The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 6235 // Att börja glänta på brunnslocket till barndomen!

Och det är nog så vi ofta gör när vi blir äldre, vi börjar göra en sammanfattning av livsresan och kanske även börjar återbesöka platser vi varit på tidigare! Jag tänker på Göran Greiders bok Barndomsbrunnen, där han beskriver något sådant! Man börjar glänta på brunnslocket liksom! Jag har varit på Stadsbiblioteket vid Sveavägen några gånger de senaste åren, och jag va där i förra veckan igen! Jag va ofta på biblioteket som barn på 1940-talet! Biblioteket var en del av mitt frititids! (Det fanns nog inga riktiga Fritids då förresten) Nu är jag sedan några år tillbaka på biblioteket och minns! :) Och jag ser saker som jag inte såg då! Men det är nog så att man minns saker, tror man, men det stämmer inte riktigt vid ett senare återseende!
Vi har också gått runt i Sibirien, stadsdelen kallas så i norra delen av Stockholms innerstad mot Roslagstull, och där har jag gått på min barndoms gator! Men alla gator verkade vara större förr! ;)

/Bengan

Ps. Bilden på väggen såg jag inte förr! (Bilden är ur Iliaden, där Akilles skändar Hektors döda kropp)

Inlagt 2023-06-09 07:47 | Läst 574 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Häftig bild! Reliefen tecknas tämligen rakt, men uppe t v märks att det satt en extrem vidvinkel på kameran. Hittade nu bilden på din sida här på FS, det står att den lades in för 17 år sen och att brännvidden var 15 mm! Jag visste inte att Leica hade nåt sånt.

Minns reliefen, men bra som nåt svart, motivet gick mig helt förbi. Undrar om dom läste Iliaden som godnattsaga hemma hos Asplund då han var barn.

Glänta på brunnslocket bra metafor.

Mina föräldrar flyttade ut till Ekhagen då jag kom till världen,. Dom ville inte att jag skulle bli parkbarn utan få vara i riktig natur, skogen som låg utanför bakdörren. Där ligger nu studentboendet Kampementsbacken. Ekhagen var illa åtgånget med slarvrenoveringar, sen omvandlades allt inklusive butikerna till bostadsrätter, prydligt men utan själ.

Efter ett år i småskolan på plats blev det tåget in till Engelbrekts folkskola och sen buss in till Norra Real. Då gick jag ofta till stadsbiblioteket och lyckades förhandla mig till att bli insläppt även på vuxenavdelningen.
Bibliotek är mycket doft och ljud. Sånt som ringlar fram i minnets kanalsystem när jag ser en bild från ett bibliotek.
/Gunnar S
Barndomens brunn är ett bra uttryck. Man ser bara spridda blänk därnere från barndomen, det mesta är mörkt, ljuset tränger inte ner. Ofta hänger blänken inte heller ihop, och det är inte alltid jag förstår vad jag ser. Mörkret tillsammans med det oförstådda blir grogrund för känslor jag inte förstår eller vill ta till mig.
Mina första biblioteksbesök minns jag däremot med bara positiva känslor. Vi var hos mormor o morfar i Deje på somrarna, jag och mina lekkamrater Mats o Birgitta gick barfota på de solvarma syllarna utefter NKlJ:s järnväg till biblioteket där det kalla betonggolvet kändes just hårt o kallt. Med hem var Jorden runt på åttio dagar el En världsomsegling under havet. Kapten Nemo fascinerade mig. Hälsningar/ Björn