It's real clear in Q4... What the hell are you talking about?!

Jag kunde inte låta bli att tänka på den här när jag såg Tommys blogginlägg om Q4...

Det jag syftar på sägs vid 2:25, men titta gärna på hela. Har du varit på ett föredrag så känner du nog igen en del av problembilden, så att säga. Igenkänningskomik brukar ofta fungera bra...

Ska jag nämna något mindre komiskt, eller möjligen väldigt komiskt beroende på hur man ser det, så har jag införskaffat Leo Tolstoys War and Peace i engelsk översättning. Tro nu inte att jag är någon som normalt plöjer igenom tegelsten med samma hastighet som man extraherar malm på SSAB. Det här var mera ett infall och även John Steinbecks The Grapes of Wrath fick följa med, på engelska förstås. Annars var de senaste böcker jag läste på nämnda språk David Simons Homicide - A year on the killing streets och Chris Ryans The one that got away. Den förra är boken som låg till grund för tv-serien Homicide - Life on the street. En klart rekommendabel skapelse där David Simon följde några kriminalare under ett år i Baltimore för att sedan skriva boken ifråga; den är alltså baserad på verkliga händelser. David Simon har senare varit inblandad i bland annat tv-serien The wire, som fler kanske har i minnet. Den senare är, åtminstone för mig, en sådan bok som är lätt att sträckläsa i. Dock rör det sig inte om något litterärt storverk, men den är verklighetsbaserad. Dock råder det delade meningar om en del saker och Andy McNab har skrivit en annan bok i samma ärende.

På svenska läste jag senast Leif GW Perssons första bok Grisfesten. Inte heller det någon kreation i paritet med Leo Tolstoy. Dock måste jag tillstå att den tämligen rundlagde kriminologiprofessorn kan skriva ordentligt, vilket är en åsikt jag inte har om somliga som mer sentida inträtt på deckarscenen. Ibland förefaller det som att det förväntas att läsaren inte klarar mer än "Expressen-meningar". Jag tycker mest att det blir frustrerande att läsa. Någon som dragit det till någon slags extrem, men då gjort det till en stilistisk poäng är Jens Lapidus. Nu har jag bara läst Snabba Cash, men det är i mitt tycke en riktig rotvälska. Samtidigt har jag en mer förlåtande inställning till det just eftersom det används som ett stilistiskt grepp i det fallet.

Frågan är vad jag ska ta på svenska nästa gång? Jag har några på lager... Peter Englunds Stridens skönhet och sorg kanske skulle passa i någon slags avlägsen linje efter Tolstoy. Annars finns bland annat GW:s andra och tredje bok på lager också. Jag tycker det är lite kul med dessa böcker eftersom de är satta i dåtidens nutid, vilket får till effekt att det blir lite nostalgiskt utan att låta som en historisk roman. Jag menar, Grisfesten innehåller bland annat ett postrån, vilka inte var helt ovanliga, men vem har hört talas om ett rånat postkontor idag? Nej, just det, de finns inte kvar. Först var det Svensk Kass Service och nu är allt mer eller mindre nedlagt. Tanterna som hämtar pensionen personligen via manuell hantering är utrotningshotade och straffskattade via olika avgifter. Nu är det nya tider, men skjortan eller blusen är fortfarande lika trång - eller trängre. ;)

För att upprätthålla bilden av åtminstone en amatörmässig fotograf, om nu någon orkat läsa så här långt i svamlet, så lägger jag in en tveksamt komponerad bild innehållandes en jycke med för innevarande årstid lämplig pälsutformning. I september 2009 när bilden togs framstod den kanske som något yvig i sin utformning. ;) Hundrasen borde väl vara en Samojed om jag inte är helt ute på den berömda cykeln...

2011-12-23 01:20   RHelena

Kul att någon skriver om böcker! Jag skulle kunna fördjupa mig här en längre stund i ämnet också, men ser att klockan tickar iväg som bara den. Själv har jag läst den senaste tiden en del titlar härstammande från den arabiska delen av världen eller skrivna av författare som bor i väst men har sina rötter i i den arabiska kulturen. Ett par titlar har det blivit på engelska (av den mer lättsamma sorten), annars på svenska. Finska författare är ett obligatorium eftersom jag tillhör en finsk litterär kompisklubb sedan tio (sic!) år. Men på engelska vill jag läsa mer för tränings skull; någonting ska det bli under ledigheten kring julen.
Ja, det är en solklar samojed. Känner rasen mycket väl vid det här laget. Trevliga hundar! Hade en närkontakt med två stycken i går, en mor på fem år och hennes dotter på 8 månader. De var i princip nästan lika stora och lite svåra att skilja åt i förstone...

Besvara

Svar från ztenlund 2011-12-24 11:42

Jag är dålig på att läsa litteratur från annat än "väst"... Det närmaste härstammande från den delen av världen jag har är nog "Vems islam?" som är skriven av någon som kommer ifrån mellanöstern eller något dyl. Verksam vid ett svenskt universitet är han i alla fall. Dock har jag inte läst den än, och det är väl kanske inte någon bok av ren nöjestyp.

Engelska läser jag gärna på om jag kan. Det är bra att använda och jag är väl ändå över medel, så att öva sig lite skadar aldrig. Finskan är det sämre ställt med av någon underlig anledning. ;)

Jag vet inte, men jag tycker gruppen med spetsar och urhundar verkar ganska intressant. En annan hundras jag tycker verkar kul är Shiba (japansk ras). Relativt behändiga storleksmässigt också utan att bli som en liten jäppande dammsudd. ;) Annars hade vi en Welsh springer spaniel när jag var liten...

Svara