ihåg vad han hette eller vilket muséum, men han hade mist sin tjänst för att han ansågs ha anskaffat konst som av nazisterna ansågs som degenererande eller inte tillräckligt folklig). Hitler valde ändå denne expert att visa sin samling för. När experten påpekade för Hitler att den konst han samlat inte alls var bra eller värdig ett stort konstmuséum blev han först negativ, men lät sig sedan övertalas och övertygas om att det han själv såg som god konst, egentlgen inte var det. Och experten återfick sin tjänst och anlitades för att ha huvudansvaret till insamlingen för det planerade muséet i Linz. Så vad som är bra och dåligt är givetvis väldigt subjektivt. Vad man har för utgångspunkt är avgörande.
 
Det är dock fullständigt korrekt. Du måste inse att det, borsett från de kvantitativa delarna, är lika subjektivt som musik. Med andra ord: en bild kan vara både bra och dålig på samma gång.

Och du kanske måste inse att någonting inte automatiskt blir bra för att en viss perfekt teknik används? Låt oss säga att vi har två bilder av samma motiv (en person), framställda med liknande perekt teknik och av samma fotograf/bildskapare. Den ena anses av både fotografen och betraktarna som mycket bättre därför att kompositionen ger ett mera balanserat/harmoniskt intryck, och att han lyckades fånga ett mycket mera personligt/känslosamt uttryck i personens ansikte. Är då den andra halvlyckade bilden lika bra bara för att den har lika bra teknisk framställning?
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.