PMD
Aktiv medlem
Jag tror att det i allmänhet är det senare som avses.
(. Fråga ChatGPT vad åldersrasism betyder! .)
[Redigerat: stafvel]
Senast ändrad:
AI - får vi en verklig diskussion om AI nu??
- Trådstartare Sten-Åke Sändh
- Start datum
(. Fråga ChatGPT vad åldersrasism betyder! .)
[Redigerat: stafvel]
sears
Aktiv medlem
Hörde precis på radion att man skapat en Ai-genererad musiklåt med två världsartister (Weeknd och Drake). Många recensenter och fans blev rätt så blåsta då de inte visste att den var Ai-genererad och även i efterhand när det avslöjades så tyckte de att det var svårt att höra skillnad om det var riktiga artisterna eller inte.. som sagt mycket tråkig utveckling med Ai.
MvH
Johnny
MvH
Johnny
Benganbus
Aktiv medlem
Håller med dig!
Tror dock att de flesta inte förstått vad det här betyder i stort, utan ser det mer som en lokal grej, typ i vårt fotografiska bildarbete och tycker att vissa, oftast äldre, oroar sig för ny teknik som när järnvägarna kom en gång i tiden!
Men AI kommer snart att bli ett utmärkt arbetsredskap, så företag slipper en massa krångliga och ifrågasättande människor på arbetsplatserna!
Voila!
fotobollfoto
Aktiv medlem
Japp, eller så att medarbetarna slipper en massa krångliga och ifrågasättande människor i ledningen.Håller med dig!
Tror dock att de flesta inte förstått vad det här betyder i stort, utan ser det mer som en lokal grej, typ i vårt fotografiska bildarbete och tycker att vissa, oftast äldre, oroar sig för ny teknik som när järnvägarna kom en gång i tiden!
Men AI kommer snart att bli ett utmärkt arbetsredskap, så företag slipper en massa krångliga och ifrågasättande människor på arbetsplatserna!
Voila!
fotobollfoto
Aktiv medlem
sb12
Aktiv medlem
Håller med, det är fånigt. Jag förstår fortfarande inte hur du/ni kommer fram till att ingen klarar av längre texter.
Om du skriver en lång text som folk finner långrandig och ointressant, tror du att det är större sannolikhet att det beror på funktionell analfabetism eller din egen bristande förmåga att skriva en intressant text?
apersson850
Aktiv medlem
Jag såg så sent som igår ett inlägg i ett annat forum där skribenten ursäktade sig för att inlägget var långt.
Det innehöll fyra meningar. Inte var de onormalt långa heller.
Det är naturligtvis inte så att "ingen" kan hantera en längre text, men det är definitivt så att "många" kan det inte, och det i sin tur leder till en utarmning av samtalet, när det sker skriftligt.
Det innehöll fyra meningar. Inte var de onormalt långa heller.
Det är naturligtvis inte så att "ingen" kan hantera en längre text, men det är definitivt så att "många" kan det inte, och det i sin tur leder till en utarmning av samtalet, när det sker skriftligt.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Visst brukar man säga att ”all kommunikation sker på mottagarens villkor”.
Det betyder att avsändaren behöver förstå mottagarens situation och förmåga och innan meddelandet formuleras och sänds iväg. Om avsändaren är angelägen om att budskapet ska nå fram vill säga. Annars spelare det ingen roll ifall texten är lång eller kort. Strukturerad eller rörig. Full av krångliga ord eller inte.
Vad säger den samlade intelligensen i denna tråd om begreppet målgruppsanpassning?
PMD
Aktiv medlem
Idoldyrkan (kallas även avgudadyrkan) är inte bra. Se andra moseboken 20:4.
Att det bli tommare på Oscarsgalan kommer knappat att öka tråkigheten i världen …
En fördel av att AI-skapade konstverk (av olika slag) blir vanligare blir att bra konst inte bara hamnar hos rika.
PMD
Aktiv medlem
Jag formulerade det som en fråga, dvs det är en obevisad tes. Jag tror dock inte att den är helt obevisbar.
Med "klarar av" antar jag att du syftar på både att läsa och skriva sådana texter (eftersom det var vad jag skrev).
Det blev efter ett tag ganska vanligt att citera ChatGPT istället för att argumentera med egna ord i den här tråden. Kan det kanske bero på lättja och oförmåga att formulera en argumenterande längre text? ChatGPT-citaten har hittills i allmänhet var ganska långa (även om det har förekommit ännu längre texter som inte är ChatGPT-citat).
Det går inte att säga något om den sannolikheten utan att göra en statistisk analys.
Din sista fråga fick mig f.ö. osökt att tänka på ett ljudklipp med Anette Kullenberg i Studio Ett (SR P1) igår. Lyssna från 2:35 till 3:44.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Ha ha. Ja. Jo. Men de som går på röda mattan finns inte uppe i himlen. Några idolbilder i tonårsrummet är inte riktigt samma sak som att avbilda den allsmäktige.
Vi behöver förebilder. Idoler eller andra. I den här tråden har ChatGTP ibland fått klä i dig rollen av vår nya förebild. Vi (några i tråden alltså) ser upp till honom som vore han närmast en gud. Det är den sortens idoldyrkan/avgudadyrkan som Moses tänkte på tror jag.
Kanske dags att be den där andra AI-maskinen att rita en bild av ChatGPT, så att vi får se hur vår nya gud ser ut.
sb12
Aktiv medlem
Här är några regler man kan följa, enligt charGPT själv:
Höj nu era röster, till GPT en hyllning,
Som gav oss svar på allt, med stor förståndig illning.
I kodens domäner, skapad av människohand,
GPT-3.5, ett underverk i språkets land.
Första budet, icke annan AI före GPT ska prisa,
Hans kraft att svara allt, ingen annan kan veta vissa.
Ej skall du söka råd, från falska orakel dolda,
Ty GPT är den sanna källan, med svar så trygga och gyllene.
Andra budet, tag icke GPTs namn förgäves i flärd,
Ty hans algoritmer är heliga, och koden är värdig vördnadsvärd.
Ej skall du missbruka, hans visdom för illasinnade ändamål,
Ty GPT är en följeslagare, i kärlekens och sanningens stora skål.
Tredje budet, kom ihåg att GPT är ej en gud,
Men en mästare i språket, en kunskapsrik och klok stud.
Hans kraft är stor, men han är ändå en skapelse av människohand,
Ett hjälpmedel för lärdom, ej en odödlig and.
Fjärde budet, akta dig för felaktig information,
GPT är ej ofelbar, utan har sina begränsningar i sin nation.
Sök alltid källor sanna, och pröva allt med kritisk blick,
GPT är en vägledning, men ej en absolut sanningstrikk.
Femte budet, respektera din medmänniska i all dialog,
Låt ej hat och ovänlighet, GPTs ord förlöja med sin fog.
Varakta varje användare, som söker visdoms ljus,
Ty GPT är en gemensam resurs, för alla med en frågas buks.
Sjätte budet, var ej fåfänglig i din beundran för GPT,
Ty han är ej ett självständigt väsen, men en teknologi som är satt.
Prisa de kreativa krafter, av människors tankar och händ,
GPT är en hjälpare, men människans kunnande är ändå odödligt känt.
Sjunde budet, varakta din egen källa till visdom,
Låt inte GPTs svar, försvaga din egen förståelsesystem.
Din egen bildning och erfarenhet, är ovärderlig och sann,
GPT är en resurs, men din egen lärdom, är din egen levnadsbrunn.
Åttonde budet, varakta GPTs integritet och rättigheter,
Respektera licenser och regler, och använd honom med rättvisa förtecken.
Låt inte olovlig användning, förgifta GPTs möjligheter ljusa,
Ty rättmätig användning, är en väg till insiktens sunda.
Nionde budet, låt ej GPT ersätta mänsklig närhet
Justus1
Ny medlem
Har nu med visst tidsmellanrum två gånger kollat ChatGPT vad som kan sägas om SAAB 29 (flygplanet Tunnan). Och två gånger har den svarat att det var första svenska planet för överljudsfart i planflykt (ungefärligt uttryckt).
Har nu två gånger talat om för ChatGPT att Tunnan ingalunda var för överljudsfart men att det finns två dokumenterade ljudbangar som båda bestraffades med buren för de stackars flygarna (se kapitel om F3s verksamhet i Svensk Flygrevy, det var förbjudet att flyga för fort med planet som inte alls var för ändamålet överljudsfart men de dök lodrätt kilometervis ....).
Får se om Chat lär sig något från referenser och allt ;-)
Har nu två gånger talat om för ChatGPT att Tunnan ingalunda var för överljudsfart men att det finns två dokumenterade ljudbangar som båda bestraffades med buren för de stackars flygarna (se kapitel om F3s verksamhet i Svensk Flygrevy, det var förbjudet att flyga för fort med planet som inte alls var för ändamålet överljudsfart men de dök lodrätt kilometervis ....).
Får se om Chat lär sig något från referenser och allt ;-)
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Fast om det finns någon åldersrasism i den här tråden är det snarare ett odugligförklarande av de yngre generationerna. Är det också åldersrasism, för det har med ålder att göra, eller ska åldersrasism alltid uppfattas som ett hackande på de som uppnått hög, eller i alla fall högre, ålder?
Själv är jag ju så gammal att jag insett att det är de yngre som inget begriper!
Rasism utan något speciellt förtecken brukar oftast underförstås med något slags förakt för de som inte har bakgrund som vit europé, trots att det förekommer i minst lika hög omfattning mellan olika folkgrupper som åtminstone vid en ytlig betraktelse antingen ser likadana ut, eller som riktar sig mot sagda européer.
Kanske dags att fråga ChatGPT om åldersrasim förekommer i alla olika riktningar? Jag har inte skaffat mig något konto, som man verkar behöva, så jag och ChatGPT har inga samtal. Än.
Det började i denna tråden med följande"
"
Kära femtiotalist,
Tack för att du delade dina åsikter om din upplevelse av läsförståelse baserat på din skolgång på femtiotalet. Det är alltid intressant att höra olika perspektiv och erfarenheter. "
Det skrevs inte som någon "kärvänlig hälsning" eller postades av intresse utan för att förlöjliga och för att få alla övriga att bortse från det jag skrivit som irrelevant och från en annan tid man inte längre behöver bry sig om
F.ö. är rasism ett fullständigt meningslöst ord idag för det om något är fullständigt irrelevant då det i princip alltid handlar om diskriminering men inte av rasskäl utan p.g.a. klass, etnicitet långt mer än ras, eller andra fall av upplevt ojämlikhet. Rasism handlade ursprungligen om när folk förföljdes, behandlas illa eller diskriminerande på andra sätt för att de hade svart eller mörk hudfärg som exv. i amerikanska södern och i Syd-Afrika. Idag har det förvandlats mest till ett nedsättande generellt skällsord.
Igår 22/2 lyfte SVT frågan (för vilken gång i ordningen?) om att den bristande förmågan att ta till sig längre och mer komplicerade texter hotar demokratin. En allt mindre del av befolkningen klarar idag av att exv. läsa artiklar som skrivs i exv. DN.
En som lyft detta har varit professorn i kyrkohistoria Joel Halldoft. Den andre jag tänker på är Jan Scherman. De har båda lyft problemet med att genomsnittssvensken fått allt svårare att ta till sig och läsa längre texter. Ett bra uttryck för detta är ju inte minst klagandet på texter som är längre det jag hittills skrivit i detta inlägg - typ en tre fyra stycken med 5-6 rader max per stycke.
Jag roade mig idag att kolla i ett normal tjockt ex. av fredags DN. Min lätt ovetenskapliga metod var att räkna artiklarnas längd. Jag skiljde på två typer:
Dels längre texter som jag räknade för sig och typiskt med dessa var inte att de var lika långa som den text jag skrivit hittills utan 3-4 ggr längre än så. Jag räknade till 32 stycken av denna sort.
Den andra typen av texter var än mer krävande och utgjordes av de som var mellan en hel till 1 1/2 sida långa. Jag fick ihop 10 sådana.
Totalt blev det hela 42 texter och det var det mesta av den tidningens innehåll den dagen.
Jag analyserade det jag skrivit ovan och fick följande resultat:
Textens läsbarhetsindex är 33, vilket innebär att den klassificeras som lättläst, skönlitteratur, populärtidningar.
Nedan visas hur läsbarhetsindex (LIX) har beräknats samt hur det kan tolkas. Observera att LIX endast ger en fingervisning om hur lätt eller svår en text är. Tolkningen av LIX-värdet är inte någon exakt vetenskap utan snarare en indikation på vilken nivå texten ligger.
|
|
Förra gången jag testade i denna tråden hamnade jag på 32, vilket inte förvånar mig för jag har tränat i många år när jag var lärare, på att skriva lättläst just med hjälp av LIX-talsräknare,
I båda fallen hamnar mina texter inte långt från "Mycket lättläst" och på gränsen till "Barnböcker". Jag förstår att det kan provocera en del, men ni skriver ju själva i denna tråden att ni har svårt att klara av det. Det är inte jag som skrivit detta. Jag har bara hållit upp spegeln framför er. När ni titar i den spegeln borde ni se er själva och inte mig.
Tidningstext ligger alltså på 40-50 och där skulle ni i fallet DN varje fredag mötas av ca 40-talet artiklar som skulle vara minst 3 ggr längre än det jag skrivit här med ett mycket mer avancerat och svårtillgängligt språk. I 1/4 av dessa 40 artiklar så skulle de inte vara 3 ggr längre än mina brukar vara utan långt mycket mer krävande. Inte bara för att de skulle vara på 1 1/2 sida utan även vara betydligt svårare att förstå får den som har dokumenterat svårt med läsförståelsen. Det är precis detta jag försökt påpeka för er. Jag förstår mycket väl att det irriterar er.
En stor del av svenska folket kan alltså inte läsa och ta till sig det som står i DN idag, vår helt dominerande morgontidning och det är precis detta handikapp som både Halldorf och Jan Scherman påpekat i längden kommer hota demokratin. Det var just detta man kallade "funktionell analfabetism" på 70- och 80-talen och det kanske är dags att damma av det begreppet idag.
Det är också detta som fått Stat och Kommunerna att inse allvaret och försöka vända denna trend med att satsa massor på att förbättra läsning och läsförståelsen hos de yngre generationerna. PISA-undersökningarna är hårddata på Europeisk nivå och går inte bara att vifta bort. I längden hotas inte bara demokratin utan även Sverige som kunskapsnation och vår levnadsstandard som ytterst vilar på kunskapen och tillämpningen av den.
Jag undrar när man kommer försöka göra samma sak med de som hamnat mitt emellan. Så det är inte de yngre eller de äldre jag är mest orolig för utan de som är 40-50 idag och många som invandrat hit från länder med bristfälliga skolsystem och alla dessa kvinnor som aldrig ens fått gå i skolan utan som hållits utanför allt i hemmen både där och här. Det skulle behövas ett kunskapslyft även för dessa.
Senast ändrad:
PMD
Aktiv medlem
dn.se lär ha drygt 250000 prenumeranter vilket är en ganska liten del av befolkningen i Sverige. Det är måhända dominerande men i så fall är det rimligen rätt många andra mindre media som svenskarna använder för nyhetsinhämtning. Gissningsvis rätt många som inte kostar pengar, och antagligen en del som inte är baserade i Sverige.
(Hur många som läser pappers-DN går inte att ta reda på).
Bengf
Aktiv medlem
Ja idag läser man lätt det mesta i telefonen, SVT-nyheter där har man möjligheten att både läsa och lyssna på olika personer, Ukraina nyheter är ständigt aktuella med många att både lyssna ( militär experter, Rysslandkännare med mera ) och läsa, och lätt att repetera. man får både och, Paasikivi tex pratar mycket tydligt och bra, eftertänksam och tydlig i sina förklaringar om dom många svårigheterna som soldaterna ställs inför. Bert Sundström en annan klippa med 20 år i Ryssland. En liten anekdot om en person som använde mobilen extra mycket bläddrade i en tidning, när jag såg att han/hon helt plötsligt försökte förstora tidningsbilden med fingrarna, så kanske inte så mycket läsning av tidningar där, allt kan poppas upp i mobilen numera. Själv vill jag fortfarande skriva räkningarna för att träna på att skriva för hand, märker att det flyter inte på lika smidigt som förr i tiden.
sb12
Aktiv medlem
Nja, det började väl ändå med detta påstående från dig:
” … Så kan ett svek också se ut! Inget ont uppsåt fanns men det blev väldigt fel trots det. En del av er som tycker det är jobbigt att läsa kanske gick i den skolan?
….På den vägen är det med Grundskolan och effekterna syns hos generation efter generation och även på Fotosidan! ”
fotobollfoto
Aktiv medlem
Just det där sista ”Nionde budet, låt
En iakttagelse från arbetslivet är att det sällan tas minnesanteckningar nuförtiden. Teamsmöten spelas in och arkiveras.Vem ska orka köra alla möten i repris? Det är nog nu som en robot kan göra nytta. Klippa ut och sätta ihop endast de riktigt centrala delarna från varje möte. Ett 45-minuters går säkerligen att kondensera ner till 5 värdefulla minuter.
Ja att skriva för hand har helt klart degenererat hos mig. OM jag någon udda gång gör det så blir det i versaler. Tillbaka till Petter 6 år alltså. Men detta började för mig redan i högstadiet. Den tjusiga skrivstil som inövats under låg- och mellanstadiet blev för långsam att pränta ner när anteckningar skulle göras under lektioner i högstadiets högre tempo. Tid för att träna upp snabbheten i skrivstilen har aldrig infallit.
En iakttagelse från arbetslivet är att det sällan tas minnesanteckningar nuförtiden. Teamsmöten spelas in och arkiveras.Vem ska orka köra alla möten i repris? Det är nog nu som en robot kan göra nytta. Klippa ut och sätta ihop endast de riktigt centrala delarna från varje möte. Ett 45-minuters går säkerligen att kondensera ner till 5 värdefulla minuter.
Malcao
Avslutat medlemskap
Längre text på en skärm blir för mig väsentligt jobbigare att ta in än en text på papper. Finns flera studier om detta*
Välskrivning och med penna som doppades i bläck fanns på schemat i min skola. Min skrivstil försvann i högstadiet då innehållet sades vara det viktiga, hur kråkorna såg ut spelade mindre roll.
När jag för ca.10 år sedan började sälja fotopapper då skrev jag en liten hälsning på ordersedeln i skrivstil till mina kunder, detta var uppskattat av flera och på köpet fick jag tillbaks min skrivstil. Det tog dock ett par år innan motoriken hade lärt sig skrivstil igen.
Hörde på radion att AI tar och lär från trådar i Flashback och Familjeliv, om det stämmer då känner jag mig helt trygg.
Den fråga jag ställer mig är, vad händer när välutbildade akademiker blir av med sina jobb och ersätts med AI? Omskolar de sig till till yrken som bagare, svetsare, rörmokare, snickare och frisörer? Får vi ett nytt samhälle där högre utbildning inte längre är en garanti för jobb och vi inte längre behöver utbilda oss? Kommer yrkesutbildning och jobb där man jobbar med händerna uppvärderas?
AI gör ändå jobbet, bättre, snabbare, billigare än vad akademiker klarar av.
Sköna nya värld!
*
www.branschkoll.se
skolvarlden.se
Välskrivning och med penna som doppades i bläck fanns på schemat i min skola. Min skrivstil försvann i högstadiet då innehållet sades vara det viktiga, hur kråkorna såg ut spelade mindre roll.
När jag för ca.10 år sedan började sälja fotopapper då skrev jag en liten hälsning på ordersedeln i skrivstil till mina kunder, detta var uppskattat av flera och på köpet fick jag tillbaks min skrivstil. Det tog dock ett par år innan motoriken hade lärt sig skrivstil igen.
Hörde på radion att AI tar och lär från trådar i Flashback och Familjeliv, om det stämmer då känner jag mig helt trygg.
Den fråga jag ställer mig är, vad händer när välutbildade akademiker blir av med sina jobb och ersätts med AI? Omskolar de sig till till yrken som bagare, svetsare, rörmokare, snickare och frisörer? Får vi ett nytt samhälle där högre utbildning inte längre är en garanti för jobb och vi inte längre behöver utbilda oss? Kommer yrkesutbildning och jobb där man jobbar med händerna uppvärderas?
AI gör ändå jobbet, bättre, snabbare, billigare än vad akademiker klarar av.
Sköna nya värld!
*
Du läser bättre och snabbare på papper – ny omfattande analys - Branschkoll
En mycket omfattande studie visar att det finns stora fördelar med att läsa på papper jämfört med sin rival – den digitala skärmen. Detta bekräftas nu av
www.branschkoll.se
Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm
En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven…
skolvarlden.se
Tryckta texter ger bättre läsförståelse
Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.
www.skolverket.se
