The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1697 / Nu kommer jag att skriva om känsliga saker, så ta det lugnt ni som kanske blir berörda!
Många gångar i livet så tycker man att man kan sakerna då man sysslat med dom i många år.
Och det låter ju ganska logiskt, tex jag har kört bil i många år så jag kan köra bil! Jag har minsann fotat sedan 1959! ;)
Nu handlar det här inte om att köra bil, eller fota, utan hur hälsa på hundar, och det här är min teori! :)
Jag har, som jag förstått, men utan att fatta det riktigt, hälsat artigt på hundar under åren! Naturbegåvning eller? Nåja, nu är det nog tillfälligheter eller att jag kanske är aningen tillbakadragen, i alla fall i början.
En intressant händelse för några år sedan de va när vi besökte en kennel för att titta på valpar. Min fru som är mycket trevlig och social och tycker alltid att jag är litet seg med att klappa hundar. Så jag kliade nå'n på bringan på uppmaning av min fru.
Efter nå'n timme så satte vi oss och fikade med kennelägarna, och efter en stund så kom en dräktig tik och satte sig vid mina fötter. Vi blev litet undrande, men se'n sa en av kennelägarna, "Vad konstigt och ovanligt men jag tror att hon vill upp i ditt knä....!?" Den lilla högdräktiga tiken fick såklart komma upp i "främlingens" knä när vi fikade! (Men hon satt bara där, och jag rörde handen litet försiktig på hennes bringa...) Det blev en enhandsfika för mig alltså, men det gick utmärkt! :)
Vad är tanken med det här om man är en dräktig tik?
En fortsättning på de här funderingarna kom när vi tittade på han från Tv, "Caesar som talar med hundar" ni vet. (Vi har fått låna en DVD.) Han hade bjudit in några hundägare till sin hundgård med 30 eller 40 hundar, och det han sa va ungefär så här till de här människorna innan dom gick in bland Pitbullar, Mastiffer och Schäfrar, "Titta ingen hund i ögon, le inte (visa inga tänder alltså) och gå nu in med resning och självsäkerhet och böj er inte ned och klappa nå'n hund", och så gick dom in i hundflocken och gick runt där och pratade som människor gör till människor utan att bry sig om hundarna!
Vad vill jag säga med det här då, jo jag tror man skall skilja på hur människor hälsar på varandra och hur hundar hälsar på varandra! Då tror jag det funkar bra med hundmöten!
För efter ett tag, då hunden själv fått kolla leget, ofta utan att vi märker det, och då den känner sig trygg så brukar hunden själv komma fram för att "hälsa", eller kalla det bli bekräftad av den här "stora, trygga, lugna och trevliga "varelsen" som den nyss mött, då kan man om man vill "bekräfta" hunden med att klia eller klappa den på bringan litet lätt.
Men att som okänd börja med att klappa en hund på huvudet, nja... huvudet är ett känsligt och intimt ställe även för hundar, det får nog komma när man känner varandra litet mera! ;)
Se'n så ger det ena ofta det andra, och man får sannolikt en god hundvän om man närmar sig en hund på ett artigt sätt! Artigt sätt för hunden alltså! :)
/Bengan
"Old longings nomadic leap, chafing at customs chain,
again from its brumal sleep, wakens the ferine strain"
mvh Tommy
Men visst skulle det vara otäckt med "alla lösa hundar som kommer rännande", det skulle jag nog också tycka.
Men tyvärr så har jag inte upplevt det här någonstans, så jag kan inte svara på det.
Men visst har jag upplevt ett och annat rötögg, som båda har en lös hund, cyklar på gångbanor och kör bil för fort eller kör mot rött ljus. Men så är det nog till och från i det mesta, men de flesta av oss är nog ändå skötsamma med vad vi gör, så upplever jag tillvaron i alla fall.
/B
Ps. Och visst skall hundar vara kopplade! Inget konstigt med det!
Över huvud taget tycker jag att många hundägare har en mycket märklig attityd till sin omgivning och att det alltid är den som ska anpassa sig till hunden, inte tvärtom. Bara repliken "han vill bara leka" säger allt. Tänk om jag inte vill leka då?
Som hundägare kan du säga åt en främmande människa att inte hälsa på hunden. Men som främmande människa kan du inte säga åt hunden att hålla sig borta.
Efter etttag kan man titta mot den andre, gärna litet "snake-eyed" och blinka långsamt, betyder "jag är snäll vovve". Funkar utomordentligt även med katter.
I really enjoy your blog and your relationship with Roffe..=*^)
I wonder if I went thru that with my early pals?:
http://www.christerart.com/Christer/ChristerAndBorzois.jpg
I have a feeling it might have been the other way around. *^)
Cheers,
Christer
Roffe e också så där försiktig med "valpar" som hundarna e på din bild! ;)
Vi va på besök på en annan kennel för några veckor sedan, där Roffes senaste valpar fanns, åtta veckor gamla. Och det va tre tikar där också, en av dom va såklart mamman, och Roffe fick vara med valparna och tikarna fria på en stor gräsmattat utan några som helst problem.
Det kändes intressant och spännande att se det här!
Ofta så brukar tikar va litet observanta på hanar när det är valpar i närheten. Vad jag förstått!?
Men Roffe verkar ha skött sig på ett bra sätt!?
/B
I am sure Roffe handled it with aplomb - the way he always seems to handle things, gentleman that he is..
=*^)