Goda råd är inte dyra

Visst kan man konvertera digitala färgbilder till svartvitt - men det blir inte riktigt samma sak som bilder tagna med svartvit film. I bildbehandlingsprogamet är det även väldigt svårt att få till det så att det verkligen liknar resultatet från svartvit film.

Alltså - vi säger då att vi har svartvit film i kameran, det har ju många unga av i dag. Då kommer nästa problem:  Hur får man det svartvita resultatet att likna svartvita pappersbilder från det traditionella mörkrummet - efter skanning och vid visning på skärm?

Det går inte riktigt, men en användbar metod är att tillföra en lämplig toning av den svartvita bilden. Den saken har diskuterats här på FS. Silverrika varmtonspapper var på sin tid mycket gångbara inom fulltonsfotografin. Det ger valör och djup åt till exempel porträttbilder. Därför kommer jag gärna med ett tips för att åstadkomma snarliknande digitala bilder för visning på skärm - och det på ett så enkelt sätt att det är omedelbart och lätt tillämpbart för alla:

Man lägger bilden i Sepia (kräver bara ett klick med musen). Därefter slår man av färgmättnaden (Saturation) så att det nästan är svartvitt igen - ett snäpp ifrån ungefär. Sedan lägger man färgtonen (Hue) ett par snäpp åt det kallare hållet (för att få bort det uppenbart rödbruna). Då har man ett lätt varmtonat resultat i stil med nedanstående:

Här har vi alltså att göra med en nästan kornfri fulltonsfotografi. Stort tonomfång, eller dynamiskt omfång som man säger numera. Sådana bilder passar mycket bra att lägga i en lätt varmton - det underlättar återgivningen av former och strukturer. Studera håret i bilderna ovan. Det uppvisar en god tredimensionalitet, bra struktur och lyster. Det gillar varje kvinna när hon skall bli avbildad.

Så fick jag också plåta många snygga tjejer på den gamla tiden. Bakgårdsromantikerna med sin sotiga Tri-X, gjorde sig icke besvär - tjejerna lärde sig snabbt... :-)