Är systemet för hur man betalar fotografer förlegat? Borde man istället införa en timlönsmodell, eller en engångssumma för en bild, som köparen sen får använda hur som helst? Eller är det upp till varje fotograf att hitta en lösning som passar?

Läs relaterad artikel här: http://www.fotosidan.se/cldoc/18769.htm

Måste nog definiera vad som menas med fotograf i detta fall. Inom viss fotografi lever du ju uteslutande på att sälja dina bilder som konst, medan man inom annan fotografi främst lever av fotouppdrag. Då detta verkar handla om bildjournalistik kan ju frågan vara relevant om man som freelance skall ha andra regler och en annan rättighet till sina bilder än vad tex en fast anställd fotograf på samma tidning har. Och detta är väl den stora frågan när det gäller uppdragsfotografering. Vem äger slutresultatet, den som betalat för uppdraget, eller den som utfört uppdraget? Utan att egentligen ha en egen åsikt kan jag kanske tycka att fotografer i dag har eller vill ha andra regler än vad som gäller för i stort sett alla andra yrken när det gäller rena uppdrag. När det gäller andra former av fotografering är det en helt annan sak tycker jag. Men där är väl inte heller problemet, för ingen vill väl ändra på upphovsrätten för konstnärer? Men vid uppdragsfotografering tycker man väl att det betalas flera gånger, först när uppdraget utförs och sedan varje gång resultatet av uppdraget används och det är väl detta man hänger upp sig på antar jag? Blir lite som om jag betalar en murare för att mura en öppen spis, och sedan var tvungen att betala samma murare varje gång jag eldade.

Frågan är omöjlig att svara på. Alla alternativen tillämpas i dag. Inget kan sägas vara bättre än de andra -- vilket man använder beror på omständigheterna.

Jag anser oxå att alla former av avtal förekommer även om SFFs prisguide inte har med något om hur man ska beräkna pris om kunden vill köpa hela publiceringsrätten till en bild.

Jag tycker att artikelförfattaren Anders argument är lätt komiska då han som grafisk formgivare faktiskt får betalt för vardera broschyr e.t.c. även om bilderna och typsnitten i dem ibland är desamma som han använt när han tillverkat annat material tidigare. Men men.. Han ska självklart ha betalt för det jobbet likväl som jag tycker att fotografen ska ha betalt för att han får använda dennes bild.

Och visst.. En bild kan tillverkas och säljas per timpenning och att en arkivbild kan säljas per användning _eller_ till någon som friköper den helt men prisskillnaden på att sälja för publicering enligt bestämt tillfälle mot friköp till flera publiceringar (tidsbegränsat eller på obestämd tid) bör absolut vara kännbar!

Jag tycker inte att något av alternativen ovan är fel, men däremot tycker jag att varje fotograf bör värna om branschen så att priser och bilder inte dumpas hur som helst. Att göra det tycker jag är både ansvarslöst och dumt!

EDIT: Förresten är denna ang. prissättning klart sevärd http://www.youtube.com/watch?v=mj5IV23g-fE

alf109 skrev:
Men vid uppdragsfotografering tycker man väl att det betalas flera gånger, först när uppdraget utförs och sedan varje gång resultatet av uppdraget används och det är väl detta man hänger upp sig på antar jag?

Klicka för att se resterande...

Fast i regel avgör ändamålet priset. Handlar det om redaktionell fotografering är ersättningen annorlunda (lägre) än om det är kommersiellt på annat vis t.ex. och användningen avtalas ju i regel när priset sätts. Det är inte alltid en kund betalar flera gånger, men om den vill använda en bild utöver avtalet som ingåtts oavsett det säger en eller tio publiceringar så behövs ju nytt avtal. Dock går det ju att avtala friköp, men skulle alla kunder alltid kunna friköpa bilder till samma kostnad som timpriserna för ett uppdrag ligger på skulle nog få fotografer ha mat på bordet var dag.

Många fotografer, inte minst ateljefotografer överlever inte helt på fotografi ens nu så som de gjorde för 10 år sedan. Fler kombinerar med pappers-, ramhandel eller annat också. Ett pris för de efterbeställningar de får är nog också ofta avgörande för verksamheten och egentligen är ju inte skillnaden på att de tar betydligt mer än kopiekostnad för efterbeställningar mot att en annan frilansande eller arkivbildsförsljande fotograf tar betalt för återpubliceringar de med. Det är nog nödvändigt för att hålla priserna nere just vid tillfället, för alla kunder skulle knappast vilja använda samma bild mer än just till ett valt tillfälle och de som inte vill det skulle ju aldrig gå med på att betala detsamma som en som friköper. Därför vore det dumt att _alltid_ ha ett pris för fri användning.

lottawe skrev:
..däremot tycker jag att varje fotograf bör värna om branschen så att priser och bilder inte dumpas hur som helst. Att göra det tycker jag är både ansvarslöst och dumt!

Klicka för att se resterande...

Tja, det kan man förstås tycka som säljare, samtidigt är den fria prissättningen en avgörande beståndsdel av en fungerande marknadsekonomi.
Skulle du välja att köpa en bil av en handlare som, allt annat lika, väljer att hålla ansvarsfullt och förnuftigt höga priser på sina bilar, eftersom han är solidarisk mot sin yrkeskår? Det skulle inte jag, och tro det eller ej, men jag kommer att sova gott i kväll ändå.

Per

Jag är också för fri prissättning och konkurrans på hederliga villkor, men jag tvivlar på att värst många som tar betalt i vita pengar klarar att dumpa priserna så värst iaf. Där är det ansvarslösa.

Klarar de däremot att dumpa vitt genom att ha annan inkomstkälla bakom sig så tycker jag ändå att det är dumt, men snarare för deras egen skull då än någon annans.

Priserna enligt riktprislistorna är inte så värst höga faktiskt.

lottawe skrev:
Klarar de däremot att dumpa vitt genom att ha annan inkomstkälla bakom sig så tycker jag ändå att det är dumt, men snarare för deras egen skull då än någon annans.

Klicka för att se resterande...

Ja, om någon säljer en bild för en spottstyver av vad han skulle kunna få är han förstås dum, men det är nog sällsynt; det mesta av 'prisdumpning' man ser vad gäller bilder tror jag är ett uttryck för den otroliga tillgängligheten till bilder som skapats av den ''digitala revolutionen'.

Om något så kan jag vara orolig för kvaliten på bilder omkring mig, men jag hoppas att t.ex. min morgontidning fortsätter att hålla sig med riktigt skickliga fotografer och inte övergår till att köpa halvdana bilder från hobbyknäppare som råkar ha råd med en hygglig utrustning utan att behöva tjäna pengar på den, men inte har tillräckligt med tid eller talang för att göra riktigt bra bilder (typ jag).

Men i det fallet är det snarare en fråga om valet av produkt (bild), inte om prissättningen av den. Om jag skulle kunna leverera lika bra bilder till tidningen, men för 20% av den kostnad som deras egna fotograf innebär så vore köparen dum om han inte köpte mina bilder, och jag vore väl dum om jag avstod att sälja och därmed förlorade en inkomst som jag annars inte fått?

Per

Vi är överens Per. Det enda som skiljer åt är vår tro.. För jag tror inte att det är så sällsynt ändå. Jag tror att ganska många är dumma nog att underskatta värdet av både sin produkt och tjänst.

Men att den digitala revolutionen har betydelse och att kvalitèn med den kan skilja åt, det tror jag på också.