Varför så svårt se skönheten i sin närmiljö?

jimh · 24 Oktober 2001

Jag har mycket lättare att gå igång om jag är ute och reser. Jag är säker på att det fenomenet inte bara gäller mig.

Egentligen borde det ju vara tvärtom. Motiv i närmiljön känner man ju mycket bättre. Och man har mycket bättre möjligheter att planera sitt fotograferande nära hemmet, återkomma när ljuset är rätt osv. Men trots det tycker jag det är svårare att kicka igång sitt seende när man är i för hemtama trakter.

Varför är det så? Hur tränar man bort det?

Sinuslinus · 24 Oktober 2001

Jag tror ett bra sätt är att gå ut med kameran och stativ i hand och leta fotograferingstillfällen. Man ska alltså bara gå för att fotografer inget annat så att man fokuserar på fotouppgiften. Försök gärna innan du går ut att tänka på en viss sak som du vill fotografera, exempelvis bilar, så blir det nog lite lättare.

Det är precis som du skriver att man känner motiven i sin närmiljö för bra och att man därför inte lägger märke till dem eftersom man ser dem hela tiden.

jimh · 24 Oktober 2001

SinusLinus skrev:
Jag tror ett bra sätt är att gå ut med kameran och stativ i hand och leta fotograferingstillfällen.

Precis vad jag brukar göra. Jag kläcker idéer och ställer klockan på fyra, tar med trangia och kokkaffe och vandrar i timmar. Men alla motiv känns så banala när jag väl är där. Jag tar pliktskyldigt några bilder ändå, men vet att de inte kommer att tilltala mig när jag kommer hem. Det är som om skogarna runt Stockholm inte skulle ha något att erbjuda mina sinnen. Men det är ju klart att de har, det ser jag ju på andras bilder!

Jag kanske skall flytta? ;-)

Sinuslinus · 24 Oktober 2001

Men prova en annan tid på dygnet då?
Om du märker att det inte funkar så får du väl vara lite kreativ.
Prova tex natten.
I Stockhom så finns det ju många upplysta platser och andra möjligheter tex bilar vid trafikljus.

Om du istället vill fotografera i gryningen och i skogen så kanske det är lättare nu på hösten med alla färger. Prova att gå någon annan stans som du inte skulle planera att göra, allt föra att prova nya grejer. Dvs lura hjärnan. Jag vet inte om det funkar...

acke · 24 Oktober 2001

Jag har ställt mig samma fråga många gånger.

För min del beror det på att jag kopplar av på ett helt annat sätt när jag reser iväg på semester. Alla vardagsbekymmer läggs åt sidan och man kan lägga all koncentration på att spana efter motiv. Ibland kan det dröja ett par dagar innan den riktiga fotolusten infinner sig, men den kommer alltid.

När jag visar mina bilder för "vanligt folk" så har jag gjort en liknande erfarenhet:
Bilder från fjärran platser uppskattas mer än bilder tagna i Sverige. Folk applåderar alltid mer åt en (i mitt tycke) dålig bild på en afrikansk elefant än åt en bra bild på en svensk älg. Visst är det väl märkligt?

Jag vägrar att tro att bilder blir bättre bara för att man reser till exotiska resmål.

jimh · 24 Oktober 2001

Mina resmål är inte så himla överdådigt exotiska heller. Bäst trivs jag om jag får sparka iväg en 60-70 mil norrut i mitt eget land, eller u-landet i öster.

gunte · 24 Oktober 2001

Jim

u skriver"och vandrar i timmar." det är där som felet ligger,tror jag..
Du har säkert en massa platser i minnet som du brukar besöka,bestäm en viss plats lite med hänsyn till årstid,väderlek och tid till förfogande..Gå sedan grundligt till väga,beta av en liten yta eller ett objekt med olika brännvidder..sitt och fundera ut lösningar (jag har alltid med mig en liten campingstol) kolla i sökaren hur du upplever motiven vid olika skärpepunkter,olika skärpedjup och med olika linser..lek med en liten reflexskärm..var påhittig..
Det är lätt att bli hemmablind och tro att det finns fler och vackrare motiv långt hemifrån,det kan stämma ibland men inte för det mesta..
Ackelid har rätt,bilderna blir inte bättre för att man reser bort,det kan tvärtemot ge motsatt effekt,man blir överväldigad över motivrikedomen och så låser det sig och man kommer hem med turistbilder som redan finns ett överflöd av..
mvh/gunte..

jimh · 24 Oktober 2001

Gunte, där har du nog en poäng. Det där med att gå för mycket har slagit mig också. Det kanske är envishet som gäller. Helt enkelt stanna på det ställe som vid ankomsten kändes banalt och försöka göra något åt det.

acke · 24 Oktober 2001

Det får inte bli för mycket prestationsångest heller. Man kan inte förvänta sig att varje fotoutflykt ska generera massor av bra bilder, då låser det sig garanterat. Vissa dagar funkar det bara inte, ljuset är inte det rätta, man är oinspirerad osv. Då brukar jag trösta mig med att jag iaf haft en skön dag ute i naturen. De ev. bilder jag tagit använder jag sedan som "skissbilder" för att planera nästa besök på samma plats. Det är sällan som kanonbilderna kommer vid första försöket.

I övrigt håller jag med Gunte i mycket. Att knata runt i skogen på måfå i timmar bärandes på tung fotoutrustning ger sällan nåt (mer än ont i ryggen). Begränsa dig till ett litet område, ställ ifrån dig fotoprylarna och spana först av området utan packning. Fundera på hur ljuset faller och hur det kan komma att förändras. Notera bildidéer på papper. Ranka dina idéer och börja sen jobba med den idé som inspirerar mest. Funkar det inte så ta ändå några skissbilder som stöd för minnet till nästa besök.

Min erfarenhet är att det lönar sig att jobba systematiskt och strukturerat. Och avslappnat, världen går inte under om man kommer hem utan bilder...

Mvh/Acke

Jimsan · 24 Oktober 2001

Ge dig sjäv ett uppdrag...
Ett tema.

Det blir sällan bra om man bara går ut och letar motiv.
Säg till dig själv: "Idag skall jag bara plåta dörrar". Eller varför inte människor med hatt?

Det bästa med att välja ett udda motivområde är att du lägger märke till saker som man normalt bara skulle gå förbi.

När man sen visar sina bilder så brukar folk säga:"Wow, det där har jag aldrig tänkt på!"

gunte · 24 Oktober 2001

För rättvisans skull så kan man ju också bara ta en tur i all enkelhet,har man tur så dyker det upp intresanta motiv..men lämna då kravet att det ska bli bilder hemma..ta eventuellt resultat som en bonus istället..
I måndags åkte jag till Dalby hage för att kolla hur långt hösten hunnit,inte så långt upptäckte jag,så jag tillbringade ett par timmar att närgående studera ett liggande träd och dess parasiterande innevånare,19 exponeringar blev det,och en stund i lugn och ro..
mvh/gunte..

danneman · 25 Oktober 2001

ackelid skrev:
Det får inte bli för mycket prestationsångest heller. Man kan inte förvänta sig att varje fotoutflykt ska generera massor av bra bilder,

Instämmer till fullo. Jag brukar intala mig att det inte finns något krav på att ta bilder vid varje utflykt. För om inte annat så har man haft en trevlig stund ute. Och jag tror att tillfällena kommer lättare om man har en mera avspänd attityd.

danneman · 25 Oktober 2001

Jimsan skrev:
Ge dig sjäv ett uppdrag...
Ett tema.

Det blir sällan bra om man bara går ut och letar motiv.
Säg till dig själv: "Idag skall jag bara plåta dörrar". Eller varför inte människor med hatt?

Det bästa med att välja ett udda motivområde är att du lägger märke till saker som man normalt bara skulle gå förbi.

När man sen visar sina bilder så brukar folk säga:"Wow, det där har jag aldrig tänkt på!"

Intressant idé! Verkar mycket spännande. Egentligen var detta vad jag gjorde i förra helgen utan att tänka på det. Då jag varit på stan (Karlstad) och handlat passerade jag bakom järnvägsstationen. Där stod en massa gamla rostiga järnvägsvagnar från Tyskland. Jag kilade genast upp i lägenheten och hämtade kameran för att återvända och ta lite bilder på de gamla vagnarna.

Helena · 25 Oktober 2001

Jag laste precis en uppsats som Susan Sonntag har skrivit om varfor vi fotograferar och hur...
Det handlade ganska mycket om det spannande och chockerande och vad som fangar varat intresse och hur ofta bilden maste forandras for att fanga varat intresse...
Sedan sa var det endel om varfor endel motiv inte behovde forandras utan att dom fortfarande inte var for vardagliga eller utanvanda...

Kanske kunde vara ganska intressant lasning?

Minns inte vad astikeln hette men om nagon ar intresserad sa kan jag leta reda pa den...

// Helena

Stadan · 25 Oktober 2001

Helena skrev:
Jag laste precis en uppsats som Susan Sonntag har skrivit om varfor vi fotograferar och hur...

Kanske kunde vara ganska intressant lasning?

Minns inte vad astikeln hette men om nagon ar intresserad sa kan jag leta reda pa den...

Hemskt gärna, låter väldigt intressant. Nästan all diskussion om betygsättning etc bottnar i skillnader i inställning till vårt fotograferande enl. min mening.

Leta gärna reda på den

--Staffan

goeran · 25 Oktober 2001

Jimsan skrev: Ge dig själv ett uppdrag....

Själv gav jag mig förra hösten uppdraget att plåta min närmiljö - några kvarter runt mitt bostadshus i stan (endast 35 mm brännvidd och Tri-X). Resultatet skulle jag redovisa i form av 4 st 24x30 s/v bilder som hängdes upp till allmän beskådan på en lämplig plats nere i farstun. Bildernas byttes ca var 6:e vecka.
Bara själva medvetenheten om att jag hade detta projekt gjorde att jag började se kvarteret med helt nya ögon. Varje gång jag gick utanför dörren fick jag syn på något som jag inte hade sett förut - även om jag bott här i 10 år. Det blev många roliga bildvinklar och detaljer - och många diskussioner mellan grannarna om var nu denna bild var tagen...etc
Rekommenderas!

Viktor · 4 November 2001

Det är inte nödvändigt att ta kort på ovanliga saker (gäller kanske natur i synnerhet). Jag brukar intala mig själv när jag går ut i naturen och fotar att kreativ fotografering handlar om att göra det vanliga ovanligt!

/Viktor

kaatman · 4 November 2001

Jag läste om en tjej som studerade foto. Hennes examensarbete blev att fotografera alla elskåp inom 300 m från bostaden.
Hon hade någon teori om att man kunde utläsa mycket om människorna som bodde i kvarteren, genom att titta på elskåpen med affischer, klistermärken, klotter etc.

Jag såg en del av bilderna, och det är otroligt att något så alldagligt kan bli så intressant!

Så motiv är det knappast brist på... Man ser inte skogen för alla träden!

Maggie · 5 November 2001

Jim skrev;
Varför så svårt se skönheten i sin närmiljö? Varför är det så? Hur tränar man bort det?

Hmmm.... Mitt tips är att man inte behöver ta sig särskilt långt, men man behöver "stilla" sig. Lugna ner sig, gå långsamt, sätta sig en stund och kanske "tona in". Det finns så mycket att se om man ger sig själv den tiden. Om man som jag helst fotar makro så är det rentutav nödvändigt

Någon skrev om att ge sig själv ett tema när man ger sig iväg med kameran. Tror jag skall ut på bakgården och fota löv. Alla färger som sprakar utomhus just nu.... Längre bort än så behöver inte skönheten i naturen vara för mig.

Hälsningar Maggie

sture · 6 November 2001

Håller med Dig Jim! Själv har jag väl åstadkommit ett diaarkiv på runt 10000 bilder. 95 % av dem är producerade på annan ort.

Tycker det bekräftar att det är lättare att få till något när man lämnat hemorten. Så är det för mig.

Varför så svårt se skönheten i sin närmiljö?

Kodsnickare

Aktiv medlem

Kodsnickare

Aktiv medlem

Avslutat medlemskap

Kodsnickare

Aktiv medlem

Kodsnickare

Avslutat medlemskap

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Medlem

Medlem

Aktiv medlem

Medlem

Aktiv medlem

Similar threads