Är Sony verkligen etta på FF-marknaden i Europa nu?

[Sten-Åke Sändh]

Gfk brukar väl oftast ha tre kategorier av siffror:
1) marknadsandel räknat på antal sålda kameror
2) marknadsandel räknat på värde på sålda kameror
3) marknadsandel räknat på värdet av sålda kameror plus objektiv

De tre kan se ganska olika ut och alla kameratillverkare har en tendens att citera den av siffrorna som just då ser bäst ut för dem

Fast jag undrar faktiskt fortfarande hur Sony kan vara etta i Europa med 25% av FF-marknaden när det väl bara varit fyra tillverkare av FF-kameror vad jag vet (Canon, Nikon, Sony och Leica). Hur går det till? I det sammanhanget är Leica så pass små att de väl inte har någon större inverkan på balansen mellan de övriga tre.

I övrigt så är ju 25% marknadsandel inom det segmentet fantastiskt med tanke på hur det sett ut de senaste 7-8-10 åren.

 

[Sten-Åke Sändh]

Hur viktigt är det för er att ett spegellöst fullformatshus blir mindre än nuvarande dslr:er med spegel? För mig är det viktigaste att huset har ett bra grepp och känns avpassat för rejäla ljusstarka objektiv, dubbla minneskortplatser, bra batteritid mm som utmärker ett proffshus. Kan det vara så att Canon/Nikon när marknaden kräver det släpper spegellösa proffshus med EF/FX fattning så vi slipper adaptrar samt att allt uppräknat får plats?. Får husen inbyggt stabilisering blir ju exempelvis alla Canons ljusstarka relativt nysläppta 1.4 objektiv ännu mer intressanta. M-fattningen kan då finnas på aps-c om litet format med tillräckligt hög kvalitet eftersöks. Lite fasta små objektiv kan då komma efterhand medan telen mm får köras med adapter. Finns en hel del önsketänkande inblandat i detta inlägg då jag är rejält inköpt på EF-objektiv men är det helt orimligt tekniskt eller användarmässigt?

Vi kan ju faktiskt också vända på det du skrev och fråga hur viktigt är det att du har en stor tung och maffig kamera som ser verkligt proffsig ut fast den kanske är rätt ordentligt frånseglad tekniskt? Så kan det faktiskt vara också. Jag skickar med något jag saxat från fstoppers: Inlägget handlar om varför denna fotograf INTE tycker sig kunna använda små spegellösa kameror även om de mycket väl skulle fixa jobbet rent tekniskt.

"Perception

The mirrorless cameras, in my opinion, have always left something lacking. Yes, they're convenient in size, but because they're so small, consumers and therefore my clients, don't see them as professional. At least not as seemingly professional as a nice, hefty, meaty DSLR like my Canon 1DX. The bigger the better in their eyes. Not that our clients should be dictating what kind of cameras we use because obviously they don't know enough about them to do so, but their perception of them is important. It reflects on us and gives them an opinion about our work potentially before they even see it.

The way a client views a photographer shooting with a mirrorless camera, as opposed to one using a (D)SLR, is not to be taken lightly. For me, branding is a huge part of why I’m successful in my business, and much of that has to do with my perceived value. I charge a premium for my clients to hire me to come shoot their luxury weddings. In some level, if I show up with a little, mirrorless camera, I feel like I'm not meeting their expectations. Having a less-than-professional looking camera is the last thing I want, especially when side-by-side with guests who so often bring their own (D)SLRs. It's going to make me appear less credible as a photographer and potentially cause my client confidence to drop. When photographing these events, I feel that my equipment and I should in a way match the grandeur of the event."


Är det faktiskt det här som utgör en del av gruset i dojan? Fotografer som är rädda att inte bli tagna på allvar för att de kanske misstänker att kunderna tror att de inte har råd med en riktig kamera??

 

[KarlE]

Vi kan ju faktiskt också vända på det du skrev och fråga hur viktigt är det att du har en stor tung och maffig kamera som ser verkligt proffsig ut fast den kanske är rätt ordentligt frånseglad tekniskt? Så kan det faktiskt vara också. Jag skickar med något jag saxat från fstoppers: Inlägget handlar om varför denna fotograf INTE tycker sig kunna använda små spegellösa kameror även om de mycket väl skulle fixa jobbet rent


Är det faktiskt det här som utgör en del av gruset i dojan? Fotografer som är rädda att inte bli tagna på allvar för att de kanske misstänker att kunderna tror att de inte har råd med en riktig kamera??

Javisst är det så att en liten Fuji eller A7!ser ju inte så mycket ut för världen, en fotograf som jag har hört är Knut Koivisto som arbetar med Fuji, han säger att han ser ut som en turist med sin Fuji runt halsen, vilket exakt är det han vill då folk inte blir så misstänksamma som om han skulle ha en D800 med ett stort zoom runt halsen.....
Att det finns bröllopspar som vill ha en häftig kamera på fotografen är nog ett övergående fenomen men visst än så länge förväntar sig nog många att en "riktig" fotograf har en stor Nikon el Canon med sig.

 

[Photocon]

Varför skulle kameran behöva vara så djup att den rymde Canons (är det?) 42mm registeravstånd? En fattning är bara något att montera objektiv på och överföra info mellan objektiv och kamera. En adapter är bara en distansring och inget mer. Jag ser inget värde i att göra en spegellös med EF fattning. Kameran behöver inte ens ha en fattning till något objektiv. Bara en fattning för att montera en adapter. Allra bäst vore om Canon gjorde en fattning avsedd för adapters till dels EF och dels FD med en liten nedbländningsmotor för att tillåta autobländare på FD objektiv då skulle äntligen cirkeln vara sluten mellan EF/EOS och FD. Skulle tro att ett registeravstånd på under 30mm skulle räcka för att få plats med även en bländarmotor. Man byter adapter då man byter objektiv. OCH varför upprepa Sonys misstag om man skall ha FF med en gång: gör kamerahusfattningen bred (stor diameter) så ökas framtida flexibiliteten om man vill ha sensorbaserad bildstab eller dra full nytta avv ev framtida riktigt ljusstarka objektiv. Här har ju Canon en fördel än idag över Nikon då EF bajonetten tillåter dels kortare objektiv och dels ljusstarkare autofokusobjektiv (ner till f/1,0) mot Nikons f/1,4 med deras äldre och smalare F bajonett.

Därför att jag är aningen trött på adapterträsket efter att under 2 år kört en A7R tillsammans med en D800. Vidare därför att jag anser att en "plattare" kamerakropp per automatik inte är bekvämare. Ytterligare därför att jag blivit förbaskat trött på korta registeravstånd som ställer till oreda för edge- och midrangeskärpa.

Däremot kan jag köpa delar av ditt resonemang. Det du skriver om att inte gå i Sonys fälla. 30mm är avsevärt bättre som registeravstånd för en FF än Sonys A7-serie har. Det registeravståndet fungerar med aps-c. För vad är vitsen med att göra kameran plattare och objektiven längre bara för att korrigera de "ljusböjar" som annars blir följden?

30mm skulle ge en acceptabel adapterstorlek.

 

[FlyerOne]

---
Likaså är jag aningen förvånad över att Sony ännu inte gjort en fullstor spegellös kamera.

Det är jag också. Över det du skrev menar jag.

Med tanke på att Sony under de senaste åren har öst ut 10 FF-kameror som skulle kunna räknas till den kategorin...

Utgår från att du menade att skriva:
'Likaså är jag aningen förvånad över att CANON ännu inte gjort en fullstor spegellös kamera.'

Eller vid ett ögonblicks eftertanke så menade du väl att du var förvånad över att Sony änny inte gett ut en biffigare spegellös FF-kamera än A7rna?

Vi kan nog vara tämligen övertygade om att det kommer någon (med ryktesnamnet) A9. Kanske eventuellt t.o.m. både en A9 och en A9R (den senare då med en 60+ MP-sensor, den förra mera optimerad för snabbhet), även om SLR/TMT och DSLR-kameror av tekniska skäl kommer att ha försprång i vissa avseenden när det gäller snabbhet. Och SLR/TMT när det gäller seriebildtagningshastighet (är inte begränsad av någon mekaniskt rörlig spegel).

Dock finns det skäl att förmoda att Kumamoto-jordbävningen har senarelagt lanseringen av A9orna). Jag trodde för min del att vi pga av detta inte skulle få se A99 II förrän till våren nästa år, så det överraskade mig att den kom som en klocka efter 4 år (vilket jag trodde innan jordbävningen).

 

[gamleJ]

Vi kan ju faktiskt också vända på det du skrev och fråga hur viktigt är det att du har en stor tung och maffig kamera som ser verkligt proffsig ut fast den kanske är rätt ordentligt frånseglad tekniskt? Så kan det faktiskt vara också. Jag skickar med något jag saxat från fstoppers: Inlägget handlar om varför denna fotograf INTE tycker sig kunna använda små spegellösa kameror även om de mycket väl skulle fixa jobbet rent tekniskt.

"Perception

The mirrorless cameras, in my opinion, have always left something lacking. Yes, they're convenient in size, but because they're so small, consumers and therefore my clients, don't see them as professional. At least not as seemingly professional as a nice, hefty, meaty DSLR like my Canon 1DX. The bigger the better in their eyes. Not that our clients should be dictating what kind of cameras we use because obviously they don't know enough about them to do so, but their perception of them is important. It reflects on us and gives them an opinion about our work potentially before they even see it.

The way a client views a photographer shooting with a mirrorless camera, as opposed to one using a (D)SLR, is not to be taken lightly. For me, branding is a huge part of why I’m successful in my business, and much of that has to do with my perceived value. I charge a premium for my clients to hire me to come shoot their luxury weddings. In some level, if I show up with a little, mirrorless camera, I feel like I'm not meeting their expectations. Having a less-than-professional looking camera is the last thing I want, especially when side-by-side with guests who so often bring their own (D)SLRs. It's going to make me appear less credible as a photographer and potentially cause my client confidence to drop. When photographing these events, I feel that my equipment and I should in a way match the grandeur of the event."


Är det faktiskt det här som utgör en del av gruset i dojan? Fotografer som är rädda att inte bli tagna på allvar för att de kanske misstänker att kunderna tror att de inte har råd med en riktig kamera??

Fotografering är som tur är inte mitt levebröd men om det var det hade nog minst ett skrytsystem behövts. Iallafall när jobb åt privatpersoner ska göras. -"kan inte han som har en stor kamera fota ditt bröllop?". Så killen du citerar har nog inte helt fel. I mitt fall är det bästa möjliga överkomliga kvalitet i en för mig ergonomisk förpackning som gäller. Många gör sig lustiga över oss som sätter på batterigrepp på våra redan stora 5d hus men jag tycker det blir obekvämt att fota i stående format utan. Jag gillar också att rejäla ljusstarka objektiv känns välbalanserade tillsammans med huset. Det finns plats för två rejäla batterier och är de bara laddade när dagen startar så är det en sak mindre att oroa sig för vid uppdrag. Jag tycker det är mindre jobbigt att fota i studio med en 5d med grepp än en 7d utan.Däremot vill jag gärna ha en liten extra systemkamera för resor, privata tillställningar mm. Kanske kan Canons M5 bli intressant framöver med en 22 2.0.

 

[Sten-Åke Sändh]

Javisst är det så att en liten Fuji eller A7!ser ju inte så mycket ut för världen, en fotograf som jag har hört är Knut Koivisto som arbetar med Fuji, han säger att han ser ut som en turist med sin Fuji runt halsen, vilket exakt är det han vill då folk inte blir så misstänksamma som om han skulle ha en D800 med ett stort zoom runt halsen.....
Att det finns bröllopspar som vill ha en häftig kamera på fotografen är nog ett övergående fenomen men visst än så länge förväntar sig nog många att en "riktig" fotograf har en stor Nikon el Canon med sig.

Jag har samma syn som denne Koivisto. Ju tystare och mer oansenlig ju bättre men det är nog fortsatt så att telefonkameror är de ultimata stealth-kamerorna. Även en spegellös är tyvärr för mycket i vissa sammanhang. Jag har själv varit med om ett par tillfällen när stenarna haglat när jag tagit mina bilder och ett annat när säkerhetspolis kommit in på mitt hotellrum och bett mig förklara mig efter att en grupp irriterade unga män retat sig på mitt motivval, så jag uppskattar verkligen oansenligheten.

Det jag kan vända mig emot i diskussioner som dessa är väl att allt verkat lite väl stereotypt. En bra fotograf väljer väl utrustning efter behov och det som underlättar mest för att få jobbet gjort. Det kan väl aldrig vara så att jättekameror med stora objektiv är det optimala i precis alla lägen. Många borde väl behöva både och kan man åtminstone tänka och då inte bara privat för familj, vänner och semestrar.

 

[afe]

Fast även om det nu är så att Knut Koivisto råkar göra reklam för Fuji, så använder han inte kamerorna bara därför (han kör en massa olika). Han är också en mycket duktig fotograf oavsett vilket system han använder. Testa att googla

 

[Grevture]

Det jag kan vända mig emot i diskussioner som dessa är väl att allt verkat lite väl stereotypt. En bra fotograf väljer väl utrustning efter behov och det som underlättar mest för att få jobbet gjort. Det kan väl aldrig vara så att jättekameror med stora objektiv är det optimala i precis alla lägen. Många borde väl behöva både och kan man åtminstone tänka och då inte bara privat för familj, vänner och semestrar.

Jodå, de flesta yrkesfotografer och ambitiösa entusiaster som jag känner är pragmatiska människor som när det kniper använder den utrustning som enklast och effektivast ger dem de bilder de vill ha. Vilket kan vara en mobiltelefon, en kompaktkamera, en liten spegelfri systemkamera eller en stor snabb kamera. Whatever works.

Men det finns också en tendens som jag uppfattar som vanlig bland yrkesfotografer och ambitiösa entusiaster och som går på tvärs med föregående stycke: Av bekvämlighet jobbar många helst med en och samma utrustning oavsett vad man fotar. Om jag ser till mig själv så är kameran det sista jag vill fundera över när jag gör ett fotojobb. Den skall bara finnas där och den ideala kameran är en man inte tänker på att man använder. Vilket gör att jag och - har jag en känsla av - många med mig helst gör de flesta uppdrag med samma utrustning. Och då blir det naturligt att välja en utrustning som klarar alla de olika saker man vill göra. Eller att i alla fall ha ett par olika kameror, men med väldigt likartad hantering. Och att kamerorna fungerar bra medf alla olika objektiv man kan komma att använda.

Och det leder i sin tur till att man nästan oavsett vad man skall fotografera väljer och arbetar med utrustning som så att säga är dimensionerad för "worst case scenario". Då blir det lätt att man står där och tar ganska enkla intervjubilder av lilla stillsamma tant Agda med ett par stora proffshus, den ena med en 24-70/2,8 och den andra med en 70-200/2,8. Våldsam overkill och onödigt tungt javisst. Men det kunde också visat sig att tant Agda var en kruttant som kör motorcykel och vill ha bilder av sig själv när hon kommer svepande runt en kurva på landsvägen. Och att då stå där med en kanske lite långsam kamera med ett kompakt litet porträtttele ... Nej, man chansar inte.

Visst, jag håller med dig om att jättekameror med stora objektiv inte alltid är det optimala i precis alla lägen. Men problemet för en yrkesfotograf (och för en hel del ambitiösa entusiaster) är att man ofta inte riktigt vet exakt vad det är som väntar. Och då blir det svårt att välja just den utrustning som är optimal. Så man tar de grejer som man känner sig trygg med att den klarar av vad som än väntar.

 

[gamleJ]

Känner mig lite skyldig till att en tråd om Sonys marknadsandelar handlar om stor och liten. Jag undrade bara om fler tänkte att en spegellös fullformat inte nödvändigtvis måste vara liten. Däremot har jag full förståelse för att små och lätta system med hög bildkvalitet kan vara det optimala i många lägen. Ni som önskar dessa system har ju redan alternativ att välja ibland.

 

[Sten-Åke Sändh]

Känner mig lite skyldig till att en tråd om Sonys marknadsandelar handlar om stor och liten. Jag undrade bara om fler tänkte att en spegellös fullformat inte nödvändigtvis måste vara liten. Däremot har jag full förståelse för att små och lätta system med hög bildkvalitet kan vara det optimala i många lägen. Ni som önskar dessa system har ju redan alternativ att välja ibland.

Sony har redan gjort en "tjockkamera" som varit spegellös i instegssegmentet. Det har man släppt nu och den vägen med den typen av kameror verkar "vila i frid".

Det kommer dock snart att dyka upp hus åtminstone med flera kortplatser. En kille på SAR som varit spekulant på en A99 II skrev under "varför han inte skulle köpa en A99 II" att det ändå snart skulle komma en kamera med flera kortplatser som var spegellös.

 

[Sten-Åke Sändh]

Fast även om det nu är så att Knut Koivisto råkar göra reklam för Fuji, så använder han inte kamerorna bara därför (han kör en massa olika). Han är också en mycket duktig fotograf oavsett vilket system han använder. Testa att googla

Ja och det är väl i så fall Canons, Nikons, Sonys och alla andras megafoner också då eller ....

Det finns alltid ett skäl att fråga sig på samma sätt som Lasswell:

"Vem säger vad åt vem och med vilket syfte."

Vilket jag och många andra fick lära oss när vi läste historia på Stockholms Universitet. I historiestudier har källkritiken varit en grundsten ända sedan Weibulls nere i Lund rensade ut myterna ur den svenska historieskrivningen och gjorde den mer korrekt men mycket tråkigare.


Transcript of Lasswells formel. Källkritik: https://prezi.com/qnrk4k1hjgkj/lasswells-formel-kallkritik/

Med vilken kanal?
Vilket medium är lämpligt för vilket budskap?
Till vem?
Mottagaren - vem är det?
Säger vad?
Är budskapet otydligt?
Tvärsäkert?
Vem?
Avsändaren är...
Vilken information använder du?
Vilket medium är tillgängligt?
Vad får det för effekt?
Hur vet avsändaren att buskapet får de avsedda effekten?
Vad spelar det för roll?

Inom historieforskningen lyfter man även fram om källor är beroende av varann och om det exv. finns ett tidssamband (varje tid gör ju sin tolkning under inflytande av rådande samhällsklimat - läs exv. den kulturrevolution som nu pågår i Sverige till följd av den s.k. identitetspolitiken när ord och begrepp som anses inte vara i takt med tidsandan rensas ut ungefär på samma sätt som det gjordes under maoisterna i Kina) och om skribentens text eller utsagor lider av någon form av bias (det är väl inte konstigt om en som lever i symbios med en kameratillverkare har dennes agenda för sina ögon).

Jag tycker precis som många andra att man får ta alla som "sett ljuset" och blivit oreserverat frälsta med en nypa salt och det tycker jag om Jason Lanier och Gary Fong som evangliserat Sony-kameror i år nu utan att enligt egen utsago ha några personliga band med Sony. Men en sak ska man nog vara medveten om och det är att de killarna säkert blir VIP:ade när de vill låna en just lanserad kamera eller två och att sprida produktvideos på Youtube är ju dessa killars jobb kanske t.o.m. i högre grad än att vara fotografer på riktigt. Knut K skiljer sig nog kanske inte i sak från Fong och Lanier trots allt.

Det som gör att jag osäkrar min pistol är att dessa killar sällan eller aldrig lyfter något negativt i sina videos. Det är faktiskt en bra indikator på att man bör vara lite på sin vakt och söka andra balanserade källor också.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jodå, de flesta yrkesfotografer och ambitiösa entusiaster som jag känner är pragmatiska människor som när det kniper använder den utrustning som enklast och effektivast ger dem de bilder de vill ha. Vilket kan vara en mobiltelefon, en kompaktkamera, en liten spegelfri systemkamera eller en stor snabb kamera. Whatever works.

Men det finns också en tendens som jag uppfattar som vanlig bland yrkesfotografer och ambitiösa entusiaster och som går på tvärs med föregående stycke: Av bekvämlighet jobbar många helst med en och samma utrustning oavsett vad man fotar. Om jag ser till mig själv så är kameran det sista jag vill fundera över när jag gör ett fotojobb. Den skall bara finnas där och den ideala kameran är en man inte tänker på att man använder. Vilket gör att jag och - har jag en känsla av - många med mig helst gör de flesta uppdrag med samma utrustning. Och då blir det naturligt att välja en utrustning som klarar alla de olika saker man vill göra. Eller att i alla fall ha ett par olika kameror, men med väldigt likartad hantering. Och att kamerorna fungerar bra medf alla olika objektiv man kan komma att använda.

Och det leder i sin tur till att man nästan oavsett vad man skall fotografera väljer och arbetar med utrustning som så att säga är dimensionerad för "worst case scenario". Då blir det lätt att man står där och tar ganska enkla intervjubilder av lilla stillsamma tant Agda med ett par stora proffshus, den ena med en 24-70/2,8 och den andra med en 70-200/2,8. Våldsam overkill och onödigt tungt javisst. Men det kunde också visat sig att tant Agda var en kruttant som kör motorcykel och vill ha bilder av sig själv när hon kommer svepande runt en kurva på landsvägen. Och att då stå där med en kanske lite långsam kamera med ett kompakt litet porträtttele ... Nej, man chansar inte.

Visst, jag håller med dig om att jättekameror med stora objektiv inte alltid är det optimala i precis alla lägen. Men problemet för en yrkesfotograf (och för en hel del ambitiösa entusiaster) är att man ofta inte riktigt vet exakt vad det är som väntar. Och då blir det svårt att välja just den utrustning som är optimal. Så man tar de grejer som man känner sig trygg med att den klarar av vad som än väntar.

Jag tycker verkligen att "less is more" ofta. Just detta med tysta kameror är viktigt ibland. Jag var på ett dop vid ett tillfälle och hade en Sony DSLR. Den rasslade verkligen och jag kände verkligen att det var störande både för mig och andra. Då hade det varit välkommet med min helt tysta A6300 i "Silent shooting"-läge istället.

Det jag skulle fråga mig om jag vanemässigt släpade omkring på en kamera stor som en motorsåg är hur den påverkar den omgivnings beteende som man vill dokumentera.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det som gör att jag osäkrar min pistol är att dessa killar sällan eller aldrig lyfter något negativt i sina videos. Det är faktiskt en bra indikator på att man bör vara lite på sin vakt och söka andra balanserade källor också.

Här finns ett exempel från SAR där Jason Lanier lallar lite kring A6500, bara som ett exempel. Vad tycker ni om den genomgången? Det jag fäster mig vid är hur oseriöst detta är och i detta fall resulterar det i något allmänt flamsigt men positivt där det mesta är "toppen" eller "amazing". Motpolen men lika slarvig och slaffsig i sina "tester" är denna ständigt närvarnde linslus Kay, vilken istället som regel dissar det mesta utan någon vidare ambition att göra ett bra jobb. Lyckligtvis finns det andra.

https://youtu.be/MjrgClVnJ5Y

 

[martinot]

Sony har redan gjort en "tjockkamera" som varit spegellös i instegssegmentet. Det har man släppt nu och den vägen med den typen av kameror verkar "vila i frid".

Tycker en spegellös rejäl kamera a la DSLR kan vara en poäng i vissa fall.

Det kommer dock snart att dyka upp hus åtminstone med flera kortplatser. En kille på SAR som varit spekulant på en A99 II skrev under "varför han inte skulle köpa en A99 II" att det ändå snart skulle komma en kamera med flera kortplatser som var spegellös.

Trevligt! Gillar!

 

[gamleJ]

Sony har redan gjort en "tjockkamera" som varit spegellös i instegssegmentet. Det har man släppt nu och den vägen med den typen av kameror verkar "vila i frid".

Det kommer dock snart att dyka upp hus åtminstone med flera kortplatser. En kille på SAR som varit spekulant på en A99 II skrev under "varför han inte skulle köpa en A99 II" att det ändå snart skulle komma en kamera med flera kortplatser som var spegellös.

Låter lovande

 

[Grevture]

Jag tycker verkligen att "less is more" ofta.

Problemet är ju ofta har är att man inte i förväg vet vad det är och hur man skall få sitt motiv, och chansar man så är risken inte helt liten att man hamnar i en situation där "less really is less". Som entusiast kan det vara helt ok, men som yrkesfotograf kan man i det läget ha slarvat bort ett jobb och en kund.

Just detta med tysta kameror är viktigt ibland. Jag var på ett dop vid ett tillfälle och hade en Sony DSLR. Den rasslade verkligen och jag kände verkligen att det var störande både för mig och andra. Då hade det varit välkommet med min helt tysta A6300 i "Silent shooting"-läge istället.

Det där kan jag hålla med om

Tog för många år sedan med mig D2H (sannolikt en av kamerahistoriens mest högljudda aps-c-kameror) till ett dop. Hade ändå tänkt till i förväg och ställt den in singelbildtagning, ville ju inte riskera att rassla iväg en serie av misstag. Tog en bild varpå säkert hälften av besökarna i kyrkan hoppade till och tittade på mig. Bytte snabbt till D70s och dess inte ljudlösa, men jämförelsevis tysta spegel/slutare.

Nu har de flesta moderna SLR-kameror också "tystlägen" som visserligen inte är helt ljudlösa så som en spegelfri med e-slutare, men ändå diskreta nog att inte störa nämnvärt i känsliga lägen.

Det jag skulle fråga mig om jag vanemässigt släpade omkring på en kamera stor som en motorsåg är hur den påverkar den omgivnings beteende som man vill dokumentera.

Var det inte du som tyckte det var synd att debatten ibland hamnade i stereotyper?

Men om jag tolkar det bokstavligt - det finns ju trots allt grejer som verkligen gör kamerapaketet stort som en motorsåg - så är ju det utrustning man använder på avstånd. Du går ju inte runt i en folksamling eller streetfotar med en 400/2,8.

Om jag tolkar det mer bildligt så kan jag ju se på mig själv som exempel. Jag fotar ofta människor (under event och liknande) antingen med 24-70/2,8 eller 70-200/2,8 (eller bägge parallellt). Skulle jag göra samma sak med motsvarande utrustning från Sony skulle det skilja några centimeter i längd (frontlins till kamerans baksida) och skilja 3-4 hekto i vikt. Det gör liksom ingen märkbar skillnad vare sig i hur folk reagerar eller hur trött jag blir i armar/axlar/rygg efteråt. Om något så tror jag Sony 70-200 kan få folk att reagerar mer eftersom den är vit

Men då sätter man ju på ett mindre objektiv på den spegelfria kamera kanske någon invänder. Tja, det kan jag lika gärna göra på min DSLR. Det skiljer fortfarande bara några centimeter i storlek och två tre hekto i vikt och hur folk reagerar eller påverkas lär inte skilja nämnvärt.

- - -

Det tål att upprepas, det är trevligt att det går att bygga små nätta kameror med spegelfri teknik. Men i vissa sammanhang är den skillnaden dels oftast inte så stor att den blir speciellt relevant och dels kan den faktiskt lika lätt leda till sämre ergonomi istället för bättre.

Om vi tar Sony som utgångspunkt så ser jag inget som helst fel i att de byggt A7-kamerorna så kompakta de bara kan. De har bevisligen blivit uppskattade, inte minst på grund av den saken. Det jag däremot är tveksam till är att enbart bygga spegelfria småbildskameror efter den minimalistiska principen. Jag tror de finns en marknad för större alternativ (och av ryktesfloran att döma verkar Sony själva vara inne på samma tankegång).

 

[Grevture]

För att lite tillfälligt återvända till trådämnet: Jag har via diverse om- och kringvägar fått se lite Gfk-statistik för Europa senaste året. Och nej, det går inte att påstå att Sony, på Europa-nivå, är eller under någon månad varit störst på småbildskameror under senaste året.

Om vi ser på antal sålda enheter så har de pendlat mellan som minst (nu i september) 18,5 % och som mest (februari i år) 28,3 procent. Ser vi till försäljningsvärde så ligger de aningen lägre där, som bäst 27 % och som sämst 13,7 (samma månader som för antal sålda enheter). Inte vid något tillfälle under perioden har de på Europa-nivå haft en större marknadsandel än vare sig Canon eller Nikon.

Och på tal om hur missvisande enskilda månader kan vara så är september i år ett typexempel: Under hela året bakåt har Canon legat runt 35-40 % i antal sålda småbildskameror och 32-45 % räknat på värde. Men i september i år har de nästan 55 % i antal och 62 % i värde ... Vi kan nog konstatera att 5D Mark IV verkar ha sålt bra

En allmän observation är att kameramarknaden här i Europa krymper sakta och att andelarna mellan olika tillverkare under senaste året har förändrats ganska lite.

 

[Bengf]

Tycker samma att Sony också bör bygga en större kamera, få ett bredare sortiment att välja på. Men jag är rädd att det inte blir någon så där stor som en del hoppas på. Tyckte det märktes när ni frågade ut Sonykillen om det är med stora objektiv och liten kamera att han blev lite irriterad, intrimmad med Sonys signum stor sensor i liten kamera kropp, fick väl fram att 35f/2,8 var litet till slut.


Jag vet inte hur alla yrkesfotografer gör när arbetsdagen är slut, måste man låsa in grejorna på redaktionen eller får dom låna hem kameran och lite utrustning som någon forma av bonus, klart att man använder kameran att fotografera gammelmormor med när hon hälsar på, det skulle jag göra. Lika så om jag hade en firmabil som lastar 2 ton, den tar jag direkt och åker och köper dillen till kräftorna som man glömt.

Kan nog komma någon liten större kamera nästa år men tyvärr så kommer den inte att bli så där stor som några kanske hoppats på, dubbla kort får den nog och lite till, skulle bli rejält överraskad om den klarar mer än tusen bilder, tror den stannar vid C:A 600 bilder i allra bästa fall.

Man kan strunta i Sony också vetja, dom bygger som dom bygger, och större kameror fins som sagt att välja på.

 

[Sten-Åke Sändh]

Som sagt, det är bra med lite olika källor för det mesta. Jag hade som sagt mina tvivel då Sony skulle ha 25% och vara etta med det samtidigt som endast tre-fyra tillverkare tillverkar sådana kameror. Det går inte riktigt ihop när vi vet att Leica inte är någon volymsäljare att tala om.