Avskaffa upphovsrätten!
- Trådstartare Grönbeck
- Start datum
KGS
Aktiv medlem
Nejdå, det är bara att konkretisera. Oavsett om det är materiella eller imateriella ting så står sej värdet över tiden och det värdet har kommande generationer samma rätt till oavsett.
Sedan har man ju faktiskt reducerat upphovsrätten rejält. Den gäller bara några decennier medan slott- o herresäten ärvs i sekler...
Fredrikpersson
Aktiv medlem
Lagen blandar ihop det.
Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m.
41 § Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett.
Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800).
henab
Aktiv medlem
Jo, det är dom också. Och jag vill inte ta bort upphovsrätten, bara anpasa den till mer rimliga nivåer. Att ha monopol i exempelvis 20 år räcker gott och väl som uppmuntran för att skapa ett verk. Om sen Gallerix eller någon annan vill fritt kopiera mina verk så är det helt okej, eftersom jag inte tycker det är rimligt att man ska kunna leva på gamla meriter i all evighet. Upphovrätt är till för att uppmuntra skapandet av verk, inte för att garantera försörjning till skaparnas barnbarn eller för att skapa ett evigt kulturmonopol för ett företag.
Liberalisering, avreglering och motverkande av monopol är något som uppmuntras på nästan alla andra marknader, varför inte på immaterialmarknaden?
Benganbus
Aktiv medlem
Kollat på Aftonbladet...
Vad säger man...när det inte är 1:a April??
Tråkigt, å litet taskigt av Falkvingen att hänga ut sig själv så här i tidningen..
man kan ju lätt tro att han e korkad, å de va väl inte hans mening...!
Men mellan de förvirrade raderna så känns det
som om budskapet är litet fundamentalistiskt...eller??
B-)
raderad12
Aktiv medlem
Först vill jag klargöra att jag inte är emot upphovsrätten (en del som har svårt att förlika sig med det jag säger, brukar försöka vrida det så). Det blir nog långt det här.. (uppdelat på två inlägg eftersom jag kom över 10 000 tecken).
Upphovsrätten är viktig, det är en lag med mycket lång historia som tillkom som ett svar från ett tillnyktrat samhälle på de knsekvenser som tryckpressen en gång innebar. Det var en balansgång för samhällsnytta och ett försök från lagstifteren att skapa rättvisa, i likhet med de flesta lagar. Upphovsrätten är lika för alla, därför måste man vara försiktig vid förändringar, så att balansen inte rubbas och samhällsnyttan skadas. Den är viktig för mig som skapare, oavsett om det är i form av fotograf, författare eller programmerare, den ger mig ensamrätt över mina verk vad gäller spridning, detta ovsett hurvida jag tänkt tjäna pengar på mitt verk, eller bara vill att mina foton inte skall spridas precis hur som helst. Ett exempel skulle ju kunna vara om jag som fotograf tagit bilder på en kvinnas mer intima kroppsdelar och tom. skrivit kontrakt med henne om att bilderna endast får användas i samband med sjukdomsupplysning. Sånt får givetvis inte spridas hur som helst, upphovsrätten ger mig precis den rätt jag bahöver för att kunna uppfylla min sida av modellkontraktet och dämed bevara kvinnans rätt och integritet. Nåja, nog om detta.
På sätt o vis hoppas jag att detta (klumpiga)försök till nytt parti får röster nog för att skaka om etablissemanget, för även om jag inte är för att avskaffa immaterialrätten, åtminstone inte som den i stora drag såg ut före EU, Bodström osv.. så tror jag att ett visst "omskakande" behövs. Jag ser detta som en, på sätt o vis ganska naturlig reaktion på vad som sker, inom den politik och lagstifning som ofta föregåtts av massiv lobbying och ivrigt påhejande av ett fåtal mycket stora företag och de organistioner som företräder dem.
En del vill gärna se immaterialrätten som någon sorts belöningar, det är väl genom detta somliga skriker "stöld" när de egentligen menar intrång i upphovsrätten.
Men immaterialrättens grundläggande syften har inget med belöning att göra, den har som syfte är att främja skapande och framsteg för samhällets bästa. I upphovsrättens fall genom att ge upphovsmän "tidsbegränsade" exklusiva rättigheter som begränsar andra från att sprida dennes verk. Dessa exklusiva rättigheter möjliggör för upphovsmän att t ex. publicera utan att andra har rätt till ytterligare spridning av dennes verk. Nobelpris och liknande är belöningar.
Patent är inte heller någon belöning, det är en tidbegränsad ensamrätt att industriellt nyttja en ny idé inom ett tekniskt område, detta mot att idén publiceras på ett för fackmannen reproducerbart sätt. Detta tillkom eftersom industriella saker kan kräva lång tid och oerhörda summor att realisera - fabriksinvesteringar som kräver en säkerhet för att överhuvudataget kunna bli av. Ursprungligen situationer där alternativen var; bevilja monopol för användande av idén, eller var utan de produkter idén leder till. Det var återigen samhällsnyttan som var ledordet, inte hurvida enskilda kunde tjäna pengar. Samhällsnytta var ledordet, inte att upprätthålla någon obskyr affärmetod eller någons självpåtagna halvt gudomliga "rätt" att tjäna pengar.
De som skriker "stöld" för att beskriva t ex. upphovsrättsintrång ber oss samtidigt att mellan raderna behandla rättssystemet som en auktoritet i etik: om kopiering är förbjuden, så måste det vara fel. Det är då viktigt att påpeka att rättsystemet refuserar den idén; att upphovsrättsintrång skulle vara "stöld". De hänvisar således till myndigheten.. men misstolkar vad myndigheten säger. Hela idén om att lagar definierar vad som är rätt och fel är ett misstag i stort. Lagar är, i bästa fall, ett försök från lagstiftaren att skapa rättvisa, men att säga att lagar definierar rättvisa eller etiskt handlande, det är vända bak o fram på saker o ting.
Forts nästa inlägg....
raderad12
Aktiv medlem
Re: Re: Avskaffa upphovsrätten!
Forts på mitt förra inlägg.
Men vad sysslar dagens lagstiftare med, våra politiker. Man tillåter upphovsrätten att gå mycket långt utanför vad den är tänkt att göra, på ett sätt som i kombination med datalogiska lösningar ger bolagen möjligheter som får konsekvenser för andra skapares upphovsrätt och tom. yttrandefrihet, som reglerar i människors helt legitima användande av eget kunnande och tom. egen egendom! Tro tjutton att folk blir minst sagt förbannade, det lär ju inte heller öka på betalningsviljan, å som lök på laxen inför man ett utökat kontrollsamhälle som östtyska STASI skulle varit anvundsjuk på, man använder tom. liknande argument - terrorism, ordning o reda osv.. Effektiv brottsbekämpning? Det är bara ett "straw-men" argument, inte olik den öst-propaganda som spreds när muren fortfarande var intakt. Jag kommer ihåg en sådan propaganda jag såg på sent 70-tal, där öst hävdade sitt vedervärdiga systems förträfflighet genom att visa bilder från tunnelbanan i NewYork i jämförelse med dito från ett välstädat Moskva... Hur effektivt det än må vara, så får inte ändamålet helga medlen, ett sånt övervakningssamhälle är det ingen som vill ha, brottslighet får bekämpas med andra metoder där man inte på förhand misstänkliggör hela landets befolkning. Våra mänskliga fri och rättigheter var ju en gång vårt moraliska vapen gentemot öststaterna, men fortsätter vi på Bodströms inslagna väg så kommer vi inte ens att kunna använda det mot Kina och Nord Korea! Tänk att vår rättsuppfattning kunde erodera så snabbt efter murens fall.
Åtminstone en EU-politiker har fattat vad det handlar om. Läs Charlotte Cederschiölds redogörelse i SVD Superkänslig datalag gynnar terroristerna. citat: "Det är ett lustigt sammanträffande att de starkaste lobbyisterna för förslaget har varit de stora, huvudsakligen amerikanska film- och musikbolagen." Det är återigen mediebolagen som står bakom. Jag "röstar" fortsättningsvis med plånboken - jag undviker att köpa saker från bolag som beter sig på detta sätt och hoppas på att många, många andra gör likadant.
Det värsta är att våra politiker vill gå längre än att lagra till vem vi ringt, när och från vilken plats (gps genom mobilen), när vi kopplar upp oss och vilka sajter vi besöker. Han vill tom. ge polisen rätt att göra helmig husrannsakan utan konkret brottsmisstanke och avlyssning av alla mobiler i ett område och DNA-tester oavsett vilken påföljd det ev. misstänkta brottet skulle kunna ge (tänk fildelare). Listan kan göras än längre.
Det är bara att hålla med Jan Guillou när han skriver: Bodströms nya lag - farligare än bin Ladin, tyvärr har Guillou uppenbarligen inte själv sett kopplingen till medieindustrin som "lobbar" för eländet, när han senare skriver: Över en miljon svenskar stjäl musik på nätet. och därmed i sitt språkbruk ställt sig på samma sida som de som lobbar för det han är emot - man får väl hoppas att det bara var ogenomtänkt slarvigt språkbruk. Kanske i ilska över att någon olovligen distribuerar nån av hans böcker på Kazaa, Guillou brukar ju vara påläst och kalla saker för sitt rätta namn. Apropå litteratur, den här länken nedan har jag tjatat med några gånger, men den förtjänar nog att upprepas igen. Till "vänsterikonen" Guillou, som en del kallat honom, skulle jag vilja säga: -Watch out what you wish for.. you may get it."
http://www.gnu.org/philosophy/right-to-read.sv.html
Idag har vi ju kommit till en punkt där även vanligt folk kan se att det inte är så "far out" som folk trodde när det skrevs 1997.
Nicklas Lundblad har också skrivit något väldigt tänkvärt i ämnet övervakning som klär av en del tankegångar: Efter den personliga integriteten. cirat: I stället för att kräva en privat sfär, ett krav som alltid bemöts av det skeptiska "vad har du att dölja?", kan hon välkomna övervakningen - under förutsättningen att hon får tillgång till allt insamlat material. Nu är rollerna ombytta. Om övervakaren vägrar att dela med sig av sina insamlade uppgifter kan den övervakade med fog fråga - vad har du att dölja? .... Vi bör misstro övervakaren mest när han uppger sig måna om vår privata sfär.
Nåja, åter till upphovsrätten. En sak som lagstiftaren uppenbarligen missat vid förändringarna i upphovsrätten är grundläggande kunskap inom datorkommunikation. Att publicering på Internet och tekniska skyddsåtgärder är en motsägelse i sig självt. Med en fungerande skyddåtgärd man inte olovligen ta del av verket utan att begå datorintrång. Men kan man del av ett verk i sin dator, då har du redan en kopia, det är så datorkommunikation fungerar, det är då din kopia som är i din ägo (jag förutsätter laglig förlaga, eftersom det är ett legitimt användande vi talar om, inte piratkopiering eller dataintrång som redan var förbjudet före lagändringarna). Ett mycket lysande exempel är fallet Jon Johansen, en norsk tonåring som ville se film inköpt i frankrike på sin norska DVD-spelare. Han och några andra skrev lite instruktioner som bröt CSS (Content Scrambling System) så att han kunde göra det. I Norge som då inte hade den lag emot kringgående av tekniska skyddsåtgärder, sparkade filmbolagen igång en stor process och anklagade honom för "olaga intrång i datorssystem". När försvaret frågade: Vilken dator har Jon gjort intrång i? Så blev svaret; "sin egen". Ridå, han friades givetvis, men det var då det..
Skyddåtgärder som är tänkta att hindra dig från att ta del av verket behöver inget nytt förbud. Sådant kallas sedan länge för dataintrång, detta handlar istället om att kunna få kontroll över din egendom i rent vinstmaximerings-syfte. Men skyddet mot kringång av tekniska åtgärder bygger som sagt på en motsägelse, vilket också är uppenbart. Lagen tillåter mycket riktigt kringgående om man lovligen innehar ett ex. av ett verk och kringgår den tekniska åtgärden för att själv kunna ta del av verket, detta är fullt tillåtet eftersom det ens egen egendom vi talar om.
Felet i lagen består i förbudet att t.ex. tillverka, importera, sälja, hyra ut eller i förvärvssyfte inneha produkter i syfte att kringgå en teknisk åtgärd. Vidare gäller det också produkter som huvudsakligen är utformade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta ett sådant kringgående och att de här förbuden också gäller på motsvarande sätt om man tillhandahåller tjänster.
I effekt förbjuder lagen således det som den tillåter, vilket i mitt huvud innebär att lagstiftaren inte vet vad den gör. Du får gå runt skyddåtgärder, men de verktyg man måste ha för att göra det blir förbjudna. Kunnigt folk är inte längre tillåtna att hjälpa mindre kunnigt folk till ett enligt samma lag fullt legitimt användande av egen egendom!
Det är rena snurren!
Det stannar inte heller bara i datorernas värld. Det finns exempel där biltillverkare skapar sig monopol genom detta. Privatpersoner får då inte tag i information för att laga sin egen bil eftersom kringåendet av skyddtekniken inte får spridas och för verkstaden utanför "kartellen" är det inte ens lönt att söka informationen eftersom de ändå inte får använda kunskapen. Verksäder utanför "kartellen" som inte har kunskapen kan således inte felsöka/reparera och blir därmed utlåsta från maknad och konkurens. Utvecklande?
Alltså, genom lagstiftandet har våra politiker lämnat ut en makt, som genom datalogiska lösningar i kombination med upphovsrätten, går mycket långt utanför samma lag och reglerar i den privata sfären vad folk gör med egen information, egna verk och tom. egen egendom! Cory Doctorow förklarar DRM biten rätt bra i sitt tal till Microsoft research. Eller varför inte läsa svenska översättningen av TCPA/Palladium FAQ som skrevs för tre år sedan, som bla tar upp de ruskiga konsekvenserna för yttrandefriheten, där t ex. mail till eller från en journalist inte går att läsa, eller helt sonika försvinner bara för att de som har tillgång till övervakningens produktionsmedel av någon anledning inte gillar journalisten. Hur i hela fridens namn kan de som lobbar för allt detta ens vänta sig att få ett enda öre? Det är för mig obegripligt, någon "goodwill" finns liksom inte mer, men det är väl därför de kämpar så hårt för att för all framtid permanenta dagens oligopol med hjälp av våra lagstiftare.
Återigen, Internet står idag för vad tryckpressen en gång innebar; en dramatisk sänkning av barriären för informationsspridning. Men tyvärr reagerar dagens "makt o kyrka" likadant nu som på Gutenbergs tid... Nyfeodalism.
Forts på mitt förra inlägg.
Men vad sysslar dagens lagstiftare med, våra politiker. Man tillåter upphovsrätten att gå mycket långt utanför vad den är tänkt att göra, på ett sätt som i kombination med datalogiska lösningar ger bolagen möjligheter som får konsekvenser för andra skapares upphovsrätt och tom. yttrandefrihet, som reglerar i människors helt legitima användande av eget kunnande och tom. egen egendom! Tro tjutton att folk blir minst sagt förbannade, det lär ju inte heller öka på betalningsviljan, å som lök på laxen inför man ett utökat kontrollsamhälle som östtyska STASI skulle varit anvundsjuk på, man använder tom. liknande argument - terrorism, ordning o reda osv.. Effektiv brottsbekämpning? Det är bara ett "straw-men" argument, inte olik den öst-propaganda som spreds när muren fortfarande var intakt. Jag kommer ihåg en sådan propaganda jag såg på sent 70-tal, där öst hävdade sitt vedervärdiga systems förträfflighet genom att visa bilder från tunnelbanan i NewYork i jämförelse med dito från ett välstädat Moskva... Hur effektivt det än må vara, så får inte ändamålet helga medlen, ett sånt övervakningssamhälle är det ingen som vill ha, brottslighet får bekämpas med andra metoder där man inte på förhand misstänkliggör hela landets befolkning. Våra mänskliga fri och rättigheter var ju en gång vårt moraliska vapen gentemot öststaterna, men fortsätter vi på Bodströms inslagna väg så kommer vi inte ens att kunna använda det mot Kina och Nord Korea! Tänk att vår rättsuppfattning kunde erodera så snabbt efter murens fall.
Åtminstone en EU-politiker har fattat vad det handlar om. Läs Charlotte Cederschiölds redogörelse i SVD Superkänslig datalag gynnar terroristerna. citat: "Det är ett lustigt sammanträffande att de starkaste lobbyisterna för förslaget har varit de stora, huvudsakligen amerikanska film- och musikbolagen." Det är återigen mediebolagen som står bakom. Jag "röstar" fortsättningsvis med plånboken - jag undviker att köpa saker från bolag som beter sig på detta sätt och hoppas på att många, många andra gör likadant.
Det värsta är att våra politiker vill gå längre än att lagra till vem vi ringt, när och från vilken plats (gps genom mobilen), när vi kopplar upp oss och vilka sajter vi besöker. Han vill tom. ge polisen rätt att göra helmig husrannsakan utan konkret brottsmisstanke och avlyssning av alla mobiler i ett område och DNA-tester oavsett vilken påföljd det ev. misstänkta brottet skulle kunna ge (tänk fildelare). Listan kan göras än längre.
Det är bara att hålla med Jan Guillou när han skriver: Bodströms nya lag - farligare än bin Ladin, tyvärr har Guillou uppenbarligen inte själv sett kopplingen till medieindustrin som "lobbar" för eländet, när han senare skriver: Över en miljon svenskar stjäl musik på nätet. och därmed i sitt språkbruk ställt sig på samma sida som de som lobbar för det han är emot - man får väl hoppas att det bara var ogenomtänkt slarvigt språkbruk. Kanske i ilska över att någon olovligen distribuerar nån av hans böcker på Kazaa, Guillou brukar ju vara påläst och kalla saker för sitt rätta namn. Apropå litteratur, den här länken nedan har jag tjatat med några gånger, men den förtjänar nog att upprepas igen. Till "vänsterikonen" Guillou, som en del kallat honom, skulle jag vilja säga: -Watch out what you wish for.. you may get it."
http://www.gnu.org/philosophy/right-to-read.sv.html
Idag har vi ju kommit till en punkt där även vanligt folk kan se att det inte är så "far out" som folk trodde när det skrevs 1997.
Nicklas Lundblad har också skrivit något väldigt tänkvärt i ämnet övervakning som klär av en del tankegångar: Efter den personliga integriteten. cirat: I stället för att kräva en privat sfär, ett krav som alltid bemöts av det skeptiska "vad har du att dölja?", kan hon välkomna övervakningen - under förutsättningen att hon får tillgång till allt insamlat material. Nu är rollerna ombytta. Om övervakaren vägrar att dela med sig av sina insamlade uppgifter kan den övervakade med fog fråga - vad har du att dölja? .... Vi bör misstro övervakaren mest när han uppger sig måna om vår privata sfär.
Nåja, åter till upphovsrätten. En sak som lagstiftaren uppenbarligen missat vid förändringarna i upphovsrätten är grundläggande kunskap inom datorkommunikation. Att publicering på Internet och tekniska skyddsåtgärder är en motsägelse i sig självt. Med en fungerande skyddåtgärd man inte olovligen ta del av verket utan att begå datorintrång. Men kan man del av ett verk i sin dator, då har du redan en kopia, det är så datorkommunikation fungerar, det är då din kopia som är i din ägo (jag förutsätter laglig förlaga, eftersom det är ett legitimt användande vi talar om, inte piratkopiering eller dataintrång som redan var förbjudet före lagändringarna). Ett mycket lysande exempel är fallet Jon Johansen, en norsk tonåring som ville se film inköpt i frankrike på sin norska DVD-spelare. Han och några andra skrev lite instruktioner som bröt CSS (Content Scrambling System) så att han kunde göra det. I Norge som då inte hade den lag emot kringgående av tekniska skyddsåtgärder, sparkade filmbolagen igång en stor process och anklagade honom för "olaga intrång i datorssystem". När försvaret frågade: Vilken dator har Jon gjort intrång i? Så blev svaret; "sin egen". Ridå, han friades givetvis, men det var då det..
Skyddåtgärder som är tänkta att hindra dig från att ta del av verket behöver inget nytt förbud. Sådant kallas sedan länge för dataintrång, detta handlar istället om att kunna få kontroll över din egendom i rent vinstmaximerings-syfte. Men skyddet mot kringång av tekniska åtgärder bygger som sagt på en motsägelse, vilket också är uppenbart. Lagen tillåter mycket riktigt kringgående om man lovligen innehar ett ex. av ett verk och kringgår den tekniska åtgärden för att själv kunna ta del av verket, detta är fullt tillåtet eftersom det ens egen egendom vi talar om.
Felet i lagen består i förbudet att t.ex. tillverka, importera, sälja, hyra ut eller i förvärvssyfte inneha produkter i syfte att kringgå en teknisk åtgärd. Vidare gäller det också produkter som huvudsakligen är utformade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta ett sådant kringgående och att de här förbuden också gäller på motsvarande sätt om man tillhandahåller tjänster.
I effekt förbjuder lagen således det som den tillåter, vilket i mitt huvud innebär att lagstiftaren inte vet vad den gör. Du får gå runt skyddåtgärder, men de verktyg man måste ha för att göra det blir förbjudna. Kunnigt folk är inte längre tillåtna att hjälpa mindre kunnigt folk till ett enligt samma lag fullt legitimt användande av egen egendom!
Det är rena snurren!
Det stannar inte heller bara i datorernas värld. Det finns exempel där biltillverkare skapar sig monopol genom detta. Privatpersoner får då inte tag i information för att laga sin egen bil eftersom kringåendet av skyddtekniken inte får spridas och för verkstaden utanför "kartellen" är det inte ens lönt att söka informationen eftersom de ändå inte får använda kunskapen. Verksäder utanför "kartellen" som inte har kunskapen kan således inte felsöka/reparera och blir därmed utlåsta från maknad och konkurens. Utvecklande?
Alltså, genom lagstiftandet har våra politiker lämnat ut en makt, som genom datalogiska lösningar i kombination med upphovsrätten, går mycket långt utanför samma lag och reglerar i den privata sfären vad folk gör med egen information, egna verk och tom. egen egendom! Cory Doctorow förklarar DRM biten rätt bra i sitt tal till Microsoft research. Eller varför inte läsa svenska översättningen av TCPA/Palladium FAQ som skrevs för tre år sedan, som bla tar upp de ruskiga konsekvenserna för yttrandefriheten, där t ex. mail till eller från en journalist inte går att läsa, eller helt sonika försvinner bara för att de som har tillgång till övervakningens produktionsmedel av någon anledning inte gillar journalisten. Hur i hela fridens namn kan de som lobbar för allt detta ens vänta sig att få ett enda öre? Det är för mig obegripligt, någon "goodwill" finns liksom inte mer, men det är väl därför de kämpar så hårt för att för all framtid permanenta dagens oligopol med hjälp av våra lagstiftare.
Återigen, Internet står idag för vad tryckpressen en gång innebar; en dramatisk sänkning av barriären för informationsspridning. Men tyvärr reagerar dagens "makt o kyrka" likadant nu som på Gutenbergs tid... Nyfeodalism.
christian veltman
Aktiv medlem
Intressant!
Hur många av er som skriver i denna tråd åtnjuter
egentligen upphovsrättsliga ersättningar
och arbetar som frilans ?
Hur många av er som skriver i denna tråd åtnjuter
egentligen upphovsrättsliga ersättningar
och arbetar som frilans ?
Fredrikpersson
Aktiv medlem
Svar till Magnus;
Imponerande inlägg, men jag måste erkänna att jag inte förstår vart du vill komma eller vilken slutsats du vill nå med ditt inlägg. Du hänvisar till en mängd avhandlingar och åker slalom mellan immaterialrätt och kritik mot det storebrorssamhälle du skymtar runt hörnet. Var är kopplingen mellan dessa två ämnen?
Med detta vill jag inte säga att jag kategoriskt avfärdar det du säger. Jag ser ockå en fara i det övervakningssamhälle som tekniken idag möjliggör. Även när det gäller upphovsrätten är jag för en översyn och moderninsering, men det är lätt att bortse ifrån svårigheten att skapa en lag som både är förutsägbar och flexibel. En lag som är lätt att tillämpa genom tydliga gränsdragningar och samtidigt inte blir omodern efter en kort tid genom t.ex teknikens snabba utveckling.
Jag tycker att några av dina slutsatser är lite väl enkla;
Du skriver att "En del vill gärna se immaterialrätten som någon sorts belöningar, det är väl genom detta somliga skriker "stöld" när de egentligen menar intrång i upphovsrätten.". För mig är intrång i upphovsrätten i de allra flesta fall synonymt med just stöld. En bild, en patenterarad teknik eller mönsterskyddad design är ofta en ekonomisk tillgång precis som t.ex. en mobiltelefon, bil eller DSLR. Lagen betraktar -helt riktigt i mina ögon - en stöld av en bild på samma sätt som stöld av en kamera. På det personliga planet - med hänvisning till det du helt triktigt påpekar om att lagen inte är lika med rättvisa eller etik - så skulle jag känna mig lika bestulen om någon tog mina bilder som om någon tog min kamera. Jag skulle faktiskt känna mig betydligt mera kränkt om någon tog alla mina negativ jämfört med om någon stal min kamera. Samma sak gäller företag. Vilket är mest skadligt att stjäla från IKEA, deras varumärke eller deras lager av möbler?
Du skriver också att "..patent är inte heller någon belöning, det är en tidbegränsad ensamrätt att industriellt nyttja en ny idé inom ett tekniskt område, detta mot att idén publiceras på ett för fackmannen reproducerbart sätt. Detta tillkom eftersom industriella saker kan kräva lång tid och oerhörda summor att realisera - fabriksinvesteringar som kräver en säkerhet för att överhuvudataget kunna bli av. Ursprungligen situationer där alternativen var; bevilja monopol för användande av idén, eller var utan de produkter idén leder till. Det var återigen samhällsnyttan som var ledordet, inte hurvida enskilda kunde tjäna pengar. Samhällsnytta var ledordet, inte att upprätthålla någon obskyr affärmetod eller någons självpåtagna halvt gudomliga "rätt" att tjäna pengar." Visst var samhällsnyttan ledordet. Men inte enbart. Utan även att ge uppfinaren en möjlighet att få tillbaka sin investering i FoU och tjäna pengar på sin uppfinning. Jag ser den "självpåtagna rätten att tjäna pengar" som en nödvändig komponent i den samhällsnytta du beskriver. Uppfinnaren ingår genom patentet ett "kontrakt" med staten som innebär att uppfinaren delar med sig av sin uppfinning genom att göra den offentlig mot att han/hon får en ensamrätt och möjlighet att exploatera som uppfinning kommeriellt vilket i sin tur ger möjlighet att vidareutveckla uppfinningen b å d e till samhällets nytta (arbetstillfällen osv.) och den enskildes nytta (tjäna pengar på sin uppfinning. Med andra ord, oljan i patentmaskineriet är både samhällsnytta och möjlighet för individen/företaget att tjäna pengar. Samma resonemeng kan föras om upphovsrätten även om det i detta fall rör sig om icke tekniska alster och oftast ett svagare legalt skydd än patentet.
Min slutsats: Gärna översyn av de immateriella rättigheterna i allmänhet och upphovsrätt i synnerhet. Men att betrakta immateriella tillgångar som mindre skyddsvärda än materiella tillgångar (om detta nu är din inte helt tydliga slutsats om feodalsamhällets återkomst) tror jag är ett stort misstag.
/F
Imponerande inlägg, men jag måste erkänna att jag inte förstår vart du vill komma eller vilken slutsats du vill nå med ditt inlägg. Du hänvisar till en mängd avhandlingar och åker slalom mellan immaterialrätt och kritik mot det storebrorssamhälle du skymtar runt hörnet. Var är kopplingen mellan dessa två ämnen?
Med detta vill jag inte säga att jag kategoriskt avfärdar det du säger. Jag ser ockå en fara i det övervakningssamhälle som tekniken idag möjliggör. Även när det gäller upphovsrätten är jag för en översyn och moderninsering, men det är lätt att bortse ifrån svårigheten att skapa en lag som både är förutsägbar och flexibel. En lag som är lätt att tillämpa genom tydliga gränsdragningar och samtidigt inte blir omodern efter en kort tid genom t.ex teknikens snabba utveckling.
Jag tycker att några av dina slutsatser är lite väl enkla;
Du skriver att "En del vill gärna se immaterialrätten som någon sorts belöningar, det är väl genom detta somliga skriker "stöld" när de egentligen menar intrång i upphovsrätten.". För mig är intrång i upphovsrätten i de allra flesta fall synonymt med just stöld. En bild, en patenterarad teknik eller mönsterskyddad design är ofta en ekonomisk tillgång precis som t.ex. en mobiltelefon, bil eller DSLR. Lagen betraktar -helt riktigt i mina ögon - en stöld av en bild på samma sätt som stöld av en kamera. På det personliga planet - med hänvisning till det du helt triktigt påpekar om att lagen inte är lika med rättvisa eller etik - så skulle jag känna mig lika bestulen om någon tog mina bilder som om någon tog min kamera. Jag skulle faktiskt känna mig betydligt mera kränkt om någon tog alla mina negativ jämfört med om någon stal min kamera. Samma sak gäller företag. Vilket är mest skadligt att stjäla från IKEA, deras varumärke eller deras lager av möbler?
Du skriver också att "..patent är inte heller någon belöning, det är en tidbegränsad ensamrätt att industriellt nyttja en ny idé inom ett tekniskt område, detta mot att idén publiceras på ett för fackmannen reproducerbart sätt. Detta tillkom eftersom industriella saker kan kräva lång tid och oerhörda summor att realisera - fabriksinvesteringar som kräver en säkerhet för att överhuvudataget kunna bli av. Ursprungligen situationer där alternativen var; bevilja monopol för användande av idén, eller var utan de produkter idén leder till. Det var återigen samhällsnyttan som var ledordet, inte hurvida enskilda kunde tjäna pengar. Samhällsnytta var ledordet, inte att upprätthålla någon obskyr affärmetod eller någons självpåtagna halvt gudomliga "rätt" att tjäna pengar." Visst var samhällsnyttan ledordet. Men inte enbart. Utan även att ge uppfinaren en möjlighet att få tillbaka sin investering i FoU och tjäna pengar på sin uppfinning. Jag ser den "självpåtagna rätten att tjäna pengar" som en nödvändig komponent i den samhällsnytta du beskriver. Uppfinnaren ingår genom patentet ett "kontrakt" med staten som innebär att uppfinaren delar med sig av sin uppfinning genom att göra den offentlig mot att han/hon får en ensamrätt och möjlighet att exploatera som uppfinning kommeriellt vilket i sin tur ger möjlighet att vidareutveckla uppfinningen b å d e till samhällets nytta (arbetstillfällen osv.) och den enskildes nytta (tjäna pengar på sin uppfinning. Med andra ord, oljan i patentmaskineriet är både samhällsnytta och möjlighet för individen/företaget att tjäna pengar. Samma resonemeng kan föras om upphovsrätten även om det i detta fall rör sig om icke tekniska alster och oftast ett svagare legalt skydd än patentet.
Min slutsats: Gärna översyn av de immateriella rättigheterna i allmänhet och upphovsrätt i synnerhet. Men att betrakta immateriella tillgångar som mindre skyddsvärda än materiella tillgångar (om detta nu är din inte helt tydliga slutsats om feodalsamhällets återkomst) tror jag är ett stort misstag.
/F
Grönbeck
Aktiv medlem
Re: Intressant!
Så om jag inte gör det idag, så kan jag inte göra det imorgon?
Och om jag inte gör det själv, så kan jag inte värna andras rätt till upphovsrättslig ersättning?
Och återigen, upphovsrätt innebär så mycket mer än bara ekonomisk ersättning. Jag skapar, jag offentliggör det jag skapar, jag vill ha fortsatt rätt att bestämma hur mina kreationer ska användas och i vilka sammanhang. Jag vill också slippa se någon annan tjäna pengar (eller goodwill eller vad som helst) på något jag skapat, även om jag själv kanske inte lyfter ersättning för det.
Utan upphovsrätt så finns det ju inget som reglerar vad andra får göra med mina alster, alltså kan någon annan än jag gå till ett tryckeri och trycka upp affischer efter mina bilder som jag tagit, och sedan sälja dessa. Eller använda dem i rent ideella syften, eller varför inte klistra upp dem över hela stan utan något vinstsyfte alls. Det är lika illa i vilket fall som helst eftersom jag då helt och fullt fråntas rätten till mitt eget verk. Det blir den sortens anarki som många, gudskelov helt felaktigt, tror gäller vid publicering på internet: alla bilder och all text som publiceras på internet är "free for grabs", har du publicerat något på internet så får du skylla dig själv och det är fritt fram för vem som helst att använda hur som helst. Som någon faktiskt sa i en forumtråd här på Fotosidan som svar på ett inlägg om att någon "snott" en bild som varit publicerad på just internet:
- Jag är inte så insatt i det, men det är mycket man frånsäger sig vid publicering på internet. Jag vet inte exakt vad men det är mycket.
(ovanstående citat fritt återgivet ur minnet, ordföljden stämmer inte men innebörden är korrekt återgiven)
Detta är givetvis helt fel med tanke på upphovsrättslagen eftersom du fortfarande har fullständiga rättigheter till allt du publicerar, oavsett medium. Jag vill att det ska fortsätta vara helt fel!
Så om jag inte gör det idag, så kan jag inte göra det imorgon?
Och om jag inte gör det själv, så kan jag inte värna andras rätt till upphovsrättslig ersättning?
Och återigen, upphovsrätt innebär så mycket mer än bara ekonomisk ersättning. Jag skapar, jag offentliggör det jag skapar, jag vill ha fortsatt rätt att bestämma hur mina kreationer ska användas och i vilka sammanhang. Jag vill också slippa se någon annan tjäna pengar (eller goodwill eller vad som helst) på något jag skapat, även om jag själv kanske inte lyfter ersättning för det.
Utan upphovsrätt så finns det ju inget som reglerar vad andra får göra med mina alster, alltså kan någon annan än jag gå till ett tryckeri och trycka upp affischer efter mina bilder som jag tagit, och sedan sälja dessa. Eller använda dem i rent ideella syften, eller varför inte klistra upp dem över hela stan utan något vinstsyfte alls. Det är lika illa i vilket fall som helst eftersom jag då helt och fullt fråntas rätten till mitt eget verk. Det blir den sortens anarki som många, gudskelov helt felaktigt, tror gäller vid publicering på internet: alla bilder och all text som publiceras på internet är "free for grabs", har du publicerat något på internet så får du skylla dig själv och det är fritt fram för vem som helst att använda hur som helst. Som någon faktiskt sa i en forumtråd här på Fotosidan som svar på ett inlägg om att någon "snott" en bild som varit publicerad på just internet:
- Jag är inte så insatt i det, men det är mycket man frånsäger sig vid publicering på internet. Jag vet inte exakt vad men det är mycket.
(ovanstående citat fritt återgivet ur minnet, ordföljden stämmer inte men innebörden är korrekt återgiven)
Detta är givetvis helt fel med tanke på upphovsrättslagen eftersom du fortfarande har fullständiga rättigheter till allt du publicerar, oavsett medium. Jag vill att det ska fortsätta vara helt fel!
christian veltman
Aktiv medlem
Tack för ditt svar Bengt 
På din första fråga svarar jag "ja".
Din andra "självklart!"
Anledningen till min fråga var om någon var insatt i frågor som rör den "lille" upphovsmannens vardag. Dvs konstnärer,musiker/kompositörer,fotografer oa andra vars namn inte är Michael Jackson eller Elvis Presley. Utan vanliga hårt arbetande människor som överlever tack vare just upphovsrättsliga ersättningar.Alla heter inte Gessle ;-)
Det känns ibland som få har insikt om verkligheten bland många konstnärer och gärna
vill ladda ned musiken etc gratis men själva ha betalt för sitt arbete ;-)
Så visst, slopa upphovsrätten men ge mig då
allt gratis såsom tex kamera och dator och allt annat*s*
På din första fråga svarar jag "ja".
Din andra "självklart!"
Anledningen till min fråga var om någon var insatt i frågor som rör den "lille" upphovsmannens vardag. Dvs konstnärer,musiker/kompositörer,fotografer oa andra vars namn inte är Michael Jackson eller Elvis Presley. Utan vanliga hårt arbetande människor som överlever tack vare just upphovsrättsliga ersättningar.Alla heter inte Gessle ;-)
Det känns ibland som få har insikt om verkligheten bland många konstnärer och gärna
vill ladda ned musiken etc gratis men själva ha betalt för sitt arbete ;-)
Så visst, slopa upphovsrätten men ge mig då
allt gratis såsom tex kamera och dator och allt annat*s*
raderad12
Aktiv medlem
Lite stökigt, det håller jag med om, många redigeringfel. Det mesta av det är klipp o klistra från egna inlägg i andra diskussioner i andra forum.
Nåja, kopplingen till storebror vi ser runt hörnet ligger i att det är samma bolag som påhejar våra politiker som i fallet med de senaste årens förändringar i upphovsrätten. Å det är ingen slump att det är så, idag är det så att mediebolagen (det är några av värdens största och mäktigaste organisationer vi talar om) är sas. dagens "makt o kyrka" i jämförelse med feodalismen på Gutenbergs tid. Att kontrollera informationen var att makt redan på den tiden, men är givetvis än mer så idag. Som Charlotte C. skriver: "lobbyisterna för förslaget har varit de stora, huvudsakligen amerikanska film- och musikbolagen"
Jag som varit engagerad i frågorna på svensk och europeisk nivå (även följt det globalt i diskussioner kring FN - WIPO - TRIPS) har givetvis också sett det tidigt. Det är en möjlighet i tekniken man försöker utnyttja, men för att kunna göra det (få kontroll över din egendom) så måste lagen först ändras och ett kontrollsamhälle införas - annars faller det platt. Läs TCPA/Palladium FAQ och Cory Doctorows tal, Cory förklarar varför det faller (man förser "attackern" dvs. du som kund, med både kryptot, kryptotexten och nyckeln, det är tom. din egendom eftersom du köpt exemplar av dem).
Som sagt, jag blir ofta missförstådd, men det beror nog på att ämnet är komplicerat när man samtidigt måste förstå både tekniken, datalogin och juridiken, det blir gärna till en hel bok.
Jag är inte i första hand för en modernisering, snarare, i första hand en återgång till ett rimligt utgångsläge till mer genomtänkta lösningar.
Alla känner vi talesättet: Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger..osv. Idag finns en sådan spridd, den går i termer som att upphovsrätten behöver förändras pga. Internet. Jag ser inte det. Lika lite som att vi skulle sluta rösta på våra politiker i demokratisk ordning på grund av någon terroratack (Jan Guilou formulerade det där bra). Piratkopiering har alltid varit förbjudet, det behövs ingen förändring i detta pga. Internet. Det enda Internet gjort är att sänka barriären för informationsspridning. Vilket givetvis har gjort det lättare att begå intrång i upphovsrätter, men det gör dem ju inte mindre olagliga.. Det kan inte heller bli mer förbjudet eftersom det redan var förbjudet före de senaste årens förändringar.
Nu hänvisar du till lagen i samma andetag som du misstolkar den, du sätter också nästan likhetstecken mellan kränkt och bestulen. Man måste skilja på äganderätten och immaterialrätten, de är fullständigt väsenskilda. Det är mycket viktigt att kunna göra den distinktionen, annars hamnar man lätt väldigt fel. Tro mig, du får göra vad du vill med dina tavlor, häng dem upp och ner, det är din rätt, din egendom, även om någon annan målat dem. Du får tom. sälja dem begagnade. Du får även avnjuta dina böcker var du vill ovsett om du befinner dig i indien eller flyger över atlanten. Men kolla nu regionskodningen på DVD, med förbudet mot kringång av tekniska åtgärder, så kan upphovsrättägaren bestämma var du avnjuter verket. Han har genom fått en kontroll över din egendom (rent juridisk är det nämare stöld än upphovsrättsintrång). Immaterialrätten glider således över på äganderättens område. Tänk nu åter på fallet Jon Johansen, vems dator gjorde han intrång i? Det enda han å kompisar gjorde var ju att instruera sina egna datorer och sedan publicera sina skrivna instruktioner. Alltså fullt legitima instruktioner - inte ritningar på en atom-bomb eller nåt som berör rikets säkerhet. Med dagens lag hade han mest troligt blivit fälld för att ha publicerat text som beskrev en fullt legitim handlig. Ja det är sjukt, men det blir så när man blandar ihop äganderätt och immateralrätt.
Därav vikten att kalla saker vid dess rätta namn. Man kan ockaå se det på ett enklare sätt. Stjäl jag någotong av dig, då har du blivit av med nåt, du har det inte längre, du kan sätta polisen på mig och bara kanske få tillbaks det jag stal eller kräva ersättning. Men begår jag upphovsrättsintrång, sprider nån av dina bilder (jag måste få en kopia för att kunna se dem), så har du fortfarande din kopia och du har fortfarande din rätt, du kan dessutom stämma mig ekonomiskt.
Thomas Jefferson har skrivit något av de finaste jag läst om immaterialrätt, varför ägande av fysiska ting inte är samma som det immateriella (visserligen om patent i detta fall):
He who receives an idea from me, receives instruction himself without lessening mine; as he who lights his taper at mine, receives light without darkening me. That ideas should freely spread from one to another over the globe, for the moral and mutual instruction of man, and improvement of his condition, seems to have been peculiarly and benevolently designed by nature, when she made them, like fire, expansible over all space, without lessening their density in any point, and like the air in which we breathe, move, and have our physical being, incapable of confinement or exclusive appropriation. Inventions then cannot, in nature, be a subject of property.
Jag brukar ibland slänga in detta för att underlätta "tänket", dessa frågor bör en domstol kunna svara på vid tvist:
1. Vad består verket ifråga utav?
Man kan inte ha upphovsrätt på något icke existerande, annars skulle vi öppna för upphovsrätt på oskrivna böcker = upphovsrätt på idéer och snudd på tankeförbud i vissa fall. Det skulle få allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten och tillgången på utvecklingsbara idéer (mjukvarupatent liknar detta sett ur programerarens synvinkel, ungefär som upphovsrätt på oskrivna böcker där någon har ensamrätt på iden till bästsäljaren denne bara kanske kommer att skriva nån gång).
2. Är detta ett verk?
Att nån skriver en kort alldaglig mening på tre-fyra ord gör ju inte att denne kan stämma andra som som skrivit samma mening. Med verkshöjd menas normalt att ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra. En domstol
ska inte bedöma om en viss stil eller trend skall vara skyddsvärd, det skulle ju vara bedrövligt om domstolar avgjorde vad som är konst och inte. Upphovsmannen behöver inte ens vara vid sina sinnes fulla bruk vid skapandet. Tom. LSD-påverkade hårdrockare på 70-talet fick upphovsrätt för sin musik och erkändes som skapare.
3. Har ett intrång begåtts i upphovsrätten?
Den uppenbara kärnfrågan.
4. Om intrång föreligger, har då en tillräckligt betydande del av verket kopierats/plagierats/framförts osv..?
Om jag skriver "Sicken jädra smäll" i en text så betyder det inte att jag kopierat manuset från Jönssonligan - alltså en variant på punkt 2, varje liten detalj av ett verk behöver inte vara ett verk i sig, tänk på alla rocklåtar som bygger på samma tre accord - frågan är alltså: Har verket kopierats/gjorts tillgängligt osv.. eller bara delar som rimligen inte åtnjuter upphovsrätt? Det finns ju också en citaträtt.
Någon direkt "rätt" att tjäna pengar ger inte lagen, den förser bara med ett tidsbegränsat monopol och talar om exploatering, vilket inte nödvändgtvis betyder pengar. Möjligheten att exploatera finns ju faktiskt även utan monopol, även om monopol uderlättar. Idealet vore kanske vara om det bara beviljades till sådant som annars riskerar underfinansiering, men sånt går ju inte att veta förrän bakefter, så lagstifta i den linjen ter sig hopplöst.
Idag ser vi ju också en avart, företag som inte tillverkar något, det enda man kan "köpa" av dem är ett "löfte" om att inte bli stämd. Dvs. företag som har som enda idé att samla på sig patent och stämma skiten av dem som inkräktar. Samhällsnyttan?? Det enda samhället får är en beskrivning på något andra inte får göra, ett effektivt utvecklingsförbud som är i vägen för nya produkter. Man ser dessa "patentpirater" framförallt inom mjukvara. Det är ju så lätt att ha idéer inom det, vanliga användare har det nästan dagligen det när de retar sig på att något är krångligt eller att nåt program inte klarar det de vill göra. Ett patent kräver ju inte någon fungerande prototyp (har krävt en gång i tiden), så man behöver inte utvekla programmet eller ens kunna någon programmering, det räcker med beskriva funktionen man tänkt sig tillsammans med en duktig patentjurist (de som tjänar mest på det).
Det ena är inte mer skyddsvärt än det andra. Immaterialrätten är dock ingen "naturrätt" såsom äganderätten, men den är oerhört viktig och samhället som vi ser det skulle hamna i kaos om man följde piratpatiets råd fullt ut. Här ses hur jag försvarar den från en fotografs synvinkel i 5 inlägg:
http://infeko.idealist.nu/phpBB/viewtopic.php?p=208
Mitt ordval om nyfeodalism kommer snarare av att man ser en elit som har tillgång till övervakningens produktionsmedel och ett oligopol inom värdefull information som underblåses av de med tillgången på övervakningen.
Grönbeck
Aktiv medlem
christian veltman skrev:
Tack för ditt svar Bengt
På din första fråga svarar jag "ja".
Din andra "självklart!"
Anledningen till min fråga var om någon var insatt i frågor som rör den "lille" upphovsmannens vardag. Dvs konstnärer,musiker/kompositörer,fotografer oa andra vars namn inte är Michael Jackson eller Elvis Presley. Utan vanliga hårt arbetande människor som överlever tack vare just upphovsrättsliga ersättningar.Alla heter inte Gessle ;-)
Det känns ibland som få har insikt om verkligheten bland många konstnärer och gärna
vill ladda ned musiken etc gratis men själva ha betalt för sitt arbete ;-)
Så visst, slopa upphovsrätten men ge mig då
allt gratis såsom tex kamera och dator och allt annat*s*
Då misstolkade jag ju helt uppenbart ditt tidigare inlägg med frågan om hur många av oss som skrev som var frilansare.
Då ser jag din fråga i ett helt annat ljus och mitt svar ska således inte ses som kritik mot dig och din fråga. Tack för klargörandet!
