Lidingöbanan 20/6-2013 - sista dagen med "Ängbyvagnar"

Det blev inte av att jag publicerade bilderna här på årsdagen, men det gjorde jag faktiskt på annat håll. Ni står säkert ut, även om jag missade lite här.

Dagen innan midsommarafton 2013 var dagen då jag köpte ett nytt teleobjektiv och den sista trafikdagen innan stängningen av Lidingöbanan för renovering/ombyggnad/modernisering/partiellt dubbelspårsbygge. En passande kombination tyckte jag och begav mig mot Ropsten efter en fika.

En av de gamla vagnarna, som förvisso moderniserades en del för 20-30 år sedan, precis innan ändstationen vid Ropsten.

Framme vid ändstationen. Notera höjdskillnaden jämfört med tunnelbanestationen uppe till vänster.  En anledning till höjden är att tanken då var att kunna dra tunnelbanan vidare på en bro över mot Lidingö, men så har det inte blivit. En intressant aspekt på Lidingöbanan är att den tills inte alltför många år sedan var klassad som järnväg. Förr gick det också godstrafik på den och det fanns en anslutning till Värtabanan, men persontrafiken har intressant nog alltid skötts med spårvagnar. Banan har alltså inte samma elsystem som den "stora" järnvägen", utan en likströmsanläggning med spänning i "spårvägs och tunnelbaneklassen" på 750 V.

Ett gammalt bomdriv, utan bom, från Åssa på Gamla Lidingöbron. En mycket vanlig modell förr. Bron var tidigare öppningsbar hade även vägtrafik innan den nya bron  stod klar och då var bommar bra att ha.

Vagnarna har nu vänt och är på väg mot Gåshaga över det rejäla huvudspannet på Gamla Lidingöbron.

Några andra vagnar på väg mot Ropsten, strax efter Torsvik, men redan omskyltade till Gåshaga.

Samma vagnar har hunnit ut på bron.

Nästa "tåg" mot Gåshaga på väg över bron.

Samma vagnar som ovan på väg mot nästa stopp vid Baggeby efter att ha passerat Torsvik. Till skillnad från idag så var det varmt och soligt, så folk njöt av solen.

Tillbaka vid Ropsten tog jag en bild över vattnet, men det var väl mycket varm dallrig luft emellan och slutartiden kunde ha varit kortare. Jag tycker dock att bilden är av visst intresse för att visa miljön med Millesgården ovanför banan.

Skrev jag att det var Lidingöbanan? ;) För övrigt är det som idag kallas för Lidingöbanan, det som kallades SSLidJ eller den södra banan. Det har funnits en "norra banan" (LiB) också, som lades ned i början av 70-talet.

En omgång vagnar står i sommarkvällen och väntar på avgång. Själv väntade jag på tunnelbanan istället, för vidare transport mot Stockholm C,  så jag gick upp en nivå.

Vagnarna lämnade Ropsten och det var sista gången jag så dessa gamla kämpar i trafik. Vid trafikdygnets slut var en lång epok över och vagnarna gick till skrot. Är det någon som tror att de nya vagnarna kommer att rulla i ordinarie trafik, om än moderniserade, år 2075? Det är den typen av tidsspann vid pratar om med dessa gamla vagnar av Ängbytyp. När banan öppnar igen, planerat framåt årsskiftet, är det tänkt att nya vagnar liknande de senast levererade till Tvärbanan ska stå för trafiken. Om några år ska banan, är det tänkt, också kopplas ihop med Spårväg City. Historien kommer tillbaka, för fram till 1967 så gick spårvagnarna från Lidingöbanan in till stan, men då till Humlegårdsgatan.

Medan kvällsljuset falnade och vallokalerna stängde

Den 25:e maj passade jag på att ta med mig kameran när jag gick och förtidsröstade i sentid. Hur man kan förtidsrösta under sista timmen innan vallokalerna stänger, kan man ju rent språkligt undra över. Fast nu har inte inlägget någon annan anknytning till den dagen, än att bilderna är tagna då. Här blir det en sådan där kontrastrerande duo, där en är i färg och en i svartvitt. Bilderna passar helt enkelt bäst så, tycker jag. För den som lyckades se det bakom det helt uppenbara med färg och svartvitt i det förrförra inlägget, så är det dock mer tveksamt om något sådant finns här.

Eftersom jag var in i Uppsala stadshus, så var jag redan nära Uppsala C, eller Resecentrum som det också kallas. Själva det gamla stationshuset har jag försökt mig på förut utan att bli nöjd, men nu gick det osedvanligt bra. Det invigdes 1866 och är ritat av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd. En gång i tiden fanns det faktiskt en banhall över spåren. Sådant finns ju på en del håll i t ex Tyskland och England fortfarande, men i Sverige är det mest plattformstak som gäller.

Det familjedrivna Grand Hotell Hörnan från 1907 med Fyrisån i förgrunden, sett från Västra ågatan. Hotellet var en gång bland det största man kunde ta in på i Uppsala, vilket kanske inte riktigt gäller längre. Både staden och hotellen har blivit större, men här är vyn ändå ganska mycket dåtid.

Vådan av ändringsbara skyltar

Dagen när jag tog bilden stod jag först borta vid rondellen och tvekade åt vilket håll jag skulle gå. Som tur var (?) gick jag mot kameran i bilden. Somliga blev påtagligt muntra när de passerade skylten...

Fotografiskt mästerverk? Nej. Gatufoto? Ja, det är ett foto som föreställer S:t Johannesgatan. Kul vardagsobservation? Det beror nog på betraktarens tycke och smak...

Krona eller klave?

Jag satt och bläddrade lite bland mina inte allför mossbevuxna bilder sent igår kväll, när jag stötte på dessa två som är tagna inom loppet av 18 minuter. Då tänkte jag inte så mycket på det, men nu när de låg där bredvid varandra, med bara en bild på busshållplatsen tillhörig platsen i den nedre bilden emellan så...

Krona eller klave? Diametrala motsatser eller samma andas barn? Ibland kanske det är nyttigt att fundera lite...

Vi hade i alla fall tur med ljuset

Gatuköket Dressinen vid Uppsala C kanske skulle byta namn tillfälligt till Tågfritt? Den som kan sitt flottiga Stockholm vet att det finns ett gatukök vid Roslagstull som heter Tullfritt. En passande analogi i detta läge, tänkte jag.

Bilden är tagen vid den södra änden av spår 1 på söndagskvällen. Den har några små utbrända fläckar som stör mig lite, men jag får väl stå ut...