Vi har testat Nikons nya vidvinklar med ljusstyrka f/1,8. De är alla relativt ljusstarka samtidigt som de varken är tunga, stora eller särskilt dyra. Det är en serie med förnuftiga objektiv för entusiaster oavsett om de har en kamera med FX- eller DX-sensor.

Nikon har sina högpresterande men också rejält stora och dyra proffsvidvinklar, 24/1,4 och 35/1,4. Men de har också under de senaste fyra åren lanserat en serie moderna entusiastvidvinklar med ljusstyrka f/1,8. De här är mindre än proffsvarianterna, de väger mellan tre och fyra hekto och kostar mellan 5 000 och 8 000 kronor. Utöver de fyra vidvinklarna på 20, 24, 28 och 35 mm har Nikon sedan tidigare också AF-S 50/1,8 och AF-S 85/1,8 som kan sägas ingå i samma objektivserie, men här koncentrerar vi oss på de nya vidvinklarna.

Utöver entusiaster med småbildskamera anar vi att ägare av DX-kameror (APS-C) som kanske funderar på att i framtiden byta till en FX-kamera (småbild) lockas av de här objektiven. De fungerar bra för bägge formaten. På en DX-kamera ger de här fyra objektiven bildvinklar som motsvarar 30 mm, 36 mm, 42 mm och 52 mm på småbild. Så på FX-kamera är de här objektiven från kraftig till måttlig vidvinkel, medan på en DX-kamera från måttlig vidvinkel till normal.

Alla fyra objektiven är lätta, de är byggda i plastmaterial, men känns stadiga utan glapp. Alla fyra objektiven har en bred tydlig fokusring och en omkopplare mellan helmanuell fokus och autofokus där du kan gripa in manuellt. De har en objektivbajonett i metall och en tätningsring i gummi mot kamerahuset. Men de är inte klassade som vädertätade.

Bra mittskärpa redan vid f/1,8

Tittar vi på mittskärpa vid maxbländaren f/1,8 så är 20/1,8, 24/1,8 och 35/1,8 bra, medan 28/1,8 är okej men ligger lite efter de andra tre. Vid f/2,8 har 20/1,8 och 24/1,8 mycket bra mittskärpa och vid f/4 är alla fyra objektiven riktigt skarpa i mitten. Jämför vi kantskärpa så är det 24/1,8 och 35/1,8 som imponerar mest av de fyra. Kant- och hörnskärpan blir aldrig riktigt lika bra som mittskärpan, men nedbländade till f/4 sköter sig alla fyra objektiven mycket bra för att vara vidvinklar i den här pris- och storleksklassen.

Den kraftigast vinjetteringen hittar du inte oväntat hos 20/1,8 och 24/1,8, vid maxbländare är de bägge nästan ett steg mörkare i hörnen än 28/1,8 och 35/1,8. Skall du få ned vinjetteringen till nivåer där den knappt märks får du blända ned 20/1,8 och 24/1,8 två steg medan det räcker att blända ned 28/1,8 och 35/1,8 lite drygt ett steg. Alla fyra objektiven har imponerande lite distorsion, här är de faktiskt i klass med Nikons dyrare proffsvarianter. 

Hos vidvinklar får du ofta in solen och andra starka ljuskällor i bilden och det ger lätt både fula spökbilder och överstrålning. Här sköter sig alla fyra objektiven mycket bra. Ingen av dem är helt utan spökbilder, men de blir sällan stora eller störande tydliga. Nikon har lyckats bra med hanteringen av interna reflektioner. Oskärpteckningen är det område där det är lättast att se skillnad jämfört med dyrare konstruktioner. Alla fyra objektiven har en helt okej oskärpeteckning som inte stör, men du får inte riktigt den där mjukt krämiga oskärpan som hos mångdubbelt dyrare objektiv. Autofokusen är snabb och tyst i alla fyra objektiven och tack vare den breda rejäla fokusringen är det lätt att manuellt justera fokus vid behov.

Ett sätt att ge perspektiv på de här objektiven är att jämföra dem med en Zeiss Otus 28/1,4 med Nikon-fattning. Det är helt klart ett skarpare och optiskt helt fantastiskt objektiv, dessutom en smula ljusstarkare. Men samtidigt väger det faktiskt fem gram mer och kostar nästan 15 000 kronor mer än alla de här fyra objektiven tillsammans. Och då får du ingen autofokus. Den här jämförelsen är förstås absurd, men också talande på sitt sätt. De här fyra objektiven är inte för perfektionister, men de träffar en väldigt bra balans mellan olika egenskaper.

24 millimeter.Skall du fånga ett skeende och få med allt i bild behövs rejäl vidvinkel. Här flyttas en hölada och tack vare 24 mm går det att få med både människor i förgrunden och armen på grävmaskinen trots att fotografen står upptryckt mot ett buskage så det inte gick att backa längre. Nedbländat till f/4 får du skärpa genom hela bilden. (Nikon D810, 24 mm, f/4, 1/1600, ISO 125)

PLUS

Lätta och hyfsat kompakta
Fokuserar snabbt och tyst
Bra närgräns
Bara svag distorsion
28/1,8 och 35/1,8 har svag vinjetterering
Rejält skarpa nedbländade till 4-5,6
Fungerar bra för både för FX och DX

MINUS

Ingen superskärpa vid f/1,8
20/1,8 och 24/1,8 vinjetterar en hel del
Okej, men inte fantastisk oskärpeteckning
Inte vädertätade
Varför inte elektroniskt styrd bländare?

Rätt för reportage. 35 mm är en klassisk brännvidd för reportagefoto, det är tillräckligt vidvinkligt för att du skall kunna gå nära och få närvarokänsla. Med den stora maxbländaren kan du framhäva den del av motivet som är i fokus. Här framhävs kameran medan både objektivet framför och ansiktet bakom blir lite mjukt oskarpt och bakgrunden bakom blir helt oskarp. (Nikon D810, 35 mm, f/2,2, 1/1600, ISO 500)

SLUTSATS

Sett till vikt, storlek, pris och prestanda är det här fyra mycket bra och i synnerhet prisvärda vidvinklar. 35/1,8 är mest prisvärd. 24/1,8 är optiskt bäst av de fyra med 20/1,8 och 35/1,8 hack i häl. Även om 28/1,8 är den minst imponerande i kvartetten så är är den fortfarande bra i relation till pris och storlek. Prestandaskillnaderna mellan de fyra är så små att du tryggt kan välja den av dem vars bildvinkel passar dig bäst.

Av Martin Agfors

Publicerad 2017-01-25.

Läs mer om

Nikon objektiv test

Läs mer

Fotosidan testar

Test: Nikon Z 35/1,8 S och Z 50/1,8 S

Fotosidan testar

Test: Nikon AF-S 28/1,4E ED

Fotosidan testar

Test: Nikon AF-S Fisheye 8-15/3,5-4,5E ED