Annons

Äntligen Nikon D800

Jag har en NEX-7 med en jäkla massa pixlar, men inte fan blir bilderna med automatik bättre för det. D800 lär knappast vara magiskt på det viset heller, så jag förstår inte vad ni tramsar om :)

Jag tycker iaf att de många pixlarna gör bilderna lite "livligare", eller innehåller mjukare övregångar i tonerna och därmed blir lite mer "naturliga". Eller ska jag säga annorlunda, jämfört med D700.

/K
 
En fråga till de tekniskt kunniga:

Om man med en D800 ska ta bilder i en 'light challenged' situation, och tvingas gå upp till ska vi säga ISO 6400 (exempel: konsert där man INTE kan använda blixt), ska man ha High ISO NR på och hur mycket (High/Norm/Low)? Eller Off?

Var någonstans i kedjan är det bäst att arbeta med bruset? (utgår förstås från RAW)


Jag kanske tänker fel men när man kör raw får man väl ut filerna utan någon NR?
Så i så fall borde det kvitta vad du har för inställning.
 
Vad jag försöker säga är att få till en tekniskt bra bild är bara en liten del av att kunna kommunicera med bild. Vilken skrivmaskin som används eller hur tekniskt avancerat ordbehandlingsprogrammet är har otroligt lite med hur viktig eller angelägen texten blir.

Så sätt kameran i handen på den där personen och bilderna kommer vara tekniskt utmärkt rappakalja i nio fall av tio.

Då säger vi nog samma sak fast på olika sätt.

/Karl
 
Jag har en NEX-7 med en jäkla massa pixlar, men inte fan blir bilderna med automatik bättre för det. D800 lär knappast vara magiskt på det viset heller, så jag förstår inte vad ni tramsar om :)

Autofokus och exponeringsautomatiken blir bättre och bättre.

/Karl
 
Jag tycker iaf att de många pixlarna gör bilderna lite "livligare", eller innehåller mjukare övregångar i tonerna och därmed blir lite mer "naturliga". Eller ska jag säga annorlunda, jämfört med D700.

/K

Jag håller med dig.

Jämfört med min gamla 1d MK III har D800:

- Bättre Brusegenskaper
- Bättre ton och naturliga färger och övergångar (mer krämig känsla svårt att uttrycka)
- Bättre AF
- Bättre klarhet i bilderna

Tar jag bättre bilder? Ibland "JA" och ibland "NEJ" men har fått bra mycket bättre förutsättningar att göra det. Vad är det för fel att varje teknikgeneration gör kamerorna lite bättre. Det här är ju trots allt därför vi köper nya kameror. Om man inte tror att en ny generation utvecklar sitt fotograferande så behåller man det man har och är glad för det :)
 
Jag har en NEX-7 med en jäkla massa pixlar, men inte fan blir bilderna med automatik bättre för det. D800 lär knappast vara magiskt på det viset heller, så jag förstår inte vad ni tramsar om :)

Handlar inte om det. Idag kan jag med lätthet använda ISO 3200 utan att blinka med mina preferenser än min förra kamera som jag aldrig gick över ISO 800 (samma preferenser). Det göra att jag idag tar bilder med mindre skakoskärpa pga kortare slutartider och ändå har bättre kvalité motsvarande print. Det är inte trams det är realitet.
 
Handlar inte om det. Idag kan jag med lätthet använda ISO 3200 utan att blinka med mina preferenser än min förra kamera som jag aldrig gick över ISO 800 (samma preferenser). Det göra att jag idag tar bilder med mindre skakoskärpa pga kortare slutartider och ändå har bättre kvalité motsvarande print. Det är inte trams det är realitet.

Bra exempel på annat än trams :)
 
En fråga till de tekniskt kunniga:

Om man med en D800 ska ta bilder i en 'light challenged' situation, och tvingas gå upp till ska vi säga ISO 6400 (exempel: konsert där man INTE kan använda blixt), ska man ha High ISO NR på och hur mycket (High/Norm/Low)? Eller Off?

Var någonstans i kedjan är det bäst att arbeta med bruset? (utgår förstås från RAW)

Som tidigare sagts: Den NR som ställs in i menyn följer inte med rawfilen, men kan ge rawkonverteraren "order" om att lägga den default i konverteraren om man nu ställt in high iso NR.
Då får man klicka borft den förinställda NR i konverteraren. Detta händer ofta om man använder en dedicerad konverterare för just den specifika kameratypen. Sker inte in LR eller ACR, men händer med exempelvis Sonys konverterare och som jag kommer ihåg de första versionerna av Capture NX för Nikon.
Blir osäker här när jag skriver om NX för det var längesedan jag använde det programmet (5 år). Någon som vet får väl korrigera mig om jag har fel.

I Canons DPP följer skärpan med rawfilen. I alla 3 fallen kan man i konverteraren bocka bort medföljande parametrar och ge dem nollvärde eller andra värden

Normalt ska alltså inte NR-inställningen per automatik "smitta" rawfilen. Alla parametrar man ställer in som NR, skärpa, kontrast, D-lightning mm är till för jpegfilens utseende.

Enl min bestämda åsikt är det bäst att arbeta med bruset nära slutet av kedjan. Ska bilden skalas ned tycker jag eventuell NR måste komma efter nedskalning.

I princip gör jag ev NR sist i kedjan eftersom skärpning påverkar bruset.

//Lennart
 
Autofokus och exponeringsautomatiken blir bättre och bättre.

/Karl

Utan att verka för of-topic, så har nog vi människor svårt för att berömma andra för vad dom verklingen kan, listan kan göras jättelång hur vi avfärdar framgångsrika människor på dom mest märkliga sätt.

Typexempel är tex en bra höjdhoppare, ja...ja säger många han började väl träna hoppning när han var 8 år, precis som om jag också hade börjat vid 8 års ålder skulle jag blivit lika bra.

När vi började att köpa bilar så skulle vi ju kunna laga det mesta om vi bara hade lika bra utrustning som verkstaden har, och det är inte riktigt sant så klart, även om det självklart skulle underlätta.

Egot har ibland inga gränser alls, har hört så många gånger om den framgångsrika fotografens bedrifter jo..jo.. han har ju så fin kamera, varför har vi så svårt att vilja förstå, dom flesta människor tar bilder, men dom fotograferar inte i igentlig mening, ingenting är givetvis fel av detta, ta bilder är det mest förekommande runt världen och räcker så klart väldigt långt.

Sedan råkar man ut för yrkesmannen som trots titeln inte är så duktigt, det är också en sanning, tyvärr så kan det mötet innebära att många dömmer ut en hel yrkeskår, man får liksom vatten på sin kvarn.

Pressfotograf innebär väl inte eller att man är en hävert på att ta landskapsbilder per automatik så att säga.

Skickliga yrkesmän får inte alltid det erkännandet som dom är värda.

//Bengt.
 
Bengt!

Din lite filosofiska betraktelse känns inte alls fel i sammanhanget. Nu är det väl så att i renodlade tekniktrådar så kommer kommer själva BILDEN och BILDTÄNKADET med allt vad som tillhör den ädla konsten att fotografera bort. Precis som efterbehandling av bilder.

Dessa faktorer är ju de viktigaste i bildkapandet. Ska man ta del i sådana diskussioner så finns ju andra trådar än tekniktrådar som är väldigt inriktade på just prylar.

Som gammal rockmusiker ( med hyfsad kompetens) kan jag dra en parallell. Jag kan stå och spela på en custombyggd Stratocaster eller Les Paul och tycka att det låter helt okej. Sedan kommer en virtuos och spelar på en gammal Danaelectro med dåliga mikrofoner och till stora delar byggd av masonit och fullständigt spela skiten ur mig.

Skiftar vi prylar upptäcker jag att det låter i stort sett likadant med en viss extra spets för virtuosen som fått kvalitetsinstrumenten. Men båda har kvar samma grundljud, attack, vibrato och sustain. Orsak: Ljudet sitter i fingrarna.

Så bristande talang och träning kan nog aldrig ersättas med dyrare och finare instrument fullt ut. Däremot kan viljan att träna upp sig kompensera mycket och lite finare instrument kan underlätta efter att man tagit några fler steg i utvecklingen.

Sedan finns det många proffsmusiker som inte är så skickliga, men har något speciellt i sitt framförande som gör det intressant att lyssna på dem, medan en rad amatörmusiker kanske är skickligare men är s k copycats som inte får med hela känslan trots teknisk skicklighet.

Så i fotografering liksom i musik och andra uttrycksformer gäller det nog att hitta sin egen stil efter sina förutsättningar. Men den dagen man anser sig fullärd är det kört.

Bra utrustning försämrar ju i alla fall inte förutsättningarna, men är underordnade engagemang, passion och känsla, anser jag.

Mvh//Lennart
 
Bengt!

Din lite filosofiska betraktelse känns inte alls fel i sammanhanget. Nu är det väl så att i renodlade tekniktrådar så kommer kommer själva BILDEN och BILDTÄNKADET med allt vad som tillhör den ädla konsten att fotografera bort. Precis som efterbehandling av bilder.

Dessa faktorer är ju de viktigaste i bildkapandet. Ska man ta del i sådana diskussioner så finns ju andra trådar än tekniktrådar som är väldigt inriktade på just prylar.

Som gammal rockmusiker ( med hyfsad kompetens) kan jag dra en parallell. Jag kan stå och spela på en custombyggd Stratocaster eller Les Paul och tycka att det låter helt okej. Sedan kommer en virtuos och spelar på en gammal Danaelectro med dåliga mikrofoner och till stora delar byggd av masonit och fullständigt spela skiten ur mig.

Skiftar vi prylar upptäcker jag att det låter i stort sett likadant med en viss extra spets för virtuosen som fått kvalitetsinstrumenten. Men båda har kvar samma grundljud, attack, vibrato och sustain. Orsak: Ljudet sitter i fingrarna.

Så bristande talang och träning kan nog aldrig ersättas med dyrare och finare instrument fullt ut. Däremot kan viljan att träna upp sig kompensera mycket och lite finare instrument kan underlätta efter att man tagit några fler steg i utvecklingen.

Sedan finns det många proffsmusiker som inte är så skickliga, men har något speciellt i sitt framförande som gör det intressant att lyssna på dem, medan en rad amatörmusiker kanske är skickligare men är s k copycats som inte får med hela känslan trots teknisk skicklighet.

Så i fotografering liksom i musik och andra uttrycksformer gäller det nog att hitta sin egen stil efter sina förutsättningar. Men den dagen man anser sig fullärd är det kört.

Bra utrustning försämrar ju i alla fall inte förutsättningarna, men är underordnade engagemang, passion och känsla, anser jag.

Mvh//Lennart

Mycket mycket bra inlägg, kan bara instämma med varenda ord.
 
En sak jag insett är att jag behöver en snabbare dator för att kunna jobba med bilderna i LR.
Jädrar vad långsamt det går ibland :-(

Har en Macbook Pro 2009 2.26GHz 8Gb RAM och ssd-hybrid disk, så det är väl inte direkt oväntat.

Jag ser en ny iMac eller Macbook Pro efter sommaren i kristallkulan :)
 
Självklart gör inte en bra kamera en bra fotograf. Det jag dock tidigare försökte säga angående just pressfotografer är att allmänheten kommer kunna ta en nyhetsmässigt ok bild och allmänheten kommer i stort sett alltid vara före fotografen på plats. Sedan kommer allmänheten bara tycka att det är skoj att deras bild hamnat i tidningen, så fotografens bild måste vara sjuhelsikes mycket bättre för att tidningen skall välja den istället för en i stort sett gratis bild från allmänheten. En bild på en hånglandes Carl Bildt och Gudrun Schyman tagen med en mobilkamera kommer sälja betydligt bättre än vilken fotografs bild som helst på stället där det skedde men långt efter att hånglet tagit slut.

/Karl
 
Självklart gör inte en bra kamera en bra fotograf. Det jag dock tidigare försökte säga angående just pressfotografer är att allmänheten kommer kunna ta en nyhetsmässigt ok bild och allmänheten kommer i stort sett alltid vara före fotografen på plats. Sedan kommer allmänheten bara tycka att det är skoj att deras bild hamnat i tidningen, så fotografens bild måste vara sjuhelsikes mycket bättre för att tidningen skall välja den istället för en i stort sett gratis bild från allmänheten. En bild på en hånglandes Carl Bildt och Gudrun Schyman tagen med en mobilkamera kommer sälja betydligt bättre än vilken fotografs bild som helst på stället där det skedde men långt efter att hånglet tagit slut.

/Karl

Tack för att du gav mig bilder i huvudet som jag nu skulle vilja radera med klorin. :S
 
Bengt!

Din lite filosofiska betraktelse känns inte alls fel i sammanhanget. Nu är det väl så att i renodlade tekniktrådar så kommer kommer själva BILDEN och BILDTÄNKADET med allt vad som tillhör den ädla konsten att fotografera bort. Precis som efterbehandling av bilder.

Dessa faktorer är ju de viktigaste i bildkapandet. Ska man ta del i sådana diskussioner så finns ju andra trådar än tekniktrådar som är väldigt inriktade på just prylar.

Som gammal rockmusiker ( med hyfsad kompetens) kan jag dra en parallell. Jag kan stå och spela på en custombyggd Stratocaster eller Les Paul och tycka att det låter helt okej. Sedan kommer en virtuos och spelar på en gammal Danaelectro med dåliga mikrofoner och till stora delar byggd av masonit och fullständigt spela skiten ur mig.

Skiftar vi prylar upptäcker jag att det låter i stort sett likadant med en viss extra spets för virtuosen som fått kvalitetsinstrumenten. Men båda har kvar samma grundljud, attack, vibrato och sustain. Orsak: Ljudet sitter i fingrarna.

Så bristande talang och träning kan nog aldrig ersättas med dyrare och finare instrument fullt ut. Däremot kan viljan att träna upp sig kompensera mycket och lite finare instrument kan underlätta efter att man tagit några fler steg i utvecklingen.

Sedan finns det många proffsmusiker som inte är så skickliga, men har något speciellt i sitt framförande som gör det intressant att lyssna på dem, medan en rad amatörmusiker kanske är skickligare men är s k copycats som inte får med hela känslan trots teknisk skicklighet.

Så i fotografering liksom i musik och andra uttrycksformer gäller det nog att hitta sin egen stil efter sina förutsättningar. Men den dagen man anser sig fullärd är det kört.

Bra utrustning försämrar ju i alla fall inte förutsättningarna, men är underordnade engagemang, passion och känsla, anser jag.

Mvh//Lennart

Slinker snabbt in med att tex Ulf Lundell och Evert Taube kan man väl inte kalla för mästersångare ala Loa Falkman eller björling, men deras texter och utstrålning var mangnefika, i alla fall Taube som jag såg på grönan som ung, men samtidigt samlade Taube höga poäng på att han var som en levande legend och omskriven.

Det finns också makalösa Fotografer som lyckas se det andra aldrig ser, nyligen så jag en bild på ett Tegeltak med två franska fönster, det såg ut som två stora ögon som satt där på det breda tegeltaket.
 
Jag hämtade ut min D800 igår och har stött på något som skulle kunna vara en bugg i mjukvaran. Oavsett om jag väljer okomprimerad raw eller lossless komprimerad raw, så står det på toppdisplayen att minneskortet har plats för samma antal bilder. Det borde vara en riktigt stor skillnad storleksmässigt på filerna tycker jag. Nu när jag kör 14bitars färgdjup och lossless komprimerad blir filerna mellan 40 och 50Mb. Dock har jag inte hunnit prova hur stora filerna blir om jag skulle köra 14bit färgdjup och okomprimerad raw, men det är väl då de blir de berömda 80 megabyten per fil gissar jag :).

Är det fler som har uppmärksammat detta?
 
Jag hämtade ut min D800 igår och har stött på något som skulle kunna vara en bugg i mjukvaran. Oavsett om jag väljer okomprimerad raw eller lossless komprimerad raw, så står det på toppdisplayen att minneskortet har plats för samma antal bilder. Det borde vara en riktigt stor skillnad storleksmässigt på filerna tycker jag. Nu när jag kör 14bitars färgdjup och lossless komprimerad blir filerna mellan 40 och 50Mb. Dock har jag inte hunnit prova hur stora filerna blir om jag skulle köra 14bit färgdjup och okomprimerad raw, men det är väl då de blir de berömda 80 megabyten per fil gissar jag :).

Är det fler som har uppmärksammat detta?

De där siffrorna stämmer aldrig för nikon.

D4-an säger att det finns plats för 465, i praktiken blir det hela 800 st. D800 säger 200 bilder, i praktiken 360. Det var samma sak på D700. Förstår inte vad de håller på med. Kör alltid 14-lossless.
 
De där siffrorna stämmer aldrig för nikon.

D4-an säger att det finns plats för 465, i praktiken blir det hela 800 st. D800 säger 200 bilder, i praktiken 360. Det var samma sak på D700. Förstår inte vad de håller på med. Kör alltid 14-lossless.

Nä den uträkningen är en sak Ola, men när jag ändrar mellan lossless komprimerat och okomprimerat så såg jag skillnad både på min D700 och min D3s, vilket jag tycker att jag även borde göra med D800an.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar