Så sant Martin men likväl undrar man ju över evolutionen ibland när man ser den senaste generationens skapelser varför man inte gjort så redan från början. Tycker det ofta är så faktiskt och i en del fall är det säkert marknads betingat. Man släpper lite i taget för att kunna ha något nytta att komma med senare också. Särskilt om konkurrensen är svag.
Jag trodde det skulle komma en BSI-sensor i denna modell och självklart IBIS men så blev det inte. Som sagt, man ska väl ha lite det att suga på till nästa generation.
Nu är jag kanske på väg lite off-topic (igen), men jag hoppas vår lilla teknikdiskussion ändå kan kännas lite relevant i en tråd om en ny kamera som har lite (hyfsat) ny sensorteknik
Visst doserar man ut funktioner, det är riktigt. och visst, ibland handlar det om rent kommersiella hänsynstaganden där det som du är inne på gäller att ha något kvar i gottepåsen till nästa produktgeneration. Men det kan också vara en lite farlig strategi om det senare visar sig att det lät en konkurrent hinna före. Glöm inte heller att en hel del av doserandet har helt vardagliga orsaker som vanlig normal resursbrist - man kan ju bara införa så mycket i taget om man också skall hinna med och testa och verifiera ordentligt. Och det vill man göra (efter bästa förmåga) eftersom det är så sjukt dyrt att introducera en ofärdig funktion. En läxa alla företag lär sig, påfallande ofta den smärtsamma vägen ...
När det gäller den underliggande tekniken i systemkamerasensorer skulle jag nog hävda att implementationskostnaden nog är den största bromsen. Det tål att upprepas: stora (då syftar jag på sisådär en tum och uppåt) sensorer tillverkas i mycket små serier jämfört med andra elektroniska komponenter. Det är nog den enskilt största orsaken att systemkamerasensorer (och andra komponenter som tillverkas i små serier) byggs med så förhållandevis gammal kretsteknik. Ser du till exempel på packningsgraden, alltså hur tätt packade transistorer vi jobbar med, så ligger även våra mest högupplösta sensorer på en tekniknivå typ som processorer från millennieskiftet ungefär.
Om vi tar de här med kopparbaserade kretsar så hade jag för mig att de dök upp för runt tio år sedan, men när jag googlade lite så visade det sig faktiskt vara ännu tidigare:
http://www-03.ibm.com/ibm/history/ibm100/us/en/icons/copperchip
Man kan nog säga att det är ganska symptomatiskt att en teknik som dök upp i processorer i slutet av 1990-talet började användas i sensorer sisådär 15 år senare (Samsung NX1, 2014). Det tar helt enkelt lång tid innan ny teknik blivit så billig att man har råd att använda den även i småskalig produktion.