Konstruktiv är inte asfin eller negativ
Lite filosoferande om kritik
Att uppmana till negativ kritik köper jag inte.
Redan nu ser man ju hur de flesta är livrädda för att säga något negativt.
Ska man kritisera hela bilden och med allt på en gång vilket de flesta gör så blir det stopp i huvudet och allt man får fram är "Bra bild". Ska man ge negativ kritik borde det då logiskt bli "dålig bild" eller i bästa fall "skärpan ligger fel". Hur mycket hjälp är det?
När jag kollade in kritiksidorna tänkte jag först föreslå en funktion. Lägg in en automatik så det står "asfin bild betyg fem" på alla bilder så slipper alla knappa in det hela tiden :--)
De som ger negativ kritik går lätt över gränsen. Såg att någon yrkesfotograf laddat upp bilder till kritiksidorna.Men bilder han redan sålt till reklamfirman. Han rackade ned på andras bilder med nedsättande och hånfulla kommentarer om deras bilder och bildtexter. Märkligt. Lite rasslig självkänsla kanske? Men han kunde minsan ge negativ kritik.
Men de flesta kritiker vill väl hjälpa med sina kritikkommentarer? Det hoppas och tror jag att många vill. Att få kritik från oss mindre fotokunniga är säkert också intressant för en yrkesfotograf. Vi är ju samhället - hans kunder. Därmed är vi alla viktiga som kritiker Utmaningar brukar vara bra, fast svåra att bara hitta på i hastigheten. - Men jag kan inte så mycket om foto, kanske någon säger. Skit i det, kan du se bilden kan du kritisera.
Negativ kritik kan så lätt skada
Jämför med ett barn som är sex år. Det kan kanske läsa och skriva lite men behöver lära mer. Att säga till barnet att hon ska använda pronomen och adjektiv på rätt sätt skapar bara en broms och hinder. Läraren lär aldrig barnet att skriva. Det lär sig barnet helt och hållet själv. Däremot är avsatt tid och tillgängliga impulser en hjälp. (Bryr mig inte om att utveckla didaktiska och metodiska utläggningar då det kan bli lite grumligt). Ett exempel är om barnet läser tusen sidor text börjar det se mönster och listar ut det mesta av språkkoderna och senare, långt senare kan hon uppfatta grammatiska regler. OT (Förövrigt kanske det krävs tusen bilder för att det ska bli något bildskapande också? Puuh, jag får gå ut och jobba på det. /OT
Barnet behöver bekräftelse som exempelvis "att där stavade du helt rätt. Där har du stavat rätt på alla ord i hela meningen. Jättebra! Först när barnet ler med hela kroppen av bekräftelsen, inte berömmet, är det tid att kolla in det felstavade ordet. För då är barnet på jakt efter den där pirrande känslan och kastar sig på problemet med det felstavade ordet. Lustigt nog fungerar vi vuxna exakt likadant
Att ge konstruktiv kritik är något annat än negativ kritik. Att ge konstriuktiv kritik är inte att skiva "asfin bild".
.
Nej bryt ned kritiken i delar så blir det så mycket lättare. Jag gjorde min egen mall enligt:
1. Börja med att se något bra i bilden. Det finns det alltid. Om bilden är uppenbart "klantig" får man väl anstränga sig då men så dålig bild har jag inte sett här än. Det finns alltid någonting bra
2. Se var fotografen är och ställ gärna en fråga från vad bild eller bildtexten säger dig.
3. Ge fotografen en ärlig tanke, en utmaning eller en väg att gå vidare på
4. Läs din kritikkommentar innan du sparar den och redigera bort alla dina värderingar. De tillför ingenting till fotografen.Jag menar exempelvis att man inte gillar sport men bilden råkar vara en bild om fotboll etc
Den rutinen är faktiskt enklare och konstruktivare än att bara skriva: "Asfin bild."
Eller ännu värre: "du ska ta bort löven på bilden de stör mig."Who cares? Varför stör löven då?
Alltså som kort exempel:
1. Bilden är skarp, välkomponerad. Bästa jag sett i dag
2. Jag gillade motivvalet och oj vilken glöd i färgen. JAg tänkte på midsommarfest först
3. Om du beskar övere kanten lite tror jag den blir ännu bättre. Kolla in de svarta prickarna nere till vänster. Är det skannern som är dammig? Verkar lite underexponerad.
Lär du dig rutinen enligt ovan kan du sen bryta mot den, om det resonemanget känns bekant.