ANNONS
Annons

Många (flera) pixlar inte alltid bara onödigt

Produkter
(logga in för att koppla)
Är det min vanliga otur som spökar eller??

Jag har justerat fram både min 50/1,4 och 85/1,4 ca 15-18 steg i D700. Nu har jag upptäckt att den i stället bakfokuserar på lite längre håll!

Är det ett fall för märkesverkstan eller?? Vanligt eller helfel?

Sorry, jag vet att frågan är OT, men vafan, jag ställer ju helst frågan där alla kloka gubbar befinner sej.

/K
 
Är det min vanliga otur som spökar eller??

Jag har justerat fram både min 50/1,4 och 85/1,4 ca 15-18 steg i D700. Nu har jag upptäckt att den i stället bakfokuserar på lite längre håll!

Är det ett fall för märkesverkstan eller?? Vanligt eller helfel?

Sorry, jag vet att frågan är OT, men vafan, jag ställer ju helst frågan där alla kloka gubbar befinner sej.

/K

Det här är OT men hela jäkla tråden är ju OT till och från så inte gör det mig nåt. Jag har också märkt samma fenomen med min KM 7D men i det fallet har även andra skrivit att AF i den kameran kan bete sig lite skumt just i situationer som du beskrivit. Har själv svurit över samma fenomen när jag såg bilderna från en tidigare semester. I det fallet hade jag justerat min kamera också och de objektiv jag hade med mig var helt OK men ändå fick jag problem. Andra har kanske också liknande erfarenheter? AF fintar en upp på läktaren ibland och det enda man kan göra tror jag är att lära sig sin kameras egenheter och försöka parera dem manuellt när man vet att den brukar missa. AF funkar inte alltid som man önskar men det är ofta ganska ganska förutsägbart ändå.
 
Live View har jag på min kamera, och jag tror säkert att det är användbart vid makrofoto. Tyvärr är inte min skärm vridbar så användbarheten är lite begränsad. En vinkelsökare att montera på den vanliga sökaren är då ett bra alternativ. Beroende på situation så är nog det ena bättre än det andra.

I en del fall är det säkert att föredra, speciellt om det är riktigt starkt ljus när man håller på. Det som jag tycker är suveränt med Live View är att man har koll på både kompositionen och hur nära man är motivet så man inte skrämmer i väg det.
 
Det jag skrev bygger på sten-åkes inlägg om FF-sensorn starka frammarch. om den blir bestående inom snar framtid. Aps-c sensorn stora fördel vart ju uppenbar för stora flertalet nya systemkameraägare. du nämner själv A2-Kameran fina zoom-prestanda. kompaktens ännu mindre sensor gjorde det möjligt att vid 150-170gram likt Ricoh 28-200 få en fickvänlig kamrea. mitt 100-300 kostade ca 2000kr är ganska så lätt. Med min KM5d fick jag 450mm. Du vet ju allt detta så klart. Men 450mm på en FF-kamera det objektivet blir väl ganska stort och tungt. Tar vi Canons nya FF med 21mp kan man skruva på ett objektiv för 2000kr och bli nöjd med kvaliteten. En A4a bild jämfört med Nikon 300 kontra Nikon D3. Många ser ingen skillnad.Vänl.Bengt.

Jag läste för länge sedan att Omar Brännström som tar så fina fågelbilser funderade i samma banor. Han och andra djurfotografer som släpar omkring jättelånga telen har mycket att vinna i både storlek och vikt på att köra med mindre sensor. Micke Risedal tog ju också upp det som ett viktigt argument för hans intresse att testa 50D, Det kanske är för tidigt att räkna ut APS-C än trots att väldigt många säger sig vilja skaffa en FF bara de har pengarna. Själv tycker jag att det vore otroligt häftigt med all denna detalj men det känns ju också som en våldsam overkill om man uteslutande tar bilder för webbupplösning eller skriver ut mindre storleker i papp. Vad ska man då med alla sina jättefiler till, när det knappt syns någon kvalitetsskillnad ens i A3.

Jag tror att det blir ännu viktigare än tidigare att verkligen fråga sig vad man ska ha kameran till - vilken typ av fotograf man är. Jag tycker redan man kan läsa en hel del sådana funderingar och det kan väl aldrig vara annat än sunt. Varför ska man köpa sånt man inte behöver? Varför ska man släpa runt på mer vikt och bulk än man behöver? Jag tror många precis som jag själv, som haft sina stota DSLR-kameror ett tag blir lite trötta på att dra i fält med en halv skottkärra grejor för att vara rustade för alla eventualiteter. Därför tror jag på både kompakter, det nya four thirds-formatet och kanske faktiskt på APS-C som komplement till FF om bara förnuftet får råda. Bättre en bild, om än tagen med icke optimal kvalitet, än ingen bild alls. Det är väl ofta så konsekvensen av det valet ser ut i praktiken.
 
Det här är OT men hela jäkla tråden är ju OT till och från så inte gör det mig nåt. Jag har också märkt samma fenomen med min KM 7D men i det fallet har även andra skrivit att AF i den kameran kan bete sig lite skumt just i situationer som du beskrivit. Har själv svurit över samma fenomen när jag såg bilderna från en tidigare semester. I det fallet hade jag justerat min kamera också och de objektiv jag hade med mig var helt OK men ändå fick jag problem. Andra har kanske också liknande erfarenheter? AF fintar en upp på läktaren ibland och det enda man kan göra tror jag är att lära sig sin kameras egenheter och försöka parera dem manuellt när man vet att den brukar missa. AF funkar inte alltid som man önskar men det är ofta ganska ganska förutsägbart ändå.

Det gäller i stort sett bara för dessa två gluggar och jag har inte lagt så stor vikt vid autofokus med mer än att jag justerat in dom på "behagligt" avstånd för den nya kameran. Men nog veckade jag pannan lite då jag upptäckte att fokusfelet inte är linjärt. Fan, felet kan väl i alla fall ha hut nog att följa med lika oberoende av avståndet, när nu Nikon har försett husen med justering. Men icke!

/K
 
Därför tror jag på både kompakter, det nya four thirds-formatet och kanske faktiskt på APS-C som komplement till FF om bara förnuftet får råda. Bättre en bild, om än tagen med icke optimal kvalitet, än ingen bild alls.
När jag tar bilder där jag anstränger den teknik jag har valt att skaffa mig till det yttersta för vad den klarar av, är det i regel "action" det gäller. Orienteringslöpare springer där de själva vill, inte längs förutbestämda banor, de viftar med armar, ben och kartan, de springer i skugga och solsken, de springer bakom grenar och löv. Ibland springer de på obekvämt långt avstånd också.
Men om bara kameran klarar av att fokusera och fyra av bilden när jag trycker på knappen så inte behöver jag en massa pixlar. För att publicera på webben behöver jag 1,7 Mp, för en pappersbild till någon 2,5 Mp. Mina kameror producerar 10 Mp, men på senare tid har jag mer kritiskt funderat över vad jag egentligen ska ha bilderna till, och har funnit att jag allt oftare kör något annat än största storleken. Bilder som jag exempelvis vet ska e-mailas till någon, för att tittas på en stund och sedan glömmas bort (tror jag), fotograferar jag numera nästan alltid i Small/Normal, alltså det sämsta en 40D kan erbjuda. Eller sRAW, om jag är petig med hur bilderna ser ut (färg, exponering osv.), men ändå exempelvis bara ska använda dem i en storlek som jag kan klämma in 10 på en A4-sida av.
 
Jag läste för länge sedan att Omar Brännström som tar så fina fågelbilser funderade i samma banor. Han och andra djurfotografer som släpar omkring jättelånga telen har mycket att vinna i både storlek och vikt på att köra med mindre sensor. Micke Risedal tog ju också upp det som ett viktigt argument för hans intresse att testa 50D, Det kanske är för tidigt att räkna ut APS-C än trots att väldigt många säger sig vilja skaffa en FF bara de har pengarna. Själv tycker jag att det vore otroligt häftigt med all denna detalj men det känns ju också som en våldsam overkill om man uteslutande tar bilder för webbupplösning eller skriver ut mindre storleker i papp. Vad ska man då med alla sina jättefiler till, när det knappt syns någon kvalitetsskillnad ens i A3.

Jag tror att det blir ännu viktigare än tidigare att verkligen fråga sig vad man ska ha kameran till - vilken typ av fotograf man är. Jag tycker redan man kan läsa en hel del sådana funderingar och det kan väl aldrig vara annat än sunt. Varför ska man köpa sånt man inte behöver? Varför ska man släpa runt på mer vikt och bulk än man behöver? Jag tror många precis som jag själv, som haft sina stota DSLR-kameror ett tag blir lite trötta på att dra i fält med en halv skottkärra grejor för att vara rustade för alla eventualiteter. Därför tror jag på både kompakter, det nya four thirds-formatet och kanske faktiskt på APS-C som komplement till FF om bara förnuftet får råda. Bättre en bild, om än tagen med icke optimal kvalitet, än ingen bild alls. Det är väl ofta så konsekvensen av det valet ser ut i praktiken.
Hejsan Dom som har högre inkomst köper dom lite dyrare grejerna även om dom inte varken förstår att använda heller begripa sig på. Bilen måste ha minst 200hk. Kameran skall vara FF-med många pixlar. Finns det inte 1600-varvs centrifug på den tvättmaskinen osv. När jag en gång i tiden började med diabilder så var förstorningen på duken häftig och lite märkvärdigt
Alla började inte med dia. Fick man besök så vart dom flesta imponerade särskilt om dom själva var med på bild. Dök det upp bilder på deras barn var succen given. När man sedan kritiskt tittde på sina bilder var många inte bra. Utan borde kastas men ofta fick dom ligga kvar. Dåliga bilder kommer vi nog alltid att ta. Oavsett kameratyp. Det som är tufft för oss systemkameraägare är att skillanaden mellan en bra kompakt och dslr vid en 10*15 bild(tror dom flesta är fullt nöja med det) är inte jätte stor vid en given bild. många familjefotografer tar dom flesta bilderna stående på sina barn och hundar, att joxa med vinklar är inte att tänka på Men dom verkar nöjda. jag försöker nog att tala för oss fotointreserade som håller till i Div 3-4 även om vi hoppar in i Div 2 ibland. superettan är avanserade killar som tycker jpeg är skit och skakar huvudet åt oss. Men vi har inte tiden att Raw-behandla.obc. att jag har full respekt för Raw-killarna och tror visst att det är mycket givande och spännande. Vänl.Bengt
 
Det gäller i stort sett bara för dessa två gluggar och jag har inte lagt så stor vikt vid autofokus med mer än att jag justerat in dom på "behagligt" avstånd för den nya kameran. Men nog veckade jag pannan lite då jag upptäckte att fokusfelet inte är linjärt. Fan, felet kan väl i alla fall ha hut nog att följa med lika oberoende av avståndet, när nu Nikon har försett husen med justering. Men icke!

/K

Jag har sett icke linjära fel på zoomar som jag har och har haft d.v.s. att man mycket väl få ordning på en zoom i efter delar av zoom-området men ibland inte hela. Fast det kanske inte är helt konstigt ändå att även en fokusering påverkar, för både en zoomning och en fokusering flyttar ju linser relativt varann i objektivet.
Det kanske inte alls är själva kameran!
 
När jag tar bilder där jag anstränger den teknik jag har valt att skaffa mig till det yttersta för vad den klarar av, är det i regel "action" det gäller. Orienteringslöpare springer där de själva vill, inte längs förutbestämda banor, de viftar med armar, ben och kartan, de springer i skugga och solsken, de springer bakom grenar och löv. Ibland springer de på obekvämt långt avstånd också.
Men om bara kameran klarar av att fokusera och fyra av bilden när jag trycker på knappen så inte behöver jag en massa pixlar. För att publicera på webben behöver jag 1,7 Mp, för en pappersbild till någon 2,5 Mp. Mina kameror producerar 10 Mp, men på senare tid har jag mer kritiskt funderat över vad jag egentligen ska ha bilderna till, och har funnit att jag allt oftare kör något annat än största storleken. Bilder som jag exempelvis vet ska e-mailas till någon, för att tittas på en stund och sedan glömmas bort (tror jag), fotograferar jag numera nästan alltid i Small/Normal, alltså det sämsta en 40D kan erbjuda. Eller sRAW, om jag är petig med hur bilderna ser ut (färg, exponering osv.), men ändå exempelvis bara ska använda dem i en storlek som jag kan klämma in 10 på en A4-sida av.

Jag har överhuvudtaget aldrig tänkt på att ta bilder i annat än maxstorlek. Inte ens sedan jag skaffade en kamera med 14 mp, fast det är fullt möjligt rent tekniskt precis som med din. Men det är jag det. Jag tycker det är smart att göra som du gör och jag tror det kommer bli allt vanligare att man tar hänsyn till faktorer som dessa nu när filerna hotar att bli våldsamt stora (åtminstone i RAW).
 
......Det som är tufft för oss systemkameraägare är att skillanaden mellan en bra kompakt och dslr vid en 10*15 bild(tror dom flesta är fullt nöja med det) är inte jätte stor vid en given bild.......

Nu får du RAW-tjejerna på dig Bengt! :)

Jag tror det här är kärnan Bengt och det handlar inte ens om relationen kompakter - DSLR:er. Du kommer väl ihåg hur det var med KM 7D och 5D? Samma sensor, samma nästan allt utom att 7D hade ett mycket mer användarvänligt kamerahus om man gillar att ha allt viktigt tillgängligt via spakar och kranar mekaniskt på utsidan av kamerahuset. Men det vete fan om det var värt att betala dubbelt så mycket för nästan. De som nöjde sig med en 5D missade inget vad gäller bildkvalitet. De gjorde verkligen en smart ekonomiskt val och fick en riktigt bra kamera riktigt billigt. Det har alltsedan dess (om inte tidigare) varit väldigt starkt avtagande marginell nytta att gå från instegsmodeller till entusiastmodeller. Det är verkligen marginellt mer man får.
 
Nä gubbs och alla bakåtsträvare ;-) Har ni kapitulerar för pixelracet eller?...

Här kommer en pinne i brasan....

..."the new test shows that on a 50D even a crappy 18-200 super-zoom kit lens reveals more detail at most focal lengths than even monster lenses on an 8MP canon! so yet even more proof that the lenses have not reached the breaking point, not even close, with this 15MP sensor."

Källan

Hej! Nyss återkommen från Spanien. Tråden lever ser jag. Och nej! Har inte kapitulerat för pixelracet, ännu. Lär väl rendera mig en ny omgång på Säter, antar jag.

Logiken i ditt citat måste bli typ: Köp en högupplöst dslr och kombinera med "skräpoptik" och uppnå nirvana:).

Ha det bra/Lennart

PS. Ska läsa igenom alla inläggen innan jag slänger mig in i diskussionen igen. DS
 
Hej! Nyss återkommen från Spanien. Tråden lever ser jag. Och nej! Har inte kapitulerat för pixelracet, ännu. Lär väl rendera mig en ny omgång på Säter, antar jag.

Logiken i ditt citat måste bli typ: Köp en högupplöst dslr och kombinera med "skräpoptik" och uppnå nirvana:).

Ha det bra/Lennart

PS. Ska läsa igenom alla inläggen innan jag slänger mig in i diskussionen igen. DS

Välkommen tillbaka! Hoppas att du haft en trevlig tid och fått lite "botemedel". Såg ivf att du fått två veckor tillsammans med fotografer som sa "Que?" om de pixlar, brus, upplösning o fan o hans moster som vi engagerar oss i här på FS så ögonen blöder, psykoframakan flödar och en doktor El Lobo Tomi som sliter häcken av sej...
14 dagar... Hmm... Ännu inte botad?... De räckte med tre dagar på västkusten för mej :)) Eller vem de nu är som inte är botad?... :-/

Logiken i mitt resonemang är att sensorn inte har en aning om hur mycket jag skakar, vilket objektiv jag använder eller hur liten bländare jag använder o.s.v. och att slutresultatet alltid har förutsättningar att bli bättre, men aldrig sämre, med fler små pixlar på samma yta än färre stora. T.o.m bruset försvinner och dr förblir konstant eller bättre i den ökande pixelmängden med den pågående sensorutvecklingen.

Nästa steg i utvecklingen borde ligga på bildskärmarna där upplösningen på en 21 tum widescreen borde redan idag matcha en 30 Mpix sensor...minst.

Eller...
 
Nu får du RAW-tjejerna på dig Bengt! :)

Jag tror det här är kärnan Bengt och det handlar inte ens om relationen kompakter - DSLR:er. Du kommer väl ihåg hur det var med KM 7D och 5D? Samma sensor, samma nästan allt utom att 7D hade ett mycket mer användarvänligt kamerahus om man gillar att ha allt viktigt tillgängligt via spakar och kranar mekaniskt på utsidan av kamerahuset. Men det vete fan om det var värt att betala dubbelt så mycket för nästan. De som nöjde sig med en 5D missade inget vad gäller bildkvalitet. De gjorde verkligen en smart ekonomiskt val och fick en riktigt bra kamera riktigt billigt. Det har alltsedan dess (om inte tidigare) varit väldigt starkt avtagande marginell nytta att gå från instegsmodeller till entusiastmodeller. Det är verkligen marginellt mer man får.

Nej inga kvinnor. Men Aspman och Risedal.
 
Nästa steg i utvecklingen borde ligga på bildskärmarna där upplösningen på en 21 tum widescreen borde redan idag matcha en 30 Mpix sensor...minst.

Eller...

Eller.

Det är ju ingen mening med att ha högre upplösning på en bildskärm än vad ett mänskligt öga kan uppfatta. Ungefär 60 bågsekunder, har jag för mig. Någon annan får räkna ut vad det motsvarar i pixlar/mm på en skärm vid normalt betraktningsavstånd.
 
håller precis på med att illustrera könsbyte till ett medicinsk uppslagsverk, säg till när du börjar Lennart, vill gärna ha bilder före och efter.
 
Välkommen tillbaka! Hoppas att du haft en trevlig tid och fått lite "botemedel". Såg ivf att du fått två veckor tillsammans med fotografer som sa "Que?" om de pixlar, brus, upplösning o fan o hans moster som vi engagerar oss i här på FS så ögonen blöder, psykoframakan flödar och en doktor El Lobo Tomi som sliter häcken av sej...
14 dagar... Hmm... Ännu inte botad?... De räckte med tre dagar på västkusten för mej :)) Eller vem de nu är som inte är botad?... :-/

Logiken i mitt resonemang är att sensorn inte har en aning om hur mycket jag skakar, vilket objektiv jag använder eller hur liten bländare jag använder o.s.v. och att slutresultatet alltid har förutsättningar att bli bättre, men aldrig sämre, med fler små pixlar på samma yta än färre stora. T.o.m bruset försvinner och dr förblir konstant eller bättre i den ökande pixelmängden med den pågående sensorutvecklingen.

Nästa steg i utvecklingen borde ligga på bildskärmarna där upplösningen på en 21 tum widescreen borde redan idag matcha en 30 Mpix sensor...minst.

Eller...

Allvarligt talat så är jag tämligen botad. Eller återställd rättare sagt. Jag har under vistelsen i Spanien plåtat med lätta kameror utan superspecar. Mest kompakt faktiskt (G9).

Jag är trött på pixlar, men INTE på diskussionen.

Jag slänger ut en brandfackla och hävdar att rent bildresultatmässigt har det inte skett speciellt stora förbättringar på pixelsidan under de senaste 3-4 åren. Då menar jag märkbar upplösningsförbättring.

Vid den tiden fanns 20D/30D och 5D samt 1DsMkII. Ser vi till bruset har vi kanske kommit 1 EV längre med Nikon D3/D700.

Men de sistnämnda har stora sensorer med stora pixlar och modernare teknik. Ändå är gamla urgamla begravningsfärdiga 5D och nosar dem i baken vad gäller litet brus. Så jag kantrar alltmer tillbaks till tesen "större är bättre".

Det är en bra åsikt, tycker jag ur 2 aspekter. Dels tror jag på den och dels retar den andra.

Lev väl/Lennart
 
håller precis på med att illustrera könsbyte till ett medicinsk uppslagsverk, säg till när du börjar Lennart, vill gärna ha bilder före och efter.

Ångrat mig! Vill inte ha mens... eller i mitt fall är jag så gammal att det skulle bli klimakteriet.

Har sett några operativa ingrepp utföras i en tevedokumentär.

För övrigt låter det som ett bra uppdrag.

Lennart
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar