Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bildstabilisering och slutartider

Produkter
(logga in för att koppla)
Lol... :)

Det är ganska tydligt att du har bestämt dig (äger du möjligtvis en Pentax/Olympus/Sony? :) ) så argumentering är väl egentligen ganska onödig. Men du kanske kan räkna upp de aberrationer som INTE korrigeras av en lateral förflyttning av fokusplanet? Det skulle inte förvåna mig om summan av dessa aberrationer motsvarar nästan samma som införandet av en förskjutningsgrupp i objektivet...

Nej, naturligtvis är det rätt att ingen rörelse är bättre än lite rörelse... Men...

Liknelsen med T/S är högst relevant, då objektivet ses som en punkt mellan mål/sensor, och skall klara att "böja" utan att förlora bildkvalitet. Kan du inte se den likheten, och att det går att peta in en "T/S"-grupp inne i ett annat optiskt system, så kan jag nog inte hjälpa dig.

Bara släpp det. Båda systemen fungerar, tillräckligt bra för att användaren ska ha nytta av det. Val av princip handlar mest bara om val av kameramärke, och sådana religösa diskussioner ger jag mig inte in i.
 
Självklart är det bästa att låta bli att röra på kamera/objektivsystemet alls! Vilket leder oss tillbaka till att stativ är bra prylar med teleobjektiv...

http://www.ken-lab.com/mm5/merchant.mvc?Screen=PROD&Store_Code=KL&Product_Code=KS4K&Category_Code=GK
Är ett väldigt bra alternativ som också erbjuder stabb på 50mm f/1.4 objektiv - sjukt roliga prylar det där.... Är man lite klurig kan man komplettera med monopod också för bekvämare användning. Dyrt? tja, men fungerar till all optisk utrustning.... Och tekniken spöar IS, VR, FLADDERSENSOR och allt vad nu folk hittar på...
 
Med det resonemanget är alltid ett enlinsigt objektiv bättre än ett flerlinsigt, men det tror jag få skulle hävda.

Varför inte?

Ju färre element ljuset färdas igenom, desto mindre påverkan.
Risken för reflexer måste ju dessutom öka ju fler glasytor som blandas in.

Eller är jag helt fel ute nu?
 
Både ja och nej. Vore ljuset monokromatiskt så ginge det göra fungerande enlinsobjektiv, men då hela spectrat mellan 390 och 770 nm skall med och man vill hålla ner distortion och liknande så kommer man att behöva fler linser. Ofta vill man också placera bländaren i ett mellanfocus i optiken.

Men visst många linser ger också fler problem!
 
Men om vi förenklar det hela så det blir praktiskt användbart =)

Tex 70-200/4L (och andra preIS-linser) torde ju ha den optimala uppsättningen linser. Stoppar vi då dit flera i form av IS, kan det väl knappast bli bättre?
Eller har 70-200/4L IS en helt annan linsuppsättning utöver IS-linsgruppen?
 
Vet inte hur det är med 70-200 f/4, men med 300 f/4 är det många fler linser i IS utgåvan och en helt ny optisk konstruktion som lustigt nog är sämre än dess IS-lösa föregångare när det gäller skärpa.
 
Det är klart att ju fler linser desto större är risken att någon skulle vara dåligt slipad och därmed skapa oskärpa, men tillverkningsprocesserna och kontrollerna borde vara tillräckligt precisa och nogranna för att fånga upp dåliga exemplar.

Uppbyggnad (linser/grupper):
20/15 - Canon 70-200/4L IS
16/13 - Canon 70-200/4L
 
Att väga fördelar / nackdelar mot varandra har absolut ingenting med kunskap om vilken av metoderna som resulterar i minst optiska nackdelar att göra... :)

Båda principerna fungerar - fungerar bra - och du argumenterar av helt fel orsaker. Exakt hur mycket kan du om optik? Tänker du svara på frågan om vilka tre optiska aberrationer som inte korrigeras när man bara flyttar sensorplanet?
 
Någon som får lysande resultat med tre till sex linser, vilket är den undre gränsen för att korrigera de tre av Abbe-värdena för SA, astigmatism och comatisering (INTE linjär distortion, CA av något slag eller Petzvalsk fältkurvatur):

http://www.galactinus.net/vilva/retro/cooke_elmarit.html

:) Lite off-topic, men iaf. Kul att titta på, och man blir fantastiskt imponerad av de snart 80-90 år gamla lådkamera-objektiven...! Titta gärna runt lite, och få lite perspektiv på ditt fotograferande...

Leica's 90F2APO räknas som en av de bästa/skarpaste linserna i produktion just nu, och den innehåller fem linselement (varav fyra är special-special-glas)

Nikons 200F2 är av typen 13/9, och räknas också till en av världens absolut bästa, oberoende av vilket märke personen man frågar äger själv - så kvalitet har inte så mycket med antalet element att göra...

Zoomar har av naturen lite fler led att kompensera, så de innehåller fler linselement. Och alltså också fler rörliga delar, och mer som kan gå fel....
 
En grej som ingen har tagit upp på denna tråd är att med stabiliserat objektiv gör att det blir lättare hitta fokus än med stabiliserat hus.
Tänk själva att fota med ett 300mm eller större objektiv och hitta fokus på nåt litet som är en bit bort.
 
Den effekten, som Canon själva har framhållit som en av fördelarna med att ha IS i optiken, har jag tidigare tjatat om i olika trådar. Fast inte i just denna.

Men det händer ingenting när du hänger på ditt Canon EF 35-135 1:4-5,6 usm vare sig du har ett gammalt eller nytt hus.Micke
Nä, och tar du vilket kamerahus från 1991 (då jag köpte det objektivet) som du vill, så får du ta till stativet för att stabilisera det. Men sätter jag istället min EF 28-135 mm f/3,5-5,6 IS USM på en sån EOS 10, som jag köpte samtidigt 1991, då fungerar det där med.

Argumentationen att stabiliserade hus livar upp gamla objektiv och att stabiliserade objektiv livar upp gamla hus kan vi lägga ner. Det är ju helt upp till varje enskild person om det ena eller det andra är en fördel. Det beror enbart på vad som står i hyllorna.
 
Den effekten, som Canon själva har framhållit som en av fördelarna med att ha IS i optiken, har jag tidigare tjatat om i olika trådar. Fast inte i just denna.

Nä, och tar du vilket kamerahus från 1991 (då jag köpte det objektivet) som du vill, så får du ta till stativet för att stabilisera det. Men sätter jag istället min EF 28-135 mm f/3,5-5,6 IS USM på en sån EOS 10, som jag köpte samtidigt 1991, då fungerar det där med.

Argumentationen att stabiliserade hus livar upp gamla objektiv och att stabiliserade objektiv livar upp gamla hus kan vi lägga ner. Det är ju helt upp till varje enskild person om det ena eller det andra är en fördel. Det beror enbart på vad som står i hyllorna.


Okej jag ger mig, allt som Canon tillverkar är en gudagåva.

Micke.
 
Knappast. Men som alternativ till att avsluta diskussionen med en kommentar av typen "ni andra håller inte med mig, så ni måste vara idioter" försöker jag istället få fram att argument enligt principen "jag har den utrustningen, så det är bäst för mig att det är på det viset" är tämligen meningslösa i en allmän diskussion. Det beror ju helt på vad man själv har för grejor, när man ska avgöra vad som är bäst.

Bäst tycker jag vore stabiliserade hus och stabiliserade objektiv. Huset ger då alltid stabilisering på något vis, oavsett vad man hänger på.
Stabiliserade objektiv ger stabilisering av äldre hus (även för film)också, trots att dessa inte hade det från början.
Kombinerar man båda stabiliseringarna stängs den sämsta av automatiskt. De flesta anser nog att stabilisering i optiken är bäst, men för säkerhets skull inför vi en Custom function, där man själv kan prioritera om det är kameran eller optiken som ska sköta stabiliseringen, när man har båda två att tillgå samtidigt.
Detta införs i sådana mängder att volymerna gör att merkostnaden blir minimal.

Någon som inte är nöjd nu?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar