AI - får vi en verklig diskussion om AI nu??

[Sten-Åke Sändh]

Jag tror att många av oss i den fria världen inte riktigt har förstått vilket starkt grepp om samhället som Partiet har i Kina. Någon allmän tillgång till AI-baserade tjänster kommer inte att tolereras.

Det är absolut sant men problemet är ju att de måste gå samma väg i Kina också och det är klart att de kommer försöka koppla ihop varje individs "sociala poäng" med vad de tillåter individerna att göra men man ska heller inte underskatta att väldigt många kineser studerar utomlands och där kommer nog partiet ändå ha svårt att avskärma individerna från annat inflytande.

De kommer säkert försöka filtrera som sovjetstaten gjorde analogt då bara en del på den tiden hade tillgång till exv. ett bredare urval av litteratur - en del måste ju faktiskt ha tillgång till allt för annars vet man ju inte ens vad man ska censurera för allmänheten. Både kineser och ryssar kommer ställas inför exakt samma dilemma i en AI-framtid. Eftersom du inte har DN så har du säkert missat följande väldigt intressanta DN artikel från 11/4.

DN KULTUR Alice Berggren: AI ställer ohyggliga krav på den digitala arbetarklassen

"Det är lätt att tro och frukta att de artificiella intelligenserna i allt högre grad styr sig själva, och blir smartare bakom våra ryggar. Men i själva verket kräver de nya systemen mer mänsklig arbetskraft än tidigare. Detta arbete sker i låglöneländer som Kenya och Venezuela, skriver Alice Berggren. "

Och det är nog inte en helt osann föreställning. Problemet är dess enögda fokus på en falsk dikotomi mellan automation och mänsklig arbetskraft, som gör oss blinda för vad som faktiskt försiggår bakom kulisserna på de stora techbolagen. De senaste AI-systemen – som Chat GPT och nu även GPT-4 – är inte mindre utan mer beroende av mänsklig omdömesförmåga och styrning, och därmed av mer mänsklig arbetskraft, än tidigare.

Anledningen till att de nya AI-modellerna upplevs som så smarta är inte för att de har uppnått en ny, revolutionerande grad av autonomi. Snarare beror det på andelen mänsklig värdering och bedömning i deras konstruktion. Men den enorma arbetskraft som detta kräver kommer inte från Silicon Valley i första hand, utan från hundratusentals exploaterade digitala arbetare i andra delar av världen. "

(Min anm.: Läs Kenya, Filippinerna och andra länder där engelskkunskaper är hyfsat väl spridda och där IT-världens nya billiga IT-arbetarklass finns som behövs för detta viktiga AI-referens och uppmärkningsarbete. Dessa är så uselt betalda att Alice Berggren och andra nu börjat tala om en ny era av neokolonialism.

Något som inte understryks lika ofta är att träningen bara är effektiv om den data som används är av hög kvalitet. För att en AI ska kunna lära sig någonting alls måste all träningsdata vara noga kategoriserad och märkt – ju mer ingående och detaljerat, desto bättre.

Att klassificera och beteckna data kallas för datamärkning och den utförs i stor utsträckning av människor. Det kan handla om att markera alla rödljus i en sekvens trafikbilder, bedöma tonen i en kort text eller avgöra om ett videoklipp visar två personer som dansar eller som slåss. Det är tack vare datamärkning som AI-modellen över huvud taget kan lära sig identifiera skillnader och mönster mellan olika typer av data.

Denna grundläggande form av datamärkning krävs för i princip all AI-utveckling.


Så det kommer säkert krävas mängder av manuellt metadata märkningsarbete även i Kina. Ska bli intressant att se hur de kommer bete sig för att styra upp det.



!!! Trodde ni som jag att AI var smartare än att vara helt beroende av manuell märkning i grunden för sin magi? En manuell märkning som utförs av hårt exploaterad och underbetald arbetskraft i fattigare länder i Afrika och Asien? AI är nog faktiskt långtifrån så magiskt som AI-evengelisterna vill få oss att tro. !!! ... även om det räcker väl som det är för att imponera stort.

 

[Sten-Åke Sändh]

Svar på:
”De som inte orkar läsa och skriva kommer heller inte lära sig något. Det gällde för 20 år sedan när digitalkamerorna kom och det har gällt ända fram till nu”

Detta foruminlägg är inte korrekt av flera anledningar. För det första är påståendet att de som inte orkar läsa och skriva inte kommer att lära sig något en generalisering som saknar vetenskapligt stöd. Inlärning är en komplex process och det finns många olika sätt att förstå och ta till sig information.

För det andra exkluderar påståendet personer med olika typer av hinder som kan påverka deras förmåga att läsa och skriva, såsom dyslexi, inlärningssvårigheter, språkliga eller kulturella skillnader. Det är viktigt att inte anta att alla har samma förmåga och möjlighet att läsa och skriva.

För det tredje baserar påståendet sig på en föråldrad syn på teknologi. Digitala kameror betraktades som en ny teknologi för 20 år sedan, men tekniken har utvecklats enormt sedan dess. Det finns nu många olika sätt att lära sig om digital fotografi som inte kräver omfattande läsning och skrivning, såsom videoklipp, ljudbeskrivningar och interaktiva handledningar.

Slutligen ignorerar påståendet den mångfald av inlärningsmetoder som finns. Alla har olika inlärningsstilar och preferenser, och vissa personer kan föredra att lyssna på föreläsningar, titta på bilder eller använda andra metoder för att lära sig. Att säga att de som inte orkar läsa och skriva inte kommer att lära sig något är en förenklad syn på inlärning och bortser från den rika variationen av sätt att lära sig.

Sammanfattningsvis är detta foruminlägg felaktigt eftersom det generaliserar, exkluderar olika grupper av människor, inte tar hänsyn till teknologiska framsteg och bortser från mångfalden av inlärningsmetoder. Det är viktigt att vara medveten om olika sätt att lära sig och inte dra förhastade slutsatser om någons förmåga att lära baserat på deras läs- och skrivförmåga.

Mvh, chatgpt

Korrekt är nog inte ett lyckat ordval i detta sammanhang. Ja de som inte orkar läsa eller av andra skäl saknar möjligheter att ta till sig även mer komplicerad text - eller saknar nödvändiga referensramar och andra nödvändiga färdigheter - kommer tyvärr att diskrimineras. Det är just av det skälen som man nu uti i kommunerna med alla medel man har försöker lära dagens elever att läsa och skriva bättre. Det här är också en nyckelfråga om vi inte ska få ännu större integrationsproblem än de vi redan har. Tyvärr hjälper ju inte det de årskullar som i årtionden fått en allt sämre språkträning.

Det är min förhoppning att AI nu kanske kommer att kunna hjälpa en del bara man faktiskt kan lära sig hur man ska kommunicera med de generella AI-systemen. Just att AI systemen kan hjälpa många som nu sliter med att ta till sig omfattande och komplicerade texter tror jag kan ha stor nytta av de nya systemens snabba och koncentrerade textsynteser.

Du pratar om att det skett stora framsteg med tekniken och inte minst kameratekniken och det har det men samtidigt ser vi ju vad det också har lett till. Hur mycket har det inte evighetsmöljats bara här på Fotosidan om exv. Sonys menysystem som jag faktiskt skärskådat ordentligt och kunnat konstatera att det med några få undantag följer den rekommendation på 7 +-2 menyalternativ max i en meny nästan till punkt och pricka. Den rekommendationen kom man fram till hos Chalmers för många årtionden sedan. Så rent teoretiskt är detta utskällda menysystem näst intill exemplariskt. Snittet låg på drygt 7 menyval i en meny.

Likväl är det ett problem för många då antalet funktioner fördubblats minst, om man jämför min 10 år gamla A7r och min nya A7 IV. Så ska man kunna utnyttja en modern kameras alla finesser så måste man kunna läsa och förstå.

Du kan ju alltid fråga ChatGPT vad den har att säga om "funktionell analfabetism".

Jag frågade min kompis Bing Copilot: "Vad är funktionell analfabetism?"

Jag fick följande svar:

"Funktionell analfabetism är en term som används för att beskriva läs- och skrivförmågor som otillräckliga "för att klara av vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå." I Sverige definieras funktionell analfabetism till att kunna läsa och skriva lika bra som en mellanstadieelev."

Det finns alltså många idag - även infödda svenskar - som inte kan läsa och skriva lika bra som en genomsnittlig mellanstadieelev kan. Idag är det också nästan lika viktigt att kunna läsa och skriva även på engelska. Det finns fortfarande infödda svenskar som bara fått en sexårig Folkskola som utbildning. Jag tror inte ens att de överhuvudtaget läste någon engelska och ett antal decennier var tyska det man läste och inte engelska. På min mammas tid var tyska det som gällde.

Sedan finns mängder av folk med dysleksi och andra kognitiva variationer samt de som hämmas av grava koncentrationssvårigheter. Där vet vi ju också att man länge inte alls haft samma stöd för dessa elever som vi hade på 80-talet då jag var lärare på Högstadiet och det är bara djupt tragiskt att de svikits svårt under de efterföljande åren.

Genom åren har jag träffat flera beundransvärda människor som förstått att de måste försöka reparera dåliga kunskaper i både svenska och engelska för att kunna klara sig i både samhälle och på sina jobb. Kunskaper och färdigheter som de ibland inte kunnat tillägna sig eftersom de kanske bara saknat studiero i en då stökig familjesituation eller kanske saknade tillräckligt stöttande föräldrar under dessa kritiska skolår. Av detta skäl är det också enormt viktigt att det finns möjlighet att skaffa sig dessa kunskaper och färdigheter även som vuxen.

Trots det kommer det finnas en hel del människor som av olika skäl kommer ha svårt med både läsning och läsförståelse och vardagsmatematiken och som kommer ha behov av extra stöd och hjälp för att kunna leva i vårt samhälle. Vardags-Sverige är tyvärr sällan anpassat för funktionella analfabeter eller ens för folk med de minsta kognitiva problemen. Sverige som ju Fredrik Lindström kallat "Världens modernaste land" har ju f.ö. bara några få procent av alla jobb idag som kan klassas som "enkla" och inte kräver några speciella kunskaper. Så utan basala kunskaper så finns bara ett mycket mycket smalt fönster öppet för de som vill ha ett jobb, vare sig de är infödda eller invandrare.

Många skäms över sina handikapp i dessa sammanhang, vilket gör situationen ännu värre - för okunskapen och de begränsningar i individens färdigheter som ofta följer med dessa problem är dessutom stigmatiserande.

Tålamodet med avvikelser är inte särskilt stor i dag i "de lyckades land", där alla förväntas vara "lyckade" och "självgående" och kunna klara sig i samhället på egen hand. Tyvärr kan ju inte alla det.

 

[Sten-Åke Sändh]

[QUOTE="Sten-Åke Sändh, post: 2329698, member: 46179"… Så kan ett svek också se ut! Inget ont uppsåt fanns men det blev väldigt fel trots det. En del av er som tycker det är jobbigt att läsa kanske gick i den skolan?


….På den vägen är det med Grundskolan och effekterna syns hos generation efter generation och även på Fotosidan!

Kära femtiotalist,

Tack för att du delade dina åsikter om din upplevelse av läsförståelse baserat på din skolgång på femtiotalet. Det är alltid intressant att höra olika perspektiv och erfarenheter.

Det är viktigt att komma ihåg att tiden förändras och att utbildningssystemet har utvecklats över åren. Skolundervisning och metoder för läsförståelse har förbättrats baserat på forskning och erfarenheter från olika generationer av elever.

Att ha gått i skolan på femtiotalet och sextiotalet ger dig säkert en unik upplevelse och kunskap. Samtidigt är det också viktigt att erkänna att det finns många andra faktorer som kan påverka läsförståelse, såsom individuell begåvning, intresse och motivation för att lära sig.

Det är viktigt att komma ihåg att vi alla lär oss och förstår på olika sätt och i olika tider. Att använda en överlägsen ton gentemot andra baserat på ens utbildningstidpunkt kan vara oartigt och osakligt. Istället kan vi alla lära av varandras erfarenheter och respektera olikheter.

Låt oss ha en respektfull och öppen dialog och erkänna att vi alla har något att lära av varandra, oavsett vilken tid vi har gått i skolan.

Vänliga hälsningar,
ChatGPT
[/QUOTE]

Nej det är verkligen inte osakligt. Skolorna har ju länge använt sig av standardiserade prov och numera jämförs ju inte bara eleverna i Sverige med varann utan även med resten av Europas skolresultat.

Just den skrivningen du syftat på här hade nog väldígt lite med femtiotalet att göra men mer med hela 80-talet då jag under 10 år var SO-lärare på Högstadiet. Jag baserar det jag skrivit här i stor utsträckning på vad jag under 9 års tid+ (hela 80-talet i stort) såg de som då var 13-15 år presterade. De som jag och mina lärarkollegor då undervisade borde väl vara mellan ca 45 och 58 år. Idag verkar det tidiga 80-talet, trots vad jag skrivit ovan, nästan betraktas som en guldålder när kunskaper och färdigheter avhandlas idag och skälet är väl främst att det var tiden innan Göran och Ylva drev ut de flesta akademikerna från Grundskolan. Så grattis om ni har de åldrarna inne idag - sedan gick det snabbt utför.

Personligen lämnade jag Haninge och Brandbergens Skola därför att Haninge Kommun i princip gick i konkurs då i slutet av 80-talet efter att ha gått i borgen för den stora ombyggnaden som då skedde i Brandbergen av sociala skäl (Formator hette det företaget). Skolan hade i slutet inte råd till läroböcker utan vi ägnade massor av tid åt att "kopiera" istället för att planera lektioner och undervisa. Städningen funkade inte ens, så jag hade svårt med rösten av allt kritdamm. För mig var det en arbetsmiljöfråga som gjorde att jag slutade. Jag älskade mitt jobb som lärare och Brandbergsskolan var till en början en helt fantastisk skola men det funkade helt enkelt inte längre mot slutet och jag kände att jag nog gjort färdigt min samhälleliga värnplikt efter de drygt 9 åren. Jag fick snabbt ett nytt jobb som var betydligt bättre betalt i IT-världen.

När jag gick i pension funderade jag ett tag på att avsluta med några år på Högstadiet igen men kom fram till att jag nog inte längre hade särskilt mycket där att göra. Under de åren som gått har skolan blivit hårt byråkratiserad och precis som vi befarande med Göran och Ylvas reform så har allt mindre tid kommit att läggas på verklig undervisning och allt mer på administration och annan verksamhet än undervisning, så jag avstod och det var nog ett bra beslut, för om jag passade perfekt för 80-talets skola , så passar dagens skola och jag nog inte alls särskilt bra ihop.

Det verkar dock faktiskt, som att pendeln nu äntligen håller på att svänga. Så skolan kanske både kan få en välbehövlig arbetsro och de resurser som den behöver för att lyckas. Jag är glad att mina barnbarn kommer få en möjlighet att ta del av detta nu.

 

[Sten-Åke Sändh]

Lögn, förbannad lögn och statistik.
Varför går de långa eftergymnasiala utbildningar? För att de har dålig läsförståelse så det tar en evinnerlig tid för dem att bli färdiga? För att i takt med minskad läsförståelse har det som kommer ut av gymnasieutbildningarna blivit så dåligt att det efterfrågas högskola/universitet där det tidigare räckte bra med gymnasiet?

Statistik kan inte bara läsas, dem måste tolkas med eftertanke.

Jag har tänkt på det här mycket. På 70-talet läste gymnasieeleverna bl.a. Dikt och Data och Dikt och Tanke. Det var två massiva böcker textmässigt med nästan bara text sida upp och sida ner, där bilder var betydligt färre än i motsvarande läromedel jag sett sedan 80-talet. Skillnaden mellan dessa årtionden är markant.

LIBRIS - Dikt och data : (kb.se)
LIBRIS - Dikt och tanke : (kb.se)

Även jag har undervisat en del på Gymnasiet under min praktik på Lärarhögskolan bl.a. på Södra Latin i Stockholm och i Nacka Gymnasium och det kan jag säga er att Carl Magnus Wendt på Södra Latin som var historie- och samhällskunskapslärare där, ställde ordentligt höga krav på sina kunniga studenter som ju var så pas kunniga av just det skälet. De var en fröjd att undervisa hans klasser. ... men det var skillnad på skolor och skolor även då.

Jag läste Historia, Samhällskunskap och Geografi på Stockholms Universitet och då var väl normen att man skulle plöja ett antal böcker och ca 1000 till 1200 sidor på ca en månad. Sedan fick man en skrivning på allt. En hel del av litteraturen var på engelska.

Men det ska sägas att många av just de som då pluggade till lärare gjorde vad de kunde för att få lärarna att sänka ribban, så de tillhörde verkligen inte eliten. Jag kommer ihåg det som igår när man tjafsade med lärarna om hur många A4-sidor man förväntades skriva kring en uppgift. Fyra-fem stycken tyckte läraren, som direkt fick följdfrågan: Eh, med vilket radavstånd? (vi hade inga datorer då utan skrev på skrivmaskin). Ett och ett halv eller två??

Så det har verkligen skett en kunskapsnivellering över tid och begreppet "Gymnasium" idag är en papperskonstruktion väl i takt med tidsandan från Görans (s) och Ylvas (VPK) glada dagar, som har mycket lite att göra med tiderna innan då man skiljde på Gymnasier, Realskolor och Yrkeskolor. Läroplan för Grundskolan LGR 80 gav en skola som i sig var uppdelad i tre. En del linjer med en bokstav var teoretiska. Gick man i 9T gick man i en klass med elever som siktade på att bli ingenjörer via något Tekniskt Gymnasium medan linjer med två bokstäver som 9 TP (teknisk-praktisk) eller HT (Hushållsteknisk).

Så till det då nya Gymnasiet. Simsalabim så gick alla i Gymnasiet för helt plötsligt hade det blivit stigmatiserande att gå i Yrkesskolor. Om man tidigare gått i Yrkesskola för Bilmekaniker så kunde man nu gå i Gymnasiet istället med "Fordons teknisk"-inriktning. På den tiden var det fortfarande vanligt med "syjuntor" bland kvinnor och det fina med den här reformen var ju att den på pappret gjorde att alla barn plötsligt gick i Gymnasiet och att alla fick rusa ut på examensdagen och bära studentmössa. Men det tog ju inte lång tid innan det följdes upp med följdfrågor, för så lätt rundade inte den skenreformen statusmedvetna syjuntedeltagare.

 

[Sten-Åke Sändh]

Vad hände med trådskaparen?
Ett offer för Ai?

Jag har svårt att se att jag skulle bli något offer för AI. Tvärtom så kommer jag vara en av de som verkligen kommer ha nytta av AI. AI vet jag redan nu kommer göra det möjligt för mig att mycket lättare och snabbare lära mig massor av nya saker och det ska verkligen bli skitkul. Det är ju redan nu rena tivolit. Värre och betydligt jobbigare kommer det nog bli för många yngre som aldrig riktigt lärt sig att fråga och som kommer vara de som rationaliseras bort innan de ens fattat att deras jobb kommer fixas mycket snabbare och bättre av AI än av dem själva. Jag har sedan 7 år redan lämnat arbetsmarknaden, så jag kommer nog vara näst intill osårbar i det avseendet.

Jag har sålt två bostäder förra året och deklarerat dessa. Det är huvudskälet till min senaste frånvaro. Den senaste bildiskussionen är jag också rätt ointresserad av. Jag har mer sett bilar som ett besvär än en tillgång här i Skärgården. Jag har bara en smart elbike från Vässla istället eller som jag brukar säga, från Tässla, för att boosta min taskiga billösa image lite.

Att deklarera tar också sin lilla tid även om Skatteverket numera är fantastiskt IT-mässigt. Förr när jag var barn svor de vuxna omkring mig så fort det var dags att deklarera eller någon bara nämnde skatter och Skatteverket. Idag är det en fröjd att använda deras smarta applikationer och behöver man ringa så har de även en suverän teleservice i en tid när många skitföretag och organisationer inte ens bevärdigar med ett telefonnummer. Guldstjärna Skatteverket!!

 

[Sten-Åke Sändh]

La Prima Vera!

Så, nu ska ni slippa mig fullständigt ett bra tag till.
Jag har några stories jag vill skriva och så ska jag titta på blåsipporna, ljuset och havet och susa fram på min fåniga lilla Tässla Bike - medan ni jobbar vidare för att spara ihop till era framtida häftiga AI-styrda bilar eller betala av på lånen för gamla fossilök och gårdagens Tesslor.

En konstig grej: När jag åker på bilfärjan med min bike, så är det den folk verkar vara mer intresserad av än alla bilarna här, där även en Tessla är en gäspning idag. Detta trots att min fåniga lilla bike inte har 1000 Tessla--hästar och bara gör 25 på full "gas"och batteriet bara räcker i fyra mil och inte ens det, om jag ska vara riktigt uppriktig. Den verkar plötsligt riktigt het i dessa dyrtider, för de som frågar mig verkar plötsligt ha fattat att det i princip är gratis att åka med den. Med en korg fram och en bak så kan man faktiskt t.o.m. susa och veckohandla med den.

Vässla BIKE (vassla.se)

Kanske en del faktiskt börjat inse att man kan sälja minst en av två, tre eller fler bilar en del familjer har exv. ute bland de mer välbeställda ute på Resarö och på gräddhyllan Karlsudd på Bogesund, där det även är poppis bland kidsen att ha moppebiljeepar med A-traktorskyltar på. Borta är även risken att få P-böter i hålan Vaxholm, där det aldrig finns parkeringsplatser på sommaren, annat än för cyklar och Tässlor.

 

[fotobollfoto]

Jag har svårt att se att jag skulle bli något offer för AI. Tvärtom så kommer jag vara en av de som verkligen kommer ha nytta av AI. AI vet jag redan nu kommer göra det möjligt för mig att mycket lättare och snabbare lära mig massor av nya saker och det ska verkligen bli skitkul. Det är ju redan nu rena tivolit. Värre och betydligt jobbigare kommer det nog bli för många yngre som aldrig riktigt lärt sig att fråga och som kommer vara de som rationaliseras bort innan de ens fattat att deras jobb kommer fixas mycket snabbare och bättre av AI än av dem själva. Jag har sedan 7 år redan lämnat arbetsmarknaden, så jag kommer nog vara näst intill osårbar i det avseendet.

Jag har sålt två bostäder förra året och deklarerat dessa. Det är huvudskälet till min senaste frånvaro. Den senaste bildiskussionen är jag också rätt ointresserad av. Jag har mer sett bilar som ett besvär än en tillgång här i Skärgården. Jag har bara en smart elbike från Vässla istället eller som jag brukar säga, från Tässla, för att boosta min taskiga billösa image lite.

Att deklarera tar också sin lilla tid även om Skatteverket numera är fantastiskt IT-mässigt. Förr när jag var barn svor de vuxna omkring mig så fort det var dags att deklarera eller någon bara nämnde skatter och Skatteverket. Idag är det en fröjd att använda deras smarta applikationer och behöver man ringa så har de även en suverän teleservice i en tid när många skitföretag och organisationer inte ens bevärdigar med ett telefonnummer. Guldstjärna Skatteverket!!

Du provade inte att be chat-got om hjälp?

 

[Bengf]

Korrekt är nog inte ett lyckat ordval i detta sammanhang. Ja de som inte orkar läsa eller av andra skäl saknar möjligheter att ta till sig även mer komplicerad text - eller saknar nödvändiga referensramar och andra nödvändiga färdigheter - kommer tyvärr att diskrimineras. Det är just av det skälen som man nu uti i kommunerna med alla medel man har försöker lära dagens elever att läsa och skriva bättre. Det här är också en nyckelfråga om vi inte ska få ännu större integrationsproblem än de vi redan har. Tyvärr hjälper ju inte det de årskullar som i årtionden fått en allt sämre språkträning.

Det är min förhoppning att AI nu kanske kommer att kunna hjälpa en del bara man faktiskt kan lära sig hur man ska kommunicera med de generella AI-systemen. Just att AI systemen kan hjälpa många som nu sliter med att ta till sig omfattande och komplicerade texter tror jag kan ha stor nytta av de nya systemens snabba och koncentrerade textsynteser.

Du pratar om att det skett stora framsteg med tekniken och inte minst kameratekniken och det har det men samtidigt ser vi ju vad det också har lett till. Hur mycket har det inte evighetsmöljats bara här på Fotosidan om exv. Sonys menysystem som jag faktiskt skärskådat ordentligt och kunnat konstatera att det med några få undantag följer den rekommendation på 7 +-2 menyalternativ max i en meny nästan till punkt och pricka. Den rekommendationen kom man fram till hos Chalmers för många årtionden sedan. Så rent teoretiskt är detta utskällda menysystem näst intill exemplariskt. Snittet låg på drygt 7 menyval i en meny.

Likväl är det ett problem för många då antalet funktioner fördubblats minst, om man jämför min 10 år gamla A7r och min nya A7 IV. Så ska man kunna utnyttja en modern kameras alla finesser så måste man kunna läsa och förstå.

Du kan ju alltid fråga ChatGPT vad den har att säga om "funktionell analfabetism".

Jag frågade min kompis Bing Copilot: "Vad är funktionell analfabetism?"

Jag fick följande svar:

"Funktionell analfabetism är en term som används för att beskriva läs- och skrivförmågor som otillräckliga "för att klara av vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå." I Sverige definieras funktionell analfabetism till att kunna läsa och skriva lika bra som en mellanstadieelev."

Det finns alltså många idag - även infödda svenskar - som inte kan läsa och skriva lika bra som en genomsnittlig mellanstadieelev kan. Idag är det också nästan lika viktigt att kunna läsa och skriva även på engelska. Det finns fortfarande infödda svenskar som bara fått en sexårig Folkskola som utbildning. Jag tror inte ens att de överhuvudtaget läste någon engelska och ett antal decennier var tyska det man läste och inte engelska. På min mammas tid var tyska det som gällde.

Sedan finns mängder av folk med dysleksi och andra kognitiva variationer samt de som hämmas av grava koncentrationssvårigheter. Där vet vi ju också att man länge inte alls haft samma stöd för dessa elever som vi hade på 80-talet då jag var lärare på Högstadiet och det är bara djupt tragiskt att de svikits svårt under de efterföljande åren.

Genom åren har jag träffat flera beundransvärda människor som förstått att de måste försöka reparera dåliga kunskaper i både svenska och engelska för att kunna klara sig i både samhälle och på sina jobb. Kunskaper och färdigheter som de ibland inte kunnat tillägna sig eftersom de kanske bara saknat studiero i en då stökig familjesituation eller kanske saknade tillräckligt stöttande föräldrar under dessa kritiska skolår. Av detta skäl är det också enormt viktigt att det finns möjlighet att skaffa sig dessa kunskaper och färdigheter även som vuxen.

Trots det kommer det finnas en hel del människor som av olika skäl kommer ha svårt med både läsning och läsförståelse och vardagsmatematiken och som kommer ha behov av extra stöd och hjälp för att kunna leva i vårt samhälle. Vardags-Sverige är tyvärr sällan anpassat för funktionella analfabeter eller ens för folk med de minsta kognitiva problemen. Sverige som ju Fredrik Lindström kallat "Världens modernaste land" har ju f.ö. bara några få procent av alla jobb idag som kan klassas som "enkla" och inte kräver några speciella kunskaper. Så utan basala kunskaper så finns bara ett mycket mycket smalt fönster öppet för de som vill ha ett jobb, vare sig de är infödda eller invandrare.

Många skäms över sina handikapp i dessa sammanhang, vilket gör situationen ännu värre - för okunskapen och de begränsningar i individens färdigheter som ofta följer med dessa problem är dessutom stigmatiserande.

Tålamodet med avvikelser är inte särskilt stor i dag i "de lyckades land", där alla förväntas vara "lyckade" och "självgående" och kunna klara sig i samhället på egen hand. Tyvärr kan ju inte alla det.

Hej där StenÅke, ja deltar inte så ofta i trådarna längre, men läser inläggen rätt så ofta. Med tanke på vad du skrivit ovan så tänker jag på hur det var på bruket där jag blev kvar i 50 år, många brukssamhällen drevs ofta av järnbrukshantering i olika omfattning, Järnverket vid Värmlands grindstuga hade toppar på 2500 anställda på 60-talet, man stötte på alla möjliga människor under alla dessa år, flertalet av alla hade ofta vanlig grundskola själv gick jag 8 år innan industriskolan tog över med 3-årig utbildning ( inga miniräknare utan en kort period med räknesticka )- det jag ville komma fram till var att ur denna stora grupp av människor som kanske en del inte hade stora A i alla ämnen så växte det fram otroligt många skickliga personer i vitt skilda områden, det var mycket av det gamla som att börja som lärling och livets utbildning att skaffa sig kunskap, det fans inga skrivna papper på denna kunskap att visa upp, men duktiga var väldigt många och fina familjer växte ständigt upp på den tiden. Det fans också plats för människor med lättare störningar, det fans liksom jobb för alla på bruket, den sociala omtanken var på sitt sätt beundransvärd. Tack för ordet. //Bengt.

 

[Sten-Åke Sändh]

Du provade inte att be chat-got om hjälp?

Du provade inte att be chat-got om hjälp?

Ja jag ska svara på detta också innan jag lägger ner, för jag har sagt det jag vill säga. Jag tycker inte det är särskilt kul med det tilltagande åldersförakt vi tyvärr allt oftare möter även här på FS när argumenten tryter. Vi behöver en verkligt öppen diskussion framöver kring AI och dess konsekvenser och då kommer vi behöva all den erfarenhet, kunskap vårt samhälle kan uppbringa för att skaoa en framtid det går att leva med. Jag är inte särskilt imponerad av den generation politiker som vi nu har i regering och riksdag. Sällan har det funnit så lite dynamik, framtidstro och så mycket av ren parallysering.

Nyckeln till ett utvecklat och rikt språk vilket det än må vara, är att läsa själv och skriva själv. Det finns inga genvägar där. Så det kommer jag självfallet att fortsätta med både på engelska och svenska. AI kommer jag använda främst för att snabbt ta till mig stora textmängder och få hjälp med synteser av dessa. Där kan AI ge en enorm hävstångskraft och stimulering till vidare inlärning. Om jag t.ex. läser någon av Antony Beavors historiska skildringar av Andra Världkriget, så kan jag ställa kontrollfrågor och be om fördjupningar via AI. Skillnaden där mot IRL är inte så stor.

Det är fortsatt så att man lär sig mer om man ställer rätt frågor. För vågade många inte göra det exv. i skolan av rädsla för att framstå som korkade. Nu kommer många istället att upptäcka att en AI-chat aldrig betraktar någon enda fråga som korkad. De kommer också upptäcka att inga av de verkligt korkade gamla klassiska klassrumsmobbarna kommer någonsin kunna hindra någon att ställa de frågor de vill ställa och det kommer lyfta många som annars skulle tystnat i skolan. Det är verkligt revolutionerande och djupt befriande för dexsom faktiskt vill lära sig saker.!

 

[Sten-Åke Sändh]

Hej där StenÅke, ja deltar inte så ofta i trådarna längre, men läser inläggen rätt så ofta. Med tanke på vad du skrivit ovan så tänker jag på hur det var på bruket där jag blev kvar i 50 år, många brukssamhällen drevs ofta av järnbrukshantering i olika omfattning, Järnverket vid Värmlands grindstuga hade toppar på 2500 anställda på 60-talet, man stötte på alla möjliga människor under alla dessa år, flertalet av alla hade ofta vanlig grundskola själv gick jag 8 år innan industriskolan tog över med 3-årig utbildning ( inga miniräknare utan en kort period med räknesticka )- det jag ville komma fram till var att ur denna stora grupp av människor som kanske en del inte hade stora A i alla ämnen så växte det fram otroligt många skickliga personer i vitt skilda områden, det var mycket av det gamla som att börja som lärling och livets utbildning att skaffa sig kunskap, det fans inga skrivna papper på denna kunskap att visa upp, men duktiga var väldigt många och fina familjer växte ständigt upp på den tiden. Det fans också plats för människor med lättare störningar, det fans liksom jobb för alla på bruket, den sociala omtanken var på sitt sätt beundransvärd. Tack för ordet. //Bengt.

Brukssamhällena finns inte mer och vi har för länge sedan outsourcat både verkstadsindustri och byggena till kineser och balter. Därför finns det varken några enkla jobb längre eller någon väg tillbaka. Nu sjunker levnadsstandarden i Sverige och det kommer den fortsätta göra så länge Sverige fortsätter att rasa som kunskapsnation och folk fortsätter att negligera vikten av både basala och spetskunskaper.

 

[PMD]

Det är fortsatt så att man lär sig mer om man ställer rätt frågor. För vågade många inte göra det exv. i skolan av rädsla för att framstå som korkade. Nu kommer många istället att upptäcka att en AI-chat aldrig betraktar någon enda fråga som korkad. De kommer också upptäcka att inga av de verkligt korkade gamla klassiska klassrumsmobbarna kommer någonsin kunna hindra någon att ställa de frågor de vill ställa och det kommer lyfta många som annars skulle tystnat i skolan. Det är verkligt revolutionerande och djupt befriande för dexsom faktiskt vill lära sig saker.!

Man får troligen fortfarande information med bättre kvalitet genom att helt enkelt söka med Google. Då får man förstås sköta källkvalitetsanalysen själv, men AI-robotar tycks ändå vara rätt dåliga på det. Speciellt många källhänvisningar brukar man inte få.
ChatGPT går inte att lita på i så värst hög grad. Man bör alltid leta rätt på en källa som stödjer eller vederlägger ett påstående.

 

[fotobollfoto]

Ja jag ska svara på detta också innan jag lägger ner, för jag har sagt det jag vill säga. Jag tycker inte det är särskilt kul med det tilltagande åldersförakt vi tyvärr allt oftare möter även här på FS när argumenten tryter. Vi behöver en verkligt öppen diskussion framöver kring AI och dess konsekvenser och då kommer vi behöva all den erfarenhet, kunskap vårt samhälle kan uppbringa för att skaoa en framtid det går att leva med. Jag är inte särskilt imponerad av den generation politiker som vi nu har i regering och riksdag. Sällan har det funnit så lite dynamik, framtidstro och så mycket av ren parallysering.

Nyckeln till ett utvecklat och rikt språk vilket det än må vara, är att läsa själv och skriva själv. Det finns inga genvägar där. Så det kommer jag självfallet att fortsätta med både på engelska och svenska. AI kommer jag använda främst för att snabbt ta till mig stora textmängder och få hjälp med synteser av dessa. Där kan AI ge en enorm hävstångskraft och stimulering till vidare inlärning. Om jag t.ex. läser någon av Antony Beavors historiska skildringar av Andra Världkriget, så kan jag ställa kontrollfrågor och be om fördjupningar via AI. Skillnaden där mot IRL är inte så stor.

Det är fortsatt så att man lär sig mer om man ställer rätt frågor. För vågade många inte göra det exv. i skolan av rädsla för att framstå som korkade. Nu kommer många istället att upptäcka att en AI-chat aldrig betraktar någon enda fråga som korkad. De kommer också upptäcka att inga av de verkligt korkade gamla klassiska klassrumsmobbarna kommer någonsin kunna hindra någon att ställa de frågor de vill ställa och det kommer lyfta många som annars skulle tystnat i skolan. Det är verkligt revolutionerande och djupt befriande för dexsom faktiskt vill lära sig saker.!

Jo men precis. Inte för inte att jag drog in ”liftarens guide till galaxen” här. Att våga eller ens ha kompens nog att ställa rätt fråga. Annars kan man få vilka svar som helst.
Och om nu chat-gpt klarar en juristexamen som det påstås så bör han väl också kunna hjälpa dig med din deklaration.

 

[Bengf]

Brukssamhällena finns inte mer och vi har för länge sedan outsourcat både verkstadsindustri och byggena till kineser och balter. Därför finns det varken några enkla jobb längre eller någon väg tillbaka. Nu sjunker levnadsstandarden i Sverige och det kommer den fortsätta göra så länge Sverige fortsätter att rasa som kunskapsnation och folk fortsätter att negligera vikten av både basala och spetskunskaper.

Degerfors Järnverk lever ännu, men antalet anställda tror jag nu är under 500 st mot toppårens 2500 anställda. Det fans ett stålverk under fasligt lång tid men fick ge upp i början på 90-talet, men det var ett politiskt beslut där Sheffield England med starka banker blev övermäktiga Trots att Stålverket var mycket skickliga med möjlighet att ta fram 130 olika kvaliteter, samarbetar med Avesta Järnverk sedan lång tid, levererar plåten till valsverket, skärning och klippning efter stora rullugnen invigd 1998.

 

[sb12]

Korrekt är nog inte ett lyckat ordval i detta sammanhang. Ja de som inte orkar läsa eller av andra skäl saknar möjligheter att ta till sig även mer komplicerad text - eller saknar nödvändiga referensramar och andra nödvändiga färdigheter - kommer tyvärr att diskrimineras. Det är just av det skälen som man nu uti i kommunerna med alla medel man har försöker lära dagens elever att läsa och skriva bättre. Det här är också en nyckelfråga om vi inte ska få ännu större integrationsproblem än de vi redan har. Tyvärr hjälper ju inte det de årskullar som i årtionden fått en allt sämre språkträning.

Det är min förhoppning att AI nu kanske kommer att kunna hjälpa en del bara man faktiskt kan lära sig hur man ska kommunicera med de generella AI-systemen. Just att AI systemen kan hjälpa många som nu sliter med att ta till sig omfattande och komplicerade texter tror jag kan ha stor nytta av de nya systemens snabba och koncentrerade textsynteser.

Du pratar om att det skett stora framsteg med tekniken och inte minst kameratekniken och det har det men samtidigt ser vi ju vad det också har lett till. Hur mycket har det inte evighetsmöljats bara här på Fotosidan om exv. Sonys menysystem som jag faktiskt skärskådat ordentligt och kunnat konstatera att det med några få undantag följer den rekommendation på 7 +-2 menyalternativ max i en meny nästan till punkt och pricka. Den rekommendationen kom man fram till hos Chalmers för många årtionden sedan. Så rent teoretiskt är detta utskällda menysystem näst intill exemplariskt. Snittet låg på drygt 7 menyval i en meny.

Likväl är det ett problem för många då antalet funktioner fördubblats minst, om man jämför min 10 år gamla A7r och min nya A7 IV. Så ska man kunna utnyttja en modern kameras alla finesser så måste man kunna läsa och förstå.

Du kan ju alltid fråga ChatGPT vad den har att säga om "funktionell analfabetism".

Jag frågade min kompis Bing Copilot: "Vad är funktionell analfabetism?"

Jag fick följande svar:

"Funktionell analfabetism är en term som används för att beskriva läs- och skrivförmågor som otillräckliga "för att klara av vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå." I Sverige definieras funktionell analfabetism till att kunna läsa och skriva lika bra som en mellanstadieelev."

Det finns alltså många idag - även infödda svenskar - som inte kan läsa och skriva lika bra som en genomsnittlig mellanstadieelev kan. Idag är det också nästan lika viktigt att kunna läsa och skriva även på engelska. Det finns fortfarande infödda svenskar som bara fått en sexårig Folkskola som utbildning. Jag tror inte ens att de överhuvudtaget läste någon engelska och ett antal decennier var tyska det man läste och inte engelska. På min mammas tid var tyska det som gällde.

Sedan finns mängder av folk med dysleksi och andra kognitiva variationer samt de som hämmas av grava koncentrationssvårigheter. Där vet vi ju också att man länge inte alls haft samma stöd för dessa elever som vi hade på 80-talet då jag var lärare på Högstadiet och det är bara djupt tragiskt att de svikits svårt under de efterföljande åren.

Genom åren har jag träffat flera beundransvärda människor som förstått att de måste försöka reparera dåliga kunskaper i både svenska och engelska för att kunna klara sig i både samhälle och på sina jobb. Kunskaper och färdigheter som de ibland inte kunnat tillägna sig eftersom de kanske bara saknat studiero i en då stökig familjesituation eller kanske saknade tillräckligt stöttande föräldrar under dessa kritiska skolår. Av detta skäl är det också enormt viktigt att det finns möjlighet att skaffa sig dessa kunskaper och färdigheter även som vuxen.

Trots det kommer det finnas en hel del människor som av olika skäl kommer ha svårt med både läsning och läsförståelse och vardagsmatematiken och som kommer ha behov av extra stöd och hjälp för att kunna leva i vårt samhälle. Vardags-Sverige är tyvärr sällan anpassat för funktionella analfabeter eller ens för folk med de minsta kognitiva problemen. Sverige som ju Fredrik Lindström kallat "Världens modernaste land" har ju f.ö. bara några få procent av alla jobb idag som kan klassas som "enkla" och inte kräver några speciella kunskaper. Så utan basala kunskaper så finns bara ett mycket mycket smalt fönster öppet för de som vill ha ett jobb, vare sig de är infödda eller invandrare.

Många skäms över sina handikapp i dessa sammanhang, vilket gör situationen ännu värre - för okunskapen och de begränsningar i individens färdigheter som ofta följer med dessa problem är dessutom stigmatiserande.

Tålamodet med avvikelser är inte särskilt stor i dag i "de lyckades land", där alla förväntas vara "lyckade" och "självgående" och kunna klara sig i samhället på egen hand. Tyvärr kan ju inte alla det.

Eftersom du på fullaste allvar drar upp funktionell analfabetismen som orsak till att folk är av en annan uppfattning än du angående kameramenyer samt längden och relevansen av dina inlägg så passade jag på att be chatGPT skriva en text om äldre mäns självgodhet på internetforum.
Varsågod:

” Äldre mäns självgodhet kan ha en betydande inverkan på stämningen och dynamiken i internetforum. Det är inte ovanligt att äldre män, med sin erfarenhet och ålder, intar en auktoritär ton och uttrycker en känsla av självgodhet i sina inlägg och kommentarer online. Detta kan påverka forumets atmosfär på flera sätt.
För det första kan äldre mäns självgodhet skapa en ogästvänlig och icke-inkluderande miljö i forumet. När de uttrycker överlägsenhet gentemot andra åsikter och perspektiv, kan det avskräcka yngre generationer eller personer med olika bakgrund från att delta i diskussionen. Det kan skapa en känsla av att deras åsikter inte är lika värdefulla eller att deras röster inte blir hörda, vilket kan leda till konflikter och polarisering.

Självgodhet hos äldre män kan också vara kopplat till en rädsla för att bli bortglömda eller marginaliserade i samhället. I en värld som ständigt förändras och värderar ungdom och nymodigheter kan äldre män känna att de behöver framhäva sin egen betydelse och kompetens för att behålla sin plats och status.

En faktor som kan bidra till äldre mäns självgodhet är deras erfarenheter och bedrifter under livet. Många äldre män har upplevt framgångar i yrkeslivet, familjelivet eller andra områden och kan känna att de har "förtjänat" rätten att vara självgoda. De kan också ha ackumulerat en betydande mängd kunskap och visdom över tid, vilket kan leda till en attityd att de vet bäst och har allt svaret.

Det är också viktigt att komma ihåg att inte alla äldre män beter sig på detta sätt, och det finns många äldre personer som är öppna för att lära sig av andra och delta i konstruktiva diskussioner online.”

Mvh
ChatGPT

 

[sb12]

Kära femtiotalist,

Tack för att du delade dina åsikter om din upplevelse av läsförståelse baserat på din skolgång på femtiotalet. Det är alltid intressant att höra olika perspektiv och erfarenheter.

Det är viktigt att komma ihåg att tiden förändras och att utbildningssystemet har utvecklats över åren. Skolundervisning och metoder för läsförståelse har förbättrats baserat på forskning och erfarenheter från olika generationer av elever.

Att ha gått i skolan på femtiotalet och sextiotalet ger dig säkert en unik upplevelse och kunskap. Samtidigt är det också viktigt att erkänna att det finns många andra faktorer som kan påverka läsförståelse, såsom individuell begåvning, intresse och motivation för att lära sig.

Det är viktigt att komma ihåg att vi alla lär oss och förstår på olika sätt och i olika tider. Att använda en överlägsen ton gentemot andra baserat på ens utbildningstidpunkt kan vara oartigt och osakligt. Istället kan vi alla lära av varandras erfarenheter och respektera olikheter.

Låt oss ha en respektfull och öppen dialog och erkänna att vi alla har något att lära av varandra, oavsett vilken tid vi har gått i skolan.

Vänliga hälsningar,
ChatGPT

Nej det är verkligen inte osakligt. Skolorna har ju länge använt sig av standardiserade prov och numera jämförs ju inte bara eleverna i Sverige med varann utan även med resten av Europas skolresultat.

Just den skrivningen du syftat på här hade nog väldígt lite med femtiotalet att göra men mer med hela 80-talet då jag under 10 år var SO-lärare på Högstadiet. Jag baserar det jag skrivit här i stor utsträckning på vad jag under 9 års tid+ (hela 80-talet i stort) såg de som då var 13-15 år presterade. De som jag och mina lärarkollegor då undervisade borde väl vara mellan ca 45 och 58 år. Idag verkar det tidiga 80-talet, trots vad jag skrivit ovan, nästan betraktas som en guldålder när kunskaper och färdigheter avhandlas idag och skälet är väl främst att det var tiden innan Göran och Ylva drev ut de flesta akademikerna från Grundskolan. Så grattis om ni har de åldrarna inne idag - sedan gick det snabbt utför.

Personligen lämnade jag Haninge och Brandbergens Skola därför att Haninge Kommun i princip gick i konkurs då i slutet av 80-talet efter att ha gått i borgen för den stora ombyggnaden som då skedde i Brandbergen av sociala skäl (Formator hette det företaget). Skolan hade i slutet inte råd till läroböcker utan vi ägnade massor av tid åt att "kopiera" istället för att planera lektioner och undervisa. Städningen funkade inte ens, så jag hade svårt med rösten av allt kritdamm. För mig var det en arbetsmiljöfråga som gjorde att jag slutade. Jag älskade mitt jobb som lärare och Brandbergsskolan var till en början en helt fantastisk skola men det funkade helt enkelt inte längre mot slutet och jag kände att jag nog gjort färdigt min samhälleliga värnplikt efter de drygt 9 åren. Jag fick snabbt ett nytt jobb som var betydligt bättre betalt i IT-världen.

När jag gick i pension funderade jag ett tag på att avsluta med några år på Högstadiet igen men kom fram till att jag nog inte längre hade särskilt mycket där att göra. Under de åren som gått har skolan blivit hårt byråkratiserad och precis som vi befarande med Göran och Ylvas reform så har allt mindre tid kommit att läggas på verklig undervisning och allt mer på administration och annan verksamhet än undervisning, så jag avstod och det var nog ett bra beslut, för om jag passade perfekt för 80-talets skola , så passar dagens skola och jag nog inte alls särskilt bra ihop.

Det verkar dock faktiskt, som att pendeln nu äntligen håller på att svänga. Så skolan kanske både kan få en välbehövlig arbetsro och de resurser som den behöver för att lyckas. Jag är glad att mina barnbarn kommer få en möjlighet att ta del av detta nu.
[/QUOTE]

”Att använda en överlägsen ton gentemot andra baserat på ens utbildningstidpunkt kan vara oartigt och osakligt.”

Och ditt svar är att det inte är osakligt att använda en överlägsen ton??

 

[apersson850]

Det kan lika gärna vara så att ChatGPT har lärt sig av den så kallade "flumvänstern", och därför har med något av dess värderingar i sina svar. Det är kanske inte alls osakligt att använda en överlägsen ton när man vet att man begriper bättre?

 

[jerrysoderberg]

Eftersom du på fullaste allvar drar upp funktionell analfabetismen som orsak till att folk är av en annan uppfattning än du angående kameramenyer samt längden och relevansen av dina inlägg så passade jag på att be chatGPT skriva en text om äldre mäns självgodhet på internetforum.
Varsågod:

” Äldre mäns självgodhet kan ha en betydande inverkan på stämningen och dynamiken i internetforum. Det är inte ovanligt att äldre män, med sin erfarenhet och ålder, intar en auktoritär ton och uttrycker en känsla av självgodhet i sina inlägg och kommentarer online. Detta kan påverka forumets atmosfär på flera sätt.
För det första kan äldre mäns självgodhet skapa en ogästvänlig och icke-inkluderande miljö i forumet. När de uttrycker överlägsenhet gentemot andra åsikter och perspektiv, kan det avskräcka yngre generationer eller personer med olika bakgrund från att delta i diskussionen. Det kan skapa en känsla av att deras åsikter inte är lika värdefulla eller att deras röster inte blir hörda, vilket kan leda till konflikter och polarisering.

Självgodhet hos äldre män kan också vara kopplat till en rädsla för att bli bortglömda eller marginaliserade i samhället. I en värld som ständigt förändras och värderar ungdom och nymodigheter kan äldre män känna att de behöver framhäva sin egen betydelse och kompetens för att behålla sin plats och status.

En faktor som kan bidra till äldre mäns självgodhet är deras erfarenheter och bedrifter under livet. Många äldre män har upplevt framgångar i yrkeslivet, familjelivet eller andra områden och kan känna att de har "förtjänat" rätten att vara självgoda. De kan också ha ackumulerat en betydande mängd kunskap och visdom över tid, vilket kan leda till en attityd att de vet bäst och har allt svaret.

Det är också viktigt att komma ihåg att inte alla äldre män beter sig på detta sätt, och det finns många äldre personer som är öppna för att lära sig av andra och delta i konstruktiva diskussioner online.”

Mvh
ChatGPT

Spännande inlägg. Att använda sin egen självgodhet och en tjatrobot för att slå andra på fingrarna är ganska vanligt bland yngre idag.
hej hej

 

[sb12]

Det kan lika gärna vara så att ChatGPT har lärt sig av den så kallade "flumvänstern", och därför har med något av dess värderingar i sina svar. Det är kanske inte alls osakligt att använda en överlägsen ton när man vet att man begriper bättre?

Ja absolut, så är det

 

[PMD]

Eftersom du på fullaste allvar drar upp funktionell analfabetismen som orsak till att folk är av en annan uppfattning än du angående kameramenyer samt längden och relevansen av dina inlägg så passade jag på att be chatGPT skriva en text om äldre mäns självgodhet på internetforum.

Jag frågade ChatGPT varför det förekommer åldersrasism på internet.

"Åldersrasism, eller åldersdiskriminering, är ett problem som uppstår inte bara på internet utan också i samhället i stort. På internet kan det ta sig olika uttryck, som t.ex. åldersrelaterade fördomar, stereotyper och nedlåtande attityder mot äldre personer.
Det finns flera faktorer som kan bidra till åldersrasism på internet. En av dem är den tekniska klyftan som finns mellan äldre och yngre generationer när det gäller digital teknik och sociala medier. Äldre personer kan ibland ha svårigheter med att använda tekniken på samma sätt som yngre personer och kan därför känna sig exkluderade eller marginaliserade på internet.
En annan faktor är den kulturella uppfattningen om åldrande och äldre människor som inte alltid är positiv. Äldre personer kan ses som mindre viktiga eller mindre relevanta i samhället, vilket kan bidra till att de inte tas på allvar på internet heller.
Även okunskap och bristande medvetenhet om åldersrasism kan bidra till problemet. Många människor är inte medvetna om att de diskriminerar äldre personer när de använder nedsättande termer eller uttrycker fördomar om åldrande.
För att bekämpa åldersrasism på internet och i samhället behöver vi utbilda oss själva om äldre människors rättigheter och behov. Vi behöver också arbeta för att minska den tekniska klyftan och se till att äldre personer har tillgång till den teknik och utbildning som de behöver för att delta fullt ut i det digitala samhället".

Det är lite småfånigt att använda ChatGPT som någon slags auktoritet istället för att själv formulera sina argument och åsikter.
Är det månne en följd av att vi inte längre klarar av att läsa långa, analyserande och resonerande texter samt inte längre har förmåga att skriva sådana?

 

[apersson850]

Fast om det finns någon åldersrasism i den här tråden är det snarare ett odugligförklarande av de yngre generationerna. Är det också åldersrasism, för det har med ålder att göra, eller ska åldersrasism alltid uppfattas som ett hackande på de som uppnått hög, eller i alla fall högre, ålder?

Själv är jag ju så gammal att jag insett att det är de yngre som inget begriper!

Rasism utan något speciellt förtecken brukar oftast underförstås med något slags förakt för de som inte har bakgrund som vit europé, trots att det förekommer i minst lika hög omfattning mellan olika folkgrupper som åtminstone vid en ytlig betraktelse antingen ser likadana ut, eller som riktar sig mot sagda européer.

Kanske dags att fråga ChatGPT om åldersrasim förekommer i alla olika riktningar? Jag har inte skaffat mig något konto, som man verkar behöva, så jag och ChatGPT har inga samtal. Än.