The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1366 / Vi som fotograferar har såklart synpunkter på andras bilder! Ä det verkligen konst dom håller på med?

 

 

 

 

Slussen 2


 

Jag kommer ihåg en diskussion någonstans, men kommer inte i håg var ;)  där nå'n sa, "Det är skaparen av verket som bestämmer om det är konst!" "Se'n får man se hur långt det bär!"   :)

Och konstbegreppet diskuteras ju dagligdags, "Skall det där kallas konst!?" Och "Det där kan ju vem som helst göra!"  Så vad är då konst? Riktig och bra konst!  Å även bra bildkonst!

Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstbegreppet


En bra bok om vad är konst!
http://www.ernstbillgren.se/vadarkonst/#


Å här får man utomatiska svar på svåra konstfrågor!
http://www.ernstbillgren.se/vadarkonst/#/besserwissermaskinen/

Så vad är fotokonst?
Är gatufoto fotokonst, och/eller är IKEA-posters fotokonst, eller?

 

 

 


Se'n är det en annan tanke som slagit mig, både när jag sett mina egna bilder och ser andras,
även berömda fotografers bilder, och börjar ana något...

 

 

Bakgård 1960


Vi kan väl säga så här, under en viss tid, så tar man en del bilder som man tycker e ganska bra,
å andra tycker också att dom e bra! Se'n är det svårt att återupprepa de här bra bilderna, varför?
Tänker som sagt även på en del välkända svenska fotografer också! 

Man kan ha olika uppfattningar om det här, men jag tänker på min egen erfarehet.  Jag sprang och tog en massa bilder på 1960-talet, vissa tycker jag är bra, men känner att det är svårare att ta liknande bilder numera. Praktiskt i alla fall! Å varför då?

En del av det hela, så påstår jag i alla fall, det är att man ofta är mera uppbunden som "vuxen", det begränsar utespringandet och fotandet! ;)  Begränsningar är ofta arbete, barn, hus, karriär, mao det vardagliga som måste skötas före fotandet. Det här gäller nog för många yrkesfotografer också...

För jag tror att man faktiskt utvecklats bildmentalt under åren, hoppas jag i alla fall ;)
även för att kunna ta "bättre" bilder,  men då räcker inte tiden till när man blivit litet mer "bildklokare". (Nu vet jag att det finns undantag, det finns det alltid)

Så här tror jag i alla fall! :)

 

 

 

 

Gatufoto

 

 

 

 

 

 



För övrigt så tog jag en långpromenad med Roffe i Nyköping i morse på två timmar.
De va en skön promenad i ett skönt väder! Tack för det trevliga sällskapet Roffe!

 

 

 



Och jag fotade med en svart OM-1!  Tack Jonas!
Flanerande fotografering liksom!
Slow Photography!  Och det blir snart en rulle till att lägga i kylskåpet! :)

/Bengan

 

 

Inlagt 2011-12-28 18:47 | Läst 11048 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Kul att läsa dina tankar. Roffe måste ha världens bästa husse. Två timmar i Nyköping låter perfekt. Hoppas ni var ner till rodd hamnen också.

PS: konst tycker jag är konstigt, men fotografi är att måla med ljus.

mvh Tommy
Svar från Benganbus 2011-12-28 19:08
Tack Tommy!
Vi gick förbi roddhamnen och kollade bla på de relativt nybyggda husen på Brandholmen.
Vattenståndet va högt vid Vattensportens hus!!
/B
Ps. Konst är konstigt! ;)
tomazon 2011-12-28 19:13
Det låter härligt. Vi åker till Nyköping varje sommar, när vi är i Hundby o härjar. PS; Hundby är en förort till Gnesta för den som inte hade 5a i geografi. Vi brukar av tradition äta lunch på Rhodos kolgrill. Kan verkligen rekommenderas o vill man hitta dit så kollar man här:
http://www.kolgrillenrhodos.se/text1_6.html

Ha det bäst :-)
Alla verkar måna om att vad de gör ska kallas "konst". Varför inte nöja sig med att kalla et man vill uppnå "god fotografi"?

"Jag sprang och tog en massa bilder på 1960-talet, vissa tycker jag är bra, men känner att det är svårare att ta liknande bilder numera. Praktiskt i alla fall! Å varför då?"

Med för att trampa i klaveret så är mitt intryck ofta att äldre fotografer inte är lika engagerade i sitt fotograferande som när de var yngre även om deras intresse för fotografi i stort består. Eller att det går för långt emellan tillfällena så att stringensen i komponeringen och känslan för tajming inte sitter. Ur form helt enkelt

Några saker som tydligt skiljer dina gamla bilder från de nya är:
- kopieringen. Dina gamla bilder är snyggt kopierade med svärta och lagom kontrast.
- kompositionen. Den var stringentare förr.
- tajmingen. För att få rätt energi i bilderna gäller det att öva upp känslan för det avgörande ögonblicket. Då blicken på personen man fotograferar har rätt energi, då personen utrålar rörelse osv.

Jag tror inget går förlorat om man har hälsan kvar. Men det gäller att gå in för det och träna upp sin förmåga.
Jag kan ju vara elak och säga att:
Konst är det om det gör tillräckligt intryck - det vill säga att någon är villig att betala för det.
Intressant det här! :-)

Om man tittar på allt från fotografer och konstnärer till musiker och skådespelare så tycker i alla fall jag att man kan se en gemensam nämnare hos de som fortsätter att göra bra grejer år ut och år in - de är i ständig förändring. Eller kalla det utveckling om du vill.

Att försöka upprepa gamla framgångar är nog dömt att misslyckas. Det som gäller är att hitta nya vägar framåt, det vill säga utmaningar som tvingar en att kämpa lite, tänka nytt, ställas inför ett problemlösande.

Sedan tror jag en hel del på Magnus förklaringar också! ;-)
Svar från Benganbus 2011-12-28 21:05
"Vad är bra och vad är dåligt Faidros!" ;)
(Zen och konsten att sköta en motorcykel)

Alla har vi olika uppfattninger om saker och ting,
sannolikt utifrån vår egen livserfarenhet eller livsupplevelser och även för stunden präglat av den miljö vi för tillfället befinner oss i.
Och vad är då vägar framåt?
Och vad är bra grejer?
Och vem bestämmer vad som är framåt!?

Är det som säljer mest och bäst,
den rätta vägen framåt? ;)
B)

Ps. Tittade nyss på ett intressant program på Svt Play,
kvällstips alltså! :)
http://svtplay.se/t/132078/lehman_brothers_sista_dagar
Joakim K E Johansson 2011-12-28 21:15
Nu ställer du jobbiga frågor. Är det verkligen nödvändigt! ;-)

Vägar framåt är för mig sådant som känns intressant, där jag hittar utmaningar som stimulerar, sådant som gör mig nyfiken och får mig att vilja lära mig mer. Det är vägar som jag känner att jag måste återvända till för att det är så kul!

Men det är såklart bara min version! ;-)
2011-12-28 21:57   Nils Bergqvist
Konst är tidlöst. Bra konst överlever alla trender och moden. Tänk på vilken konst (oavsett genre) som övelevt alla tidsepokers mode, då vet du vad bra konst är. Vilken fotokonst som är bra idag får vi veta i morgon. Det som samtidens experter och trendsättare hyllar är inte alltid det som övelever som god konst. Ofta är det de som går mot strömmen och inte rättar in sig i leden som blir de största. När impressionisterna i Frankrike visade sin konst vid mitten och slutet av 1800-talet blev de ofta utdömda och fick dåliga rescensioner. Vid salonger refusserades de verk som idag ses som de största av sin tid. De som samtiden såg som de största kommer ingen ihåg idag.

http://gelatin-silver.blogspot.com
Skall något uppfattas som konst, måste det nog i någon form inbegripa andras uppskattning och upplevelse. Om konst definieras genom varje utövares självdeklaration, blir det genast knepigt. Man kommer exempelvis inte långt om man talar ett språk som ingen begriper. Konst är i grunden kommunikation - inte självdeklaration.
Vi kan ju ta din sista bild som exempel. den är inte konst i mina ögon. Men om Billgren stoppade den i en magsyrasäker påse, åt upp påsen och sen sket ut bilden, skulle jag nog se bilden som konst.
Kanske är konst vägen till målet och inte målet:-)
2011-12-28 23:43   Nils Bergqvist
Det var ingen som begrep sig på Van Goghs målarspråk, ingen ville köpa eller se hans konst när han visade upp den för samtiden. Inte heller Monét och grabbarna i Frankrike hade det nådigt. Monét kunde fortsätta måla tack vare att en hygglig konsthandlare/gallerist som han kände köpte en tavla i månaden av honom. Var de inga stora konstnärer? Kanske inte ens konstnärer?

http://gelatin-silver.blogspot.com
"Art is not what you see,
but what you make others see"
EDGAR DEGAS

mvh
Morgan Larm
Frågor om sanning och skönhet är viktiga att ställa.
Konstbegreppet är trassligt eftersom både premisser och sammanhang skiftar. Enklast är definitionen att konst är det som ställs ut på ett konstgalleri. Ibland behöver det inte heller vara någonting alls.
Personligen gillar jag Yves Kleins "The Void". Ett helt tomt kostgalleri draperat i hans patenterade blåfärg. Massor med besökare och förlängd öppetid för att husera alla köande besökare. En zenbuddistisk koppling som jag tror du gillar Bengt.
1920-talets konstliv lämnar inte heller mycket i övrigt att önska när det gäller surrealistiska och till synes meningslösa dadistiska performance fyllda med tolkningsmöjligheter. Och som Peter säger "kommunikation". Även om det bara är inom det vi kallar "självet".

/H

PS. Det här inlägget är ingen konst att skriva. DS.
Jo, jo - det är lätt att få till mycket snack när man sjösätter ämnen av detta slag. Resultatet blir spretigt, okoncentrerat, och ibland virrigt. Skall man dra någon slutsats av ovanstående, är det att det är betraktaren som avgör vad som är konst. Utövarens åsikt lär inte väga många gram.