Uppsala står kvar, Dagny mötte Julian och så blev det ett Upptåg
Innan Dagnys så spatserade jag, i den det var möjligt på skridskorinken som anlagts dagen innan, lite lugnt med kameran i handen. Jag kunde konstatera att staden varken blåst bort eller knäckts under snötrycket.
Vid S:t Olofsgatan, Universitetshuset skymtar i fonden.
Svårfotograferade Odinslund
Dagens konditori i fokus, liksom dagens väder. Det börjar bli knepigt att hitta nya vinklar på Konditori Fågelsången...
Väl inomhus möttes jag av en betydande skara fikasugna som varit igång ett (bra) tag. Anna fastnade först.
Jag tror att jag lyckades fånga en min som Anders inte visat upp i sina självporträtt.
Jag har tänkt på det här med vilka bilder olika personer tar. Titta på de olika bilderna från samma fika bland bloggarna. Frågan är varför man tar de bilderna man tar?
Ewa pratar med Torbjörn.
Julian dirigerar sitt eget uppvaknande. Är det Also sprach Zarathustra? :)
Jo, han vaknade precis när jag tog några bilder.
Julians farfar Tommy
Farmor Annelie
Kul typ med skägg!
Sedan tänkte jag gå ett varv på stan med kameran innan den måttliga underhållningen i tvättstugan, men det blev inte så mycket. Jag tycker att självplågeri är onödigt och det hade börjat blåsa (igen) på ett tämligen omysigt sätt. Brrr... Men det gäller ju att se efter så att stationen inte blåst bort...
Passande musik denna helg: Jerry Williams - Vintersaga
En retorisk fråga det där med "varför man tar bilder på fotofika"... Svar onödig...
Du tycker att Odinslund är svårfotograferad och jag kan bara hålla med. Platsen i sig är ju så vacker med den lilla parken och med alla gamla byggnader runtomkring den. Inte lätt!
Jag menade inte varför man tar bilderna, utan mer varför man tar just dem man tar. Jag tänkte på hur olika bilderna ofta blir, trots att de avbildar samma tillställning.
Kring Odinslund vet jag inte hur många gånger jag glott i sökaren och försökt hitta några vettiga utsnitt, men det är riktigt svårt. Platsen verkar inte vilja få plats i kameran, rent bildligt alltså.
Hälsningar Lena
Tack! Jo, den där handen var lite överallt när jag försökte få en bild på Anders...