Bättre utrustnig GER bättre bilder

[PMD]

Till och med mi tamron 28-70 som jag haft som ett skräpobjektiv ger mig klara fina bilder (okey..inte i kanten men mitten är skarp och det var det inte på .min 40d)

Rätt använd kan EOS 40D ge riktigt bra, skarpa, bilder. Det är rätt stor skillnad på kamerans egen JPG-rendering och att använda RAW med efterbehandlng i något bra råkonverteringsprogram. Man behöver dessutom antagligen jobba mer med 40D-råfilerna än med 5DII-råfilerna.

 

[PMD]

Det var mkt plattare djup och gråare färger med förra kameran.

EOS 40D har ju en rätt mycket mindre sensor än EOS 5D Mk II så möjligheten till kort skärpedjup är större på den senare. Det brukar kunna ge ett intryck av större djup i bilden.

 

[Sten-Åke Sändh]

Efter 5 år av fotande med instegs- och semiproffskameror vill jag trycka in en åsikt i köprådsdebatten. Jag frågade fotografer på bloggar mm vad jag skulle köpa för kamera och jag har alltid fått den enerverande kommentaren att jag inte behöver dyr utrustning för att ta bra bilder. Efter 5 år tappade jag fullständigt intresset för att fota. Det har liksom inte kännts som att jag har kunnat återskapa min vision med den utrustningen jag har haft. Aldrig den där krispiga känslan. Aldrig riktigt skarpt. Jag köpte dyr optik, och visst såg jag skillnad, men fortfarande mil ifrån mina kollegorsbilder.

Och så bad mina vänner mig att fota deras bröllop. Min svaga sida...att få till den där proffsiga porträttbilden. Jag höll på att säga nej. Den dokumentära biten skrämde mig inte...men att ta smikrande bilder i fint ljus och skarpa ögon.....det var omöjligt. Hur mkt jag än försökte.

Men jag gjorde ett sista försök och, mot allas inrådan, köpte mig en bättre kamera.

Vad ska jag säga....det är som natt och dag. För första gången upplever jag bilder som känns klara...skarpa...jag zoomar in och får nästan nypa mig i ärmen. Det är inte sant?

Jag har haft en canon 40d och bytte nu till en fullformat...5d mark ii. Helt plötsligt känns min 70-200 2,8 is som om jag fått glasögon. Jag tar en bild på min hund på ett jättdavstånd (en liten prick) och näe jag zoomar in får jag skarpa ögon. Jag som alltid tyckt att det är en grötig hinna över alla mina bilder. Samma optik...annan kamera.

Självklart ger inte tekniken automatiskt bra bilder. Man måste ha en vision och grundläggande kunskap om ljus och komposition. Men det börjar bli rätt tröttsamt att alltid skylla på fotofraferna när de upplever att bilderna aldrig blir bra. Till och med mi tamron 28-70 som jag haft som ett skräpobjektiv ger mig klara fina bilder (okey..inte i kanten men mitten är skarp och det var det inte på .min 40d)

Det kanske helt enkelt inte är helt fel att börja med en bra kamera ochh uppgradera optiken i efterhand. För jag har verkligen inte fått uppleva min 70-200 på riktigt förrän nu. Och det är poesi...så ljuvligt är det. Jag är fast ute i skärgården. Det är därför jag inte uppdaterat min profil med bilder än. Men när jag kommer hem ska jag lägga upp lite.

Mitt personliga köpråd...lägg pengar på kameran först.

Kan det inte bara ha varit så att ditt objetivs AF inte var helt i synk med din kamera? Vet vi att så inte var fallet? I så fall är det ju inte så att den billigare kameran inte skulle ha kunnat ge dig ett bra resultat med itt fina objektiv utan att den helt enkelt bara varit felkalibrerad. Det är långt vanligare med denna typ av problem än vi ofta ens vill tänka oss. Det tråkiga har ju dessutom varit att dessa fel t.o.m. varit ganska vanliga hos de dyrare entusiast- och proffsmodellerna med deras mer avancerade AF-system.

Jag har också varit helt nära att helt spola foto som hobby efter liknande AF-problem men med min första DSLR Konica Minolta D7D som det företagets första entusiastmodell hette. I senare Sony-modeller jag haft har det mesta av dessa problem addresserats och det verkar ju som om Canon med sin nya mikrojustering och erkänt pricksäkra AF i just 5D MK III och med hybrid-AF i 650D hittat ut ur de problemen.

 

[Sten-Åke Sändh]

För min del är det dynamiska omfånget (DO) viktigare än mycket hög upplösning (som inte ger någon fördel i praktiken om man inte ska skriva ut riktigt stora bilder med stor detaljrikedom eller beskära mycket) , och beträffande det finns det helt klart mycket att vinna på att ha "rätt" kamera. T ex har Pentax K-5 (APS-C), som använder en sensor från Sony, 14,1 steg jämfört med 11,7 för senaste Canon 5D (fullformat) enligt Dxomark. Själv har jag märkt stor skillnad mellan Canon 550D och K-5 både beträffande DO och brus på olika ISO-tal. Färgåtergivningen påverkas också av det dynamiska omfånget och kvaliteten på sensorn.

Det handlar inte om vad en kamera kostar utan vilken sensor som sitter i den för det är ju den som sätter ramarna för vad du kan få ut ur en viss kamera.

Bästa erbjudandet just nu är väl Nikons D3200.
Knappt 5400 ink moms inklusive kitobjektiv på Pixmanía.
http://www.pixmania.se/se/se/119675...se&mctag=gg_goog_1432&nopopup=1&CodePromo=oui

Denna billiga kamera har exakt samma sammanvägda poäng i test hos DxO (81 poäng) som 5D MK III men till en bråkdel av kostnaden. I den sitter väldens just nu bästa APS-C-sensor.

http://www.dxomark.com/index.php/Ca...brand)/Nikon/(appareil2)/795|0/(brand2)/Canon

Skälet till att den är detta är ju främst att den har hela 1,5 stegs bättre dynamiskt omfång än 5D MK III. Håller helt med vikten av DR. 5D MK III är betydligt bättre på lågljus ISO men ofta förlorar ju de flesta kameror ett DR steg per ISO-stop och på riktigt höga ISO tappar alla bilder i kvalitet så det är ju inte där man ska röra sig om man vill ha maximal bildkvalitet med sitt fina telezoom oavsett kamera. Pentax K-5 ger lika bra värden men är en aning dyrare.

Så inte handlar det om något så enkelt samband som en kameras pris när det gäller bildkvalitet inte.
För min egen del är dessutom upplösning viktigt och därför värderar jag sensorn i D3200 högre. Jag har motsvarande K-5-sensorn i min Sony A580 och motsvarande sensor i D3200 i min NEX 7. Jag har svårt att se att man skulle kunna skylla på någon av dessa kameror för att ens bilder inte blir bra och jag är högst osäker på om man så entydigt kan lägga skulden på den första billigare Canon-kameran heller.

Mitt grundtips för att bilderna inte blev bra med TS första billiga kamera är återigen dålig kalibrering av objektiv och hus. De trivdes helt enkelt inte ihop som de var inställda vid leverans.

 

[The_SuedeII]

De allra flesta STORA "lyft i bildkvalite" man som användare upplever är antingen starkt påverkade av psykosomatiska påverkningar, alternativt så är den sämre utrustningen helt enkelt som S-Å säger dåligt injusterad.

Man kan få måndagsexemplar av allt, som jag säkert tidigare nämnt hade vi en fotograf som lämnade in 5st fabriksnya Canon 70-200/2.8IS i rad - samtliga med fel så allvarliga att serviceavdelningen tog reklamationerna utan att ens knysta. Snarare var det så att de började tycka det var lite pinsamt... Packa upp objektiv, prova det, sucka djupt, packa ner igen och skicka tillbaka. Inget kul.

Men det hindrar inte alls att jag tror fullt och fast på trådskaparen, det är en stor skillnad. Dock återfinns en hel del av skillnaden i hur mycket slarv utrustningen tillåter - "sämre" utrustning kan i många fall ge oskiljbar bildkvalitet (mot "bättre" utrustning) om man bara ger båda systemen optimala förutsättningar.

 

[Sten-Åke Sändh]

De allra flesta STORA "lyft i bildkvalite" man som användare upplever är antingen starkt påverkade av psykosomatiska påverkningar, alternativt så är den sämre utrustningen helt enkelt som S-Å säger dåligt injusterad.

Man kan få måndagsexemplar av allt, som jag säkert tidigare nämnt hade vi en fotograf som lämnade in 5st fabriksnya Canon 70-200/2.8IS i rad - samtliga med fel så allvarliga att serviceavdelningen tog reklamationerna utan att ens knysta. Snarare var det så att de började tycka det var lite pinsamt... Packa upp objektiv, prova det, sucka djupt, packa ner igen och skicka tillbaka. Inget kul.

Men det hindrar inte alls att jag tror fullt och fast på trådskaparen, det är en stor skillnad. Dock återfinns en hel del av skillnaden i hur mycket slarv utrustningen tillåter - "sämre" utrustning kan i många fall ge oskiljbar bildkvalitet (mot "bättre" utrustning) om man bara ger båda systemen optimala förutsättningar.

En FF är också mindre förlåtande än kameor med mindre sensorer när det gäller skäpa. Det korta skärpedjupet med FF ställer mycket större krav. Jämför gärna exempelbilder på Imaging Resource för där kan man se detta klart i många fall. En FF-bild kan alltså upplevas som oskarp i vissa delar som en APS-C eller varför inte en kompaktkamerabild, som istället kanske upplevs skarp rakt över hela bilden. En del drar kanske förhastade slutsatser av det skälet och slitre sitt hår kanske lite i onödan.

Har man dessutom fokusproblem med sin kombination hus/objektiv kan det bli riktigt jobbigt. Fler än en har vittnat om "chocken" att uppleva sämre bildkvalitet med sin nya finan FF-kamera efter en uppgradering från kameror med mindre sensorer.

 

[The_SuedeII]

Största delen av den chocken tycker jag brukar bero på två saker...

Det kortare skärpedjupet som du säger, samt:
Lägre förinställd kontrast, lägre förinställd färgmättnad (om man kör jpg)

Båda dessa är egentligen av godo, men det är inte alltid uppenbart. Framför allt innebär det kortare skärpedjupet att man får lära sig att blända ner mer, och detta är bara fördelar... Oftast minskar de optiska felen i objektiven med bländaren^2, vissa av dem t.o.m med bländare^3 eller bländare^4. När man väl lärt sig att hantera detta, och att inte vara rädd för att höja ISO när man måste (slutartidsbegränsningen) får man oftast mycket skarpare bilder med större format.

Skärpan visar sig också som lokal kontrast, eller vad vissa uppfattar som "tryck i detaljerna i bilden".

 

[Palletheking]

Helt rätt. För viss fotografering behövs "top of the line". En OS-fotograf som ska dokumentera 100-metersfinalen har kanske utrustning för en halv miljon uppställt för att få de bästa säljbara bilderna. Han/hon klarar sig varken med 40D eller 5DmkII. Andes Petersen, en av de mest hyllade dokumentärfotograferna i Europa, använder Contax T3 med Tri-X-film. Han betecknar sig själv som "en teknisk katastrof". Hans bilder är outstanding!
Själv har jag en Nikon D7000 och tänker byta den mot en D800. Och jag kan lova att ingen kommer att tycka jag tar bättre bilder med den kameran. Jag har inte dom förutsättningarna, men det kommer att bli jäkligt kul att fotografera med en D800!
Anders W

Tror nog du kan få bättre bilder med din D800 än med D7000. Bättre af är en grej till att börja med. Sen så har du en cropfaktor som låter dig beskära mycket små delar av bilden med gott resultat. Möjligheterna till kortare skärpedjup lär också synas på dina bilder. Hanteringsmässigt med möjlighet till snabbare handhavande gör också sitt. När du fotat i typ ett år med din D800 kan du skumma igenom gamla bilder och jämföra med de tagna senaste året. jag lovar att du kommer se skillnad. Däremot kan det vara svårt att ta två bilder från varsin kamera och påstå sig kunna säga med vilken kamera du tagit respektive bild. men under ett längre användande tror jag bättre utrustning ger visuella skillnader.

 

[Makten]

En FF är också mindre förlåtande än kameror med mindre sensorer när det gäller skäpa. Det korta skärpedjupet med FF ställer mycket större krav.

Jag håller inte alls med. Snarare anser jag det vara tvärtom. Ju större format, desto bättre korrigerade är objektiven vid ett visst skärpedjup och desto lättare är det därför att få skärpan på rätt ställe. Som jag upplever det är det en barnlek att fota med min Pentax 67II och 105/2,4 vid full öppning, vilket motsvarar ungefär ett 50/1,2 på småbildsformatet. Skillnaden är att 105:an är skarp, vilket gör att man ser precis var skärpan ligger.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag håller inte alls med. Snarare anser jag det vara tvärtom. Ju större format, desto bättre korrigerade är objektiven vid ett visst skärpedjup och desto lättare är det därför att få skärpan på rätt ställe. Som jag upplever det är det en barnlek att fota med min Pentax 67II och 105/2,4 vid full öppning, vilket motsvarar ungefär ett 50/1,2 på småbildsformatet. Skillnaden är att 105:an är skarp, vilket gör att man ser precis var skärpan ligger.

Ja men många och även ganska vana fotografer kan uppfatta det hela och vittnar om just detta, så för just det korta skärpedjupet gör ju att delar av bilden med en FF kommer att vara oskarpa som skulle varit skarpa med en kamera med mindre sensor. Alla vill dessutom i alla lägen inte ha ett kortare skärpedjup och speciellt kanske när man är vana med bilder med störe skärpedjup.

I just detta fall tyder ju mycket också på att föregående utrustning inte trivts ihop /hus/objektiv.
Att det inte skulle gå att få bra bildkvalitet överhuvudtaget med en APS-C-sensor faller ju helt på fullständig orimlighet.

Jag ser användningsområden där det är en stor fördel just när det gäller skärpedjupet med mindre sensorer än APS-C t.ex. och då tänker jag för egen del på makrofotografering. Där är verkligen inte det korta skärpedjupet till någon större nytta i många fall.

Att man inte kan få skärpan på rätt ställe med många DSLR-system ens med manuell fokusering hänger mer ihop med att många system med mindre sensorer har mindre och mörkare sökare utan fokuseringshjälpmedel och att objektiven för vanliga DSLR:er är optimerade för hastighet snarare än precision.

Inte ens ett AF-system som det i 5D MK II har ju i många omvittnade fall varit fritt från fel vilket framgår av gamla trådar när den kameran var ny. Massor av folk hade problem med den och speciellt med ljusstarka fina objektiv.

Så i just det har speciella fallet tror jag inte utrustningen varit som den ska. Annars är det svårt att förklara att hon upplevde det som om FF-systemet helt plötsligt skulle ha fått glasögon och börjat se, vilket underförstått det andra systemet tydligen inte gjorde. För mig låter det fokuseringsproblem med AF lång väg. Jag har missat om TS försökt med MF med det gamla systemet och ändå misslyckats sätta fokus. Med mina gamla ögon har det varit en omöjlighet med mina DSLR:er och jag har trots allt haft några stycken nu.

 

[AWid]

Tror nog du kan få bättre bilder med din D800 än med D7000. Bättre af är en grej till att börja med. Sen så har du en cropfaktor som låter dig beskära mycket små delar av bilden med gott resultat. Möjligheterna till kortare skärpedjup lär också synas på dina bilder. Hanteringsmässigt med möjlighet till snabbare handhavande gör också sitt. När du fotat i typ ett år med din D800 kan du skumma igenom gamla bilder och jämföra med de tagna senaste året. jag lovar att du kommer se skillnad. Däremot kan det vara svårt att ta två bilder från varsin kamera och påstå sig kunna säga med vilken kamera du tagit respektive bild. men under ett längre användande tror jag bättre utrustning ger visuella skillnader.

Tack för dina uppmuntrande ord ;-). Och jag vet också att en D800 kan producera tekniskt sett bättre bilder än en d7000 (fast den är jäkligt bra...). Det jag försökte få fram i mitt inlägg var mer ett ifrågasättande av att en tekniskt bra bild med automatik också är en bra bild.

Ganska många av världens främsta fotografer använder sig av gammal teknik och ganska medioker utrustning samtidigt som de producerar bilder som jag och en del andra tekniknördar bara kan drömma om. Det var också därför jag i ett tidigare inlägg lite provocerande länkade till studiofotograferingen med en mobilkamera som svar på TS bekymmer med en i mitt tycke ganska bra kamera. Filmsnutten är så jäkla bra så jag lägger in länken en gång till:
http://fstoppers.com/iphone Titta och njut.

Anders W

 

[Jeremiah2]

Dyra prylar

Dyra prylar ger bra bilder - rent tekniskt


Jag har en polare med kamera-gunk för över 100 000 kronor.
Hans bilder kan med fördel tas med en D40 och kitobjektivet.
Rent tekniskt visar hans bilder mindre brus, men det blir bara BILDER, inga FOTON.
Dåligt komponerade, dåligt ljus, knäppa vinklar, halva ben etc....

Saknar du helt talang för fotograferande blir resultatet mediokert.

Det är DET man menar när nybörjare skall köpa kameror.
Köp ngt billigt, stirra dig inte blind på omfång, brus etc.
Den första kameran köper man ju för att se om det är en hobby som håller.

Lite som med musik - inte fasen köper man en elgitarr för 55000 till en trettonåring?
Eller?

Efter den där först kameran, satsa på ngt bra då, Canon, Nikon eller Olympos eller vad du vill, men köp in dig i ett märke. Inse att bra grejor kostar. Efter den första kameran kan man ju ställa rätt frågor för att få svaren....

Folk som tror att man bara kan knata in i en fotoaffär, lägga 100 000 på disken och sedan bli en ny mästerfotograf....tillåt mig småle.

 

[Palletheking]

Dyra prylar ger bra bilder - rent tekniskt


Jag har en polare med kamera-gunk för över 100 000 kronor.
Hans bilder kan med fördel tas med en D40 och kitobjektivet.
Rent tekniskt visar hans bilder mindre brus, men det blir bara BILDER, inga FOTON.
Dåligt komponerade, dåligt ljus, knäppa vinklar, halva ben etc....

Saknar du helt talang för fotograferande blir resultatet mediokert.

Det är DET man menar när nybörjare skall köpa kameror.
Köp ngt billigt, stirra dig inte blind på omfång, brus etc.
Den första kameran köper man ju för att se om det är en hobby som håller.

Lite som med musik - inte fasen köper man en elgitarr för 55000 till en trettonåring?
Eller?

Efter den där först kameran, satsa på ngt bra då, Canon, Nikon eller Olympos eller vad du vill, men köp in dig i ett märke. Inse att bra grejor kostar. Efter den första kameran kan man ju ställa rätt frågor för att få svaren....

Folk som tror att man bara kan knata in i en fotoaffär, lägga 100 000 på disken och sedan bli en ny mästerfotograf....tillåt mig småle.

Nä grunderna måste man ju ha med sig. Men behärskar man fotografins grundbulter så ger nog bättre utrustning bättre bilder. Tycker själv att mina bilder fick sig ett lyft efter att jag uppgraderade från D3 till D3s. Srörre DR och renare bilder som ger bättre möjligheter i wfterredigeringen. Inga jätteskillnader men jag tycker bilderna generellt blivit lite bättre.

 

[Makten]

Ja men många och även ganska vana fotografer kan uppfatta det hela och vittnar om just detta, så för just det korta skärpedjupet gör ju att delar av bilden med en FF kommer att vara oskarpa som skulle varit skarpa med en kamera med mindre sensor. Alla vill dessutom i alla lägen inte ha ett kortare skärpedjup och speciellt kanske när man är vana med bilder med störe skärpedjup.

Vill du ha större skärpedjup så är det bara att blända ner och höja ISO-talet. Du kommer ändå att i de allra flesta fall få bättre bildkvalitet än med en mindre sensor, när skärpedjupet är identiskt.

Jag ser användningsområden där det är en stor fördel just när det gäller skärpedjupet med mindre sensorer än APS-C t.ex. och då tänker jag för egen del på makrofotografering. Där är verkligen inte det korta skärpedjupet till någon större nytta i många fall.

Det gäller bara om du inte KAN blända ner objektivet mer på det större formatet. Dessutom finns det ju inget som säger att makrofotografering är begränsat till tredimensionella objekt. Tänk dig hur man gör med ett mikroskop till exempel. Där vill man ha så stor bländaröppning som möjligt för att slippa diffraktionsoskärpa, och då måste man skiva objektet och lägga i vätska mellan glasskivor. Ska man fotografera det så är det fint med en stor sensor, men dyrt.

Dyra prylar ger bra bilder - rent tekniskt


Jag har en polare med kamera-gunk för över 100 000 kronor.
Hans bilder kan med fördel tas med en D40 och kitobjektivet.
Rent tekniskt visar hans bilder mindre brus, men det blir bara BILDER, inga FOTON.
Dåligt komponerade, dåligt ljus, knäppa vinklar, halva ben etc....

Saknar du helt talang för fotograferande blir resultatet mediokert.

Det är DET man menar när nybörjare skall köpa kameror.
Köp ngt billigt, stirra dig inte blind på omfång, brus etc.
Den första kameran köper man ju för att se om det är en hobby som håller.

Lite som med musik - inte fasen köper man en elgitarr för 55000 till en trettonåring?
Eller?

Efter den där först kameran, satsa på ngt bra då, Canon, Nikon eller Olympos eller vad du vill, men köp in dig i ett märke. Inse att bra grejor kostar. Efter den första kameran kan man ju ställa rätt frågor för att få svaren....

Folk som tror att man bara kan knata in i en fotoaffär, lägga 100 000 på disken och sedan bli en ny mästerfotograf....tillåt mig småle.

I många fall kan man resonera tvärtom. Att köpa en enkel kamera innebär väldigt ofta att man sen "måste" uppgradera, och det slutgiltiga priset blir mycket högre än om man köpt en vettig kamera från början. Därmed inte sagt att man måste köpa det bästa som finns förstås.

 

[Helmetrock]

Dyra prylar ger bra bilder - rent tekniskt


Jag har en polare med kamera-gunk för över 100 000 kronor.
Hans bilder kan med fördel tas med en D40 och kitobjektivet.
Rent tekniskt visar hans bilder mindre brus, men det blir bara BILDER, inga FOTON.
Dåligt komponerade, dåligt ljus, knäppa vinklar, halva ben etc....

Ååååh, och på vilket sätt blir hans bilder sämre för att han tar dem med bättre utrustning än absolut nödvändigt?

Saknar du helt talang för fotograferande blir resultatet mediokert.

Det är DET man menar när nybörjare skall köpa kameror.
Köp ngt billigt, stirra dig inte blind på omfång, brus etc.
Den första kameran köper man ju för att se om det är en hobby som håller.

Den första kameran ska ju samtidigt vara såpass bra att man inte ledsnar på sin hobby för att den är så omständig att jobba med, som en D40 där man bara har en ratt, saknar AF-motor, har mycket färre direktknappar och så vidare. Dessutom har de pyttelitet grepp, känns billiga, har mörk sökare, dålig autofokus och så vidare.

Min första kamera var en begagnad D200, bättre start kan man nog inte få! Det finns alla möjligheter
att fota helt automatisk, men också alla möjligheter att använda den helt manuellt eller halvautomatiskt precis som man vill. Greppet är bra, den känns, och är, rejäl, sökaren och autofokus är av bra klass. Helt enkelt något att växa i och inse vilka möjligheter som bra utrustning kan ge!

Folk som tror att man bara kan knata in i en fotoaffär, lägga 100 000 på disken och sedan bli en ny mästerfotograf....tillåt mig småle.

Det tror jag att YTTERST få tror att man kan, iallafall av dem som lägger 100 000 på kameragrejer. Det är snarare så att man har två fotorelaterade men helt åtskilda intressen, ett av att ta bilder och ett av att ha bra utrustning. De påverkar inte varandra över huvud taget, man behöver inte få varken bättre eller sämre bilder fotografiskt sett för att man har bättre utrustning, men man trivs bra mycket bättre med grejerna man har!

Det är lika löjligt som att säga att en frimärkssamlare lika gärna kunde köpa ett restlager likadana frimärken, det blir ju billigare och fyller albumet lika bra...

 

[AFJ]

Jag tycker man skall kosta på sig så bra utrustning som möjligt.

I vissa "sporter", t ex golf är det ju så att den utrustning som ett proffs använder inte passar för semestergolfaren. Om jag försöker lira med smidda bladklubbor för 10.000 kommer jag att slå sämre slag än om jag tar ett juste nybörjarset för 4.000.

Samma sak kan säkert gälla i många andra sporter. För att kunna dra nytta av den mer avancerade utrustningen måste man ha kunskaperna.

Jag tycker foto är lite annorlunda. Det är inte svårare att fotografera med min 5D mk III än med min 400D. Trots att jag är amatör får jag bättre bilder med den finare kameran. Samma sak med optik, det krävs ingen ytterligare kunskap för att njuta fördelarna av en snabb och skarp glugg.

 

[Daniel Rådegren]

Jag tycker man skall kosta på sig så bra utrustning som möjligt.

I vissa "sporter", t ex golf är det ju så att den utrustning som ett proffs använder inte passar för semestergolfaren. Om jag försöker lira med smidda bladklubbor för 10.000 kommer jag att slå sämre slag än om jag tar ett juste nybörjarset för 4.000.

Samma sak kan säkert gälla i många andra sporter. För att kunna dra nytta av den mer avancerade utrustningen måste man ha kunskaperna.

Jag tycker foto är lite annorlunda. Det är inte svårare att fotografera med min 5D mk III än med min 400D. Trots att jag är amatör får jag bättre bilder med den finare kameran. Samma sak med optik, det krävs ingen ytterligare kunskap för att njuta fördelarna av en snabb och skarp glugg.

Kan nog bara hålla med dig till viss del där. Visst du besitter en del baskunskaper då ger bättre utrustning bättre bilder, jag säger inte emot där alls. Bätte utrustning brukar ju ge bättre bildkvalitet hursomhellst, men sen brukar det också vara enklare och smidigare att använda och ändra inställningar och dyl... MEN då måste man ju kunna använda de inställningarna. om jag kör helmanuellt t ex så spelar det väll ingen roll om jag har en 5D3 eller en 400D. men skall du in och börja pilla med fler saker så är det ju bra att veta vad man pysslar med.

jag tror att om du med en mer avancerad (och bättre) kamera tar bättre bilder än med den enklare och sämre modellen. Men du tar sämre bilder än vad du skulle kunna. Du gör alltså inte din utrustning rättvisa.

alla är vi olika och bra är väl det. Men ur min synpunkt så tycker jag att man skall låta sin utrustning utvecklas i takt med att man själv gör det. Men det kan ju funka precis lika bra att börja med en avancerad kamera och lära sig funktionerna efter hand också.

slutsatsen är nog den samma tror jag. bättre utrustning ger dig "möjligheten" att ta bättre bilder sen om du tar den möjligheten eller inte bevisar väl lite av hur bra fotograf du är.

 

[cocuyo]

Jag tror att det kan vara ett steg i utvecklingen till fotograf att snöa in på teknisk kvalité, och att när man kör det loppet kommer man lätt till stadiet där man ser sensorstorleken som avgörande för om bilderna blir "bra". Men den här sortens mental onani som redovisas i den här tråden leder egentligen inte alls till bättre bilder, och rent krasst är jag nästan helt oense med trådens rubrik. "Bättre" utrustning kanske kan ge bättre bilder, men sällan på grund av den tekniska kvalité som är möjlig att få. Oftare beror det nog på värderingen man lägger i "bättre", både när det gäller utrustningen och bilderna.

En bra fotograf (hantverkare/konstnär) gör i första hand ett bra jobb med verktygen han har, och det är inte alltid, eller ens särskilt ofta, de dyraste eller tekniskt allra bästa redskapen man kan få för pengar. Det finns folk som har det väl förspänt och kan köpa i stort sett vad som helst, men den konstnärliga ådran sitter inte i pengar, och den sitter inte heller i väldigt bra verktyg, även om verktygen kan göra uppgiften lättare.

Så jag håller inte med om att bättre utrustning ger bättre bilder. Däremot är jag helt klar över att man ibland kan behöva bättre utrustning, i så måtto att de ska vara lämpade för det man vill göra. Det behöver inte betyda något så enkelt som att dyrare är bättre, eller att större är bättre än mindre. Egenskaperna hos utrustningen kan vara viktiga, och det gäller inte bara så triviala saker som sensorns upplösning, dynamiska omfång eller storlek, eller optikens förmåga att teckna skarpt respektive oskarpt där man vill ha det.

När man har kunskapen som behövs för att kunna gestalta bilder så som man vill ha dem, har utrustningen ibland marginell betydelse. Min första digitalkamera var en p&s, och jag gav bort den till min syster när jag skaffade nästa, som jag trodde skulle passa mig bättre. Efter några veckor kommer hon hem med ett reportage om en gammal dam i Santiago de Cuba, som rostar kaffe på sin bakgård, där bilderna verkligen står fram som mästerverk. Det hade knappast blivit bättre bilder med en FF-kamera eller mellanformatare. Det blev bra bilder, för att hon inte behövde fundera alls över hur de skulle tas. Verktyget hon hade stämde med hennes tekniska kunskaper, och bildsinnet satt som vanligt en liten bit bakom kameran. Det fortsatte senare i samma stil, och jag har inte ens tänkt tanken att hon "borde skaffa en systemkamera". Jag tror inte att en systemkamera skulle göra hennes bilder bättre.

Och om vi ser krasst på det, så springer nybörjare numera ofta omkring med utrustning som kanske skulle ha gjort gårdagens mästare gröna av avund. Henri Cartier-Bresson hade inte någon särskilt avancerad kamera. Inte heller W Eugene Smith eller Yosuf Karsh. Men de tog bilder som står sig än idag, och som onekligen kan ses som bra bilder. Jag tror inte att någon bild egentligen står och faller med den möjliga tekniska skillnaden mellan FF och DX, utan att bra bilder är någonting som står vid sidan om measturbations om utrustning. Visst är det bra med stort dynamiskt omfång, hög upplösning, ljusstyrka, skärpa och snabb AF med mera, men bra bilder är någonting som skapas av en bildskapare, inte av en kamera.

 

[AFJ]

Kan nog bara hålla med dig till viss del där. Visst du besitter en del baskunskaper då ger bättre utrustning bättre bilder, jag säger inte emot där alls. Bätte utrustning brukar ju ge bättre bildkvalitet hursomhellst, men sen brukar det också vara enklare och smidigare att använda och ändra inställningar och dyl... MEN då måste man ju kunna använda de inställningarna. om jag kör helmanuellt t ex så spelar det väll ingen roll om jag har en 5D3 eller en 400D. men skall du in och börja pilla med fler saker så är det ju bra att veta vad man pysslar med.

jag tror att om du med en mer avancerad (och bättre) kamera tar bättre bilder än med den enklare och sämre modellen. Men du tar sämre bilder än vad du skulle kunna. Du gör alltså inte din utrustning rättvisa.

alla är vi olika och bra är väl det. Men ur min synpunkt så tycker jag att man skall låta sin utrustning utvecklas i takt med att man själv gör det. Men det kan ju funka precis lika bra att börja med en avancerad kamera och lära sig funktionerna efter hand också.

slutsatsen är nog den samma tror jag. bättre utrustning ger dig "möjligheten" att ta bättre bilder sen om du tar den möjligheten eller inte bevisar väl lite av hur bra fotograf du är.

Nej - vi kommer till helt olika slutsatser.

Min slutsats (och jag tror att det är trådskaparens också) är att man faktiskt får bättre bilder med en bra kamera och glugg än vad man får med en sämre dito. Detta oavsett om man är en skicklig proffsfotograf eller en glad amatör.

Jag får inte samma bild från min 400D som min 5D mk III. Det skulle inte du heller få eller ett fullblodsproffs. Det ÄR skillnad på utrustningen och det GER bättre bilder.

Sedan om skillnaden är påtaglig och värd prisskillnaden är en annan sak.

Att Cartier- Bresson tog bilder som de flesta aldrig når upp till är ju en annan diskussion som knappast har med utrustningen att göra. Hade han fotat idag med dagens utrustning hade han säkert tagit fantastiska bilder. Björn Borg vann ju Wimbledon med träracket och de gamla golf mästarna sköt under par med hickory klubbor. Det har inget med mitt val av utrustning att göra.

 

[Palletheking]

Nej - vi kommer till helt olika slutsatser.

Min slutsats (och jag tror att det är trådskaparens också) är att man faktiskt får bättre bilder med en bra kamera och glugg än vad man får med en sämre dito. Detta oavsett om man är en skicklig proffsfotograf eller en glad amatör.

Jag får inte samma bild från min 400D som min 5D mk III. Det skulle inte du heller få eller ett fullblodsproffs. Det ÄR skillnad på utrustningen och det GER bättre bilder.

Sedan om skillnaden är påtaglig och värd prisskillnaden är en annan sak.

Att Cartier- Bresson tog bilder som de flesta aldrig når upp till är ju en annan diskussion som knappast har med utrustningen att göra. Hade han fotat idag med dagens utrustning hade han säkert tagit fantastiska bilder. Björn Borg vann ju Wimbledon med träracket och de gamla golf mästarna sköt under par med hickory klubbor. Det har inget med mitt val av utrustning att göra.

Jag undrar om Cartier-Bresson fått bra kritik på Fotosidan med sina bilder. Tveksamt, tycker Kejsaren utan kläder förekommer rätt flitigt, plus att kritikbilder domineras av hårdredigerade bilder.