The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 5816 // Is machine learning just a bunch of if statements?

Men först en bild, för det här är en fotosida! Berlin 2012!

Och började som vanligt med att läsa DN i morse, och hittade såklart flera intressanta artiklar, bla. om dokumentärfilmning och AI! Vad gäller AI så skriver Linus Larson (På Kultursidan) "En tekniker på Google hävdar att företagets artificiella intelligens har fått eget medvetande. Nu har teknikern stängts av från sitt jobb".

Alltså, maskininlärning är då enorma mängder data matas in och maskinen ”lär sig” att känna igen mönster. En miljon bilder på katter lär dem hur katter ser ut. En miljon texter lär dem hur människor brukar skriva text, och tänka, konstigare än så är det inte! Eller att maskinen lär sig att färglägga människor på svartvita bilder!

Men ibland händer det något oförklarligt, som när AI:n som blev mästare i brädspelet Go och gjorde ett drag ingen människa förstod, ett misstag trodde många. Men det visade sig att maskinen hade listat ut ett sätt att spela Go som ingen människa skulle kunna tänka sig, men som ledde till att det besegrade en av världens skarpaste spelare! Maskinen hade listat ut nå't alltså!
Så nu kollar jag om ingångar i olika algoritmer alltid startar med if?

Vad gäller dokumentärfilmer, och vad Johan Croneman skriver, så är det en fortsättning på debatten om Sabaya och vad som menas med dokumentär verklighet!
Tänker även på de bilder som Sune Jonsson tog, bla. i boken "Byn med det blå huset!" Hur mycket får man fabulera utan att det blir fake?

Nog för just nu!

/Bengan

Ps. Fast, det känns som att det är någonting fel i det som Linus Larsson skriver om AI!  Det ligger litet annan information i min hårddisk, i mitt huvud alltså, som säger något annat! Återkommer i ämnet! Om spelet Go alltså!

Inlagt 2022-06-14 06:43 | Läst 581 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Känner inte till Go, men däremot schack. Minns jag rätt har väl AI sedan flera år där slagit sina mänskliga motspelare, också världsmästare tex. Där handlar det väl om hur många drag framåt som går att hålla i huvudet/ datorn.
Fö lutar jag alltmer åt att den mänskliga hjärnans förmågor faktiskt handlar om kapacitet och effektivitet, intenågot unikt som är specifikt för människan eller ens livet. Eller, det sista kanske var överilat. Det unika med livet är hjärnkapaciteten sömlöst kopplad till en fysisk kropp. Så har jag numera svårt att tänka mig själen som ngt separerat från kropp och hjärna, även om jag gärna skriver om själen som ett koncept för ”andliga” funderingar. Många hälsningar/ Björn
en bok jag läste på 60-70 talet hette människa och apparat
amerikan vars namn jag glömt ställde frågan - kan datorer få neuroser
han menade att dom kan det
utifrån vad du skriver om spel och datorers eget medvetande så tycks det som att forskaren hade rätt

en ny farlig dimension för oss människor att kontrollera

det verkar som jag missförstått detta med Sabaya, jag trodde det handlade om att dokumentärer och konst i allmänhet är på väg att styras av andra än upphovsmännen - att inskränkningar om innehållet kan ändra filmen, bildens, textens budskap - hur var det den senaste Disney filmen där två kvinnor gifter sig

men, i alla fall tycks det som att apparaterna kan bli lika oss och att nya dimensioner uppstår - det är kanske det som blir det nya i att belysa något högst viktigt - datorerna neuroser bestämmer vad som kommer ut och människan blir den lättlurade - den nya sanningen skapas inte av det vi kallar beskrivning av verklighet via fakta

rent skrämmande att föreställa sig är manipulation av dator och andra moraliska ickedemokratiska element

jag är glad över att ha upplevt 60 - 70 talet
/inger
Läste en annan text om AI. Alan Turing menade att det inte gäller att få datorerna att tänka som vuxna människor utan som barn - prövar sig fram, gör fel, lär sig fort.

Den metoden påminner f ö om arkitekternas sått att skissa åtminstone innan datorerna kom in i bilden. Vi fick lära oss att rita grovt, med extra tjock penna, och pröva oss fram via otaliga skisser.

Schackdatorn typ Deep Blue vann genom massiv beräkningskapacitet. Testade samtliga tänkbara drag på båda sidorna fler steg framåt än nån schackmästare kunde se. Mästaren kollade ju inte heller alla drag utan bara de som hans erfarenhet bedömde som rimliga.