tobbenix
Aktiv medlem
Nä nu tror jag vi måste flytta över den här diskussionen till www.staketsidan.se. En sida där staketbyggare möts och ollar sina verktyg och verk..
Bildsnyltare i farten igen!
- Trådstartare LittleCapa
- Start datum
Eeros
Aktiv medlem
Tyvärr, jag verkar inte inom staketbranchen. Jag är en enkel fotograf som måste slita för brödfödan.
KGS
Aktiv medlem
Liknelserna haltar betänkligt. Här handlar det om någon som vill ha allas arbete gratis och rätten att använda det för tid och evighet och bara betala en och dessutom dåligt betalt. Det är som om de givit betaljobbet åt Ville och ändå krävt att Kalle också skulle bygga ett staket. Gratis. Och underhålla det resten av livet.
Eeros
Aktiv medlem
Är det? Varför är det självklart att man håller på med sånt som man inte kan fakturera? Sådana förhållanden innebär alltid en stor fara - de som faktiskt kan fakturera närmare 100% av sin faktiska arbetstid, kan dumpa timpriset rejält, vilket kan få förödande konsekvenser för de som bara fakturerar endast 30% av sin faktiska arbetstid.
Så man bör sig sig om och se vad det är man håller på med som inte går att fakturera. Såna sysselsättningar är ofta olönsamma och det bör tas en rejäl funderare om man verkligen behöver det. Om exempelvis allt administrativt pappersrbete tar 20-30 % av ens tid, arbete som man inte kan fakturera, då bör man fundera på om det inte är lönsammare att låta någon annan sköta pappersarbetet medan man själv åker ut på fotouppdrag. Gör man inte det finns risken att man blir bortsprungen av de som fakturerar närmare 100% av sin arbetatde tid.
Eeros
Aktiv medlem
Jomen visst haltar de, eftersom de inte var tänkta som liknelser för det här fallet. Berättelsen om Kalle och Ville var ämnat att visa på att det som förefaller som fullständigt otänkbart och vidrigt för ena parten, kan bli en lönsam affärsidé för den andra. Därmed är vi inte helt off topic (fast nästan).
KGS
Aktiv medlem
Njae, du KAN sälja/överlåta rätten att exklusivt använda bildmaterial som du har producerat. Använder du då bilderna själv så bryter du avtalet och kan få betala ersättning till den som köpt (eller tagit över rättigheterna i en tävling som denna (om det nu, mot förmodan, skulle godkännas)) rätten.
Däremot äger du alltid upphovsrätten. Vad det nu är värt om du gjort exklusivavtal med någon.
KGS
Aktiv medlem
Jomen visst haltar de, eftersom de inte var tänkta som liknelser för det här fallet. Berättelsen om Kalle och Ville var ämnat att visa på att det som förefaller som fullständigt otänkbart och vidrigt för ena parten, kan bli en lönsam affärsidé för den andra. Därmed är vi inte helt off topic (fast nästan).
Jag tror inte på Villes affärsidé att skänka bort materialet och nästan inte ta betalt för arbetskostnaden. Det låter som en trivsam hobby möjligen. Fast å andra sidan, äger man en skog som producerar gratis brädor kan man nog leva rätt gott ;-)
Det låter som om man köpt en kamera som automatiskt tar säljbara bilder, hela tiden...
Eeros
Aktiv medlem
Det är det fina med att vi inte har planekonomi - båda får göra på sitt sätt och framtiden visar vilken av de som överlever som företag. Kanske gör båda det. Precis som en bröllopsfotograf aldrig blir onödig bara för att dryga och irriterande ungdomar, nästan noviser inom foto, har mage att sälja sina bilder nästan gratis på iStockphoto.
KGS
Aktiv medlem
Det är det fina med att vi inte har planekonomi - båda får göra på sitt sätt och framtiden visar vilken av de som överlever som företag. Kanske gör båda det. Precis som en bröllopsfotograf aldrig blir onödig bara för att dryga och irriterande ungdomar, nästan noviser inom foto, har mage att sälja sina bilder nästan gratis på iStockphoto.
En vacker dag anordnar smarta, okända (de kända får redan betalt), brudpar en tävling där de får in flera hundra bröllopsbilder och ersätter en enda (vinnaren) med en fruktkorg... Bröllopsfotografer mår nog bra av att äta frukt.
Eeros
Aktiv medlem
Nu är jag nog på gränsen till OT igen, men jag kan inte låta bli att tänka på en till grej. Den här berättelsen har, till skillnad mot min förra fiktiva berättelse, hänt på riktigt. På 50-talet var det en amerikansk åkeriägare som tröttnade på att han alltid fick vänta så länge på sin tur vid lastkajen i hamnen. Det fanns naturligtvis massvis med hamnarbetare som lastade i och ur fartyget, stuvade, så svetten lackade. Men åkeriägaren - som hette Malcom Maclean - funderade på om det verkligen måste ta en sådan hiskelig tid. Han utvvecklade senare kontainern, varvid lastningen plötsligt kunde göras inom no time, kändes det som. Med en bråkdel av anställda. Plötsligt stod han på ond fot med det amerikanska facket. Han anklagades för allt möjligt, bland annat för att han tar brödet ur munen på alla stuvarna och deras familjer.
Innan kontainern uppfanns packades i princip alla kollin separat. Nu kunde en kontainer ta hundratals kollin. Kollin av varierande utseende. Dessutom var kontainern standardiserad, vilket innebar att handhavandet förenklades enormt, då allt som lastades i färjan hade samma mått och såg likadant ut. Notera att innehållet i kontainern fortafarnde kunde vara unikt. Eller en massprodukt. Det kvittade. Det var distributionen som ändrades, inte innehållet. Men det var inte bara hanteringen som blev snabbare, stuvningen blev väsentligen billigare också, vilket medförde sänkta fraktavgifter. Det innebar att många varor kunde säljas billigare, exempelvis kameror från Japan. Men kamerorna hade väl inte blivit sämre bara för att frakten på dem blev billigare, eller?
Nu har iStockphoto och några andra företag kommit inom fotobranchen, företag som vill omorganisera distributionen av fotografier. Då hörs ett ramaskri av själsättlingarna till stuvarna, dagens fotografer - "ni tar brödet ur mun på våra familjer!", "En sådan här idé kan inte bära!", "Det är vidrigt att sälja sina bilder så billigt!". För det som händer är att när distributionen blir billigare så blir själva varan som säljs också billigare för slutkund. Men innebär det att fotografierna blir sämre?
Innan kontainern uppfanns packades i princip alla kollin separat. Nu kunde en kontainer ta hundratals kollin. Kollin av varierande utseende. Dessutom var kontainern standardiserad, vilket innebar att handhavandet förenklades enormt, då allt som lastades i färjan hade samma mått och såg likadant ut. Notera att innehållet i kontainern fortafarnde kunde vara unikt. Eller en massprodukt. Det kvittade. Det var distributionen som ändrades, inte innehållet. Men det var inte bara hanteringen som blev snabbare, stuvningen blev väsentligen billigare också, vilket medförde sänkta fraktavgifter. Det innebar att många varor kunde säljas billigare, exempelvis kameror från Japan. Men kamerorna hade väl inte blivit sämre bara för att frakten på dem blev billigare, eller?
Nu har iStockphoto och några andra företag kommit inom fotobranchen, företag som vill omorganisera distributionen av fotografier. Då hörs ett ramaskri av själsättlingarna till stuvarna, dagens fotografer - "ni tar brödet ur mun på våra familjer!", "En sådan här idé kan inte bära!", "Det är vidrigt att sälja sina bilder så billigt!". För det som händer är att när distributionen blir billigare så blir själva varan som säljs också billigare för slutkund. Men innebär det att fotografierna blir sämre?
KGS
Aktiv medlem
Skillnaden är hårfin, fotografen gjorde jobbet i förväg (tog bilden hängande i en arm högt över en glaciär i Himalaya) och staketsnickaren får jobba i efterhand. Båda jobbar. Ingen får betalt. Det var lika frivilligt för Kalle att skicka offerten som för bergsklättraren att skicka in sin bild. Båda blir utnyttjade. Alla är glada och nöjda. Eller inte.
Eeros
Aktiv medlem
Jomenvisst är det något annat, därför skrev jag också att den gränsade till OT. Men det finns en berörningspunkt - i båda fallen menar vissa (andra personer än de som är parter i själva affärsuppgörelsen), att villkoren är skurkaktiga och att den ena parten blir lurad. I båda fallen finns det även åsikter som avviker från åsikten att den ena parten blir lurad.
Eeros
Aktiv medlem
Skillnaden är milsvid, eftersom i fototävlingen åtar man sig inte att göra något merjobb med bilden. All jobb är redan gjord när bilden skickas in. När det gäller ickeproffs, så förblir bilden även med stor sannolikhet icke-inkomstbringande om den inte råkar vinna något i tävlingen. Därmed kan de flesta amatörfotografer bara vinna på att delta, inte förlora något.
D.v.s han hängde på en arm högt över en glaciär även fastän han inte deltar senare i tävlingen. Gjort är gjort. Han behöver inte anstränga sig mer, bara för att han deltar i tävlingen. Som dessutom är frivillig.
Nu ska du inte tro att jag är för vilka villkor som helst i en tävling. Som jag sa redan i början är jag kluven i frågan. Jag vurmar för rimliga villkor för fotografer. Men är det en frivillig tävling och om fotografen villigt godkänner villkoren, fastän han skulle läsa dem och förstå vad de innebär, då har jag mycket svårt att se att han har blivit lurad. Utnyttjad ja, om hans bild används i kommersiellt syfte senare, men inte lurad. Vissa skulle vara enbart stolta och glada om deras bilder skulle bli utnyttjade, som i fallet med rockbandet som ville ha in bilder till boken. Vill man bli utnyttjad så har man inte blivid lurad, tycker jag.
