Straight 53/om M Leica

Fotografiska livsstilar

Ordet Leica väcker känslor hos de flesta fotografer som känner till begreppet Leica.
Och ofta kännetecknar ägandet av en Leica, och speciellt då en M Leica, en speciell fotograferingsstil.

Med Leica började den moderna bildjournalistiken, först i Tyskland på 1930-talet, sedan USA med tidningar som Life, Look osv, och nu lever M Leica-kameran även som digital variant, Leica M8.

Och frågar man Leica-fotografer "Varför M Leica", så kan svaret bli litet olika, med ofta finns detta med:
"Tyst, diskret, driftsäker, objektivkvaliten, den exakta avståndsinställningen, den snabba reaktionen..."

Och kameran skymmer inte fotografens hela ansikte vid fotograferingen, det upplevs ofta av motivet som en "fotodialog" i stället för att bli avbildad av någon gömd bakom något stort, "smällande med med ett jätteobjektiv". ;)

Och det är lätt att ta "höftskott" med en M Leica! Även om en del Leica-konformister inte riktigt gillar det! ;)

Och en M Leica har ingen spegel, därför är det en kompaktare kamerakropp, med mindre objektiv, ofta av bättre optisk kvalitét just genom att objektivet kan byggas optimalt utan hänsyn till en spegel, som i en SLR-kamera.

Och det finns många objektiv att använda till en M Leica, inte bara av Leicas-tillverkning, och det är kul!
Och med en avståndsmätare där man tydligt och exakt kan ställa avståndet med en ljusstark vidvinkel i svagt ljus.

Och när används en Leica?
Ofta bland människor, i svagt ljus, i ljudkänslig miljö, eller vid tex gatufoto, eller vid resor där man bara kan ta med en kamera, med ett objektiv.
Leican är "världsfotoflanörernas redskap", just genom sin litenhet, exakthet och driftssäkerhet!

Och Leican, och då en M Leica, den speglar ofta en speciell fotopersonlighet, fotostil, för kameran är udda, speciell,
så är ofta även en Leica-fotograf! ;)

/Bengan

Ps.
Var på besök på en tidningsredaktion för något år sedan, kom i slang med en av fotograferna som visade sin nya fullformats-Canon digital.
Han sa: "Otroligt bra, lättjobbad, har stor censor, hjälper mig att leverera bra bilder snabbt"! sa han.
Jag öppnade min jacka, och visade min svarta Leica M6 och sa: "Jag kör med en så'n här"
Fotografen tittade och log, tittade sig omkring med humor, och sa med litet lägre "kompis-röst": "En så'n har jag också privat"

Straight 52/om fotografi

Det blev ingen "revolution av fotografiska bilder" den här gången heller ;)
trots "ännu en revolutionen" av "bildmaskiner"...
Så kan man väl sammanfatta den digitala tekniken till dags dato!?

Men det är inte så konstigt, det vi gör idag vad gäller bilder och bildtänk, det har vi ju gjort ganska länge,
sannolikt mycket tidigare än Altamira och Lascaux! ;)

Och det kanske är så att "världen är outtömlig",
men inte bildmakarens fantasi...

Har suttit och bläddrat i böcker/fototidningar med bilder från 1880 och framåt,
och alla motiven verkar ju återupprepas,
och det kanske inte är så underligt för vi är ju alla människor, fast i nya generationer! 

Och var generation gör sina "nya" bilder, "upptäcker nya bilder" och mannaminnet är kort! ;)
Man "upptäcker" sin bildvärld, som blir familjebilder, naturbilder, semesterbilder eller dokumentation.
Och det kanske räcker,
för fotograferandet kanske inte behöver vara mer komplicerat än så!?

Men sedan finns det ju dom som aldrig är riktigt nöjda... ;)

Och var skulle då den "outtömliga världens fotografi" kunna hittas...
Vilken ny infallsvinkel för en spännande nyskapande fotografi skulle det då vara?

Något som ingen prövat tidigare?

Tror att svaret ganska naturligt kan finnas i tidigare arbeten/ideér hos någon eller några bildmakare/fotografer...
Vi människor var nog minst lika konstnärliga, lika bildpåhittiga för hundra år sedan..
Sannolikt redan för flera tusen år sedan som sagt...

Så vad gäller fotografins nya vägar, så tror jag ledtrådarna kan finnas hos tidigare bildmakare/fotografer,
Men ledtrådar som vi kanske inte har sett,
eller noterat,
eller förstått,
då vi bara passerat som hastigast....

Så kanske om vi tittar efter litet noggrannare,
och tar oss tid,
så kan vi hitta något som kanske leder till en "nydanande fotografi i den outtömliga världen".
Det är upp till oss själva!

Straight 51/Zen och konsten..

att skära passepartout!

Håller på att montera åtta bilder i olika storlekar i ramar med passepartout.
Största bilderna är 50 x 75 cm, minsta är 30 x 40 cm.

Och vad gäller de stora bilderna, så tycker jag skärpan håller bra, fast originalet är ett småbildsnegativ!

Och jag monterar "litet provisoriskt" just för denna visning.
Blir för dyrt att alltid montera i träram mellan kartong, och ha syrafritt bakom bild och syrafri passepartout, så nu blir det en clip-ram med vanlig kartong bakom bilden, men gör ändå passpartouten i syrafri, för att kunna använda den i annan ram om det behövs, tex till nästa bildvisning, eller vid "ordentlig montering" om nu nå'n absolut skall köpa bilden! ;)

Har tidigare hittat några träramar till hyffsat pris, tack Krister!
Dessa ramar funkar bra för "ordentlig" montering.
Men man får slakta bort en del, det mesta utom glaset och träramen, och bygga på med egen kartongbaksida, sätta syrafritt bakom bilden, och göra nya bättre upphängningar osv, osv, se'n blir det dj-a bra!

Och nå't som många nog inte tänker på, det är att en monterad bild inom glas och i ram den bör nog öppnas vart 10:e eller 15:e år för koll.
Gäller för alla monterade bilder inom glas och ram. (Så säger proffsen).

Har också hittat rätt fabrikat på nya blad till skäraren.

Nästa behov är en stållinjal på en meter!
Bra fabrikat är viktigt....undra om leica gör någon? ;)

Men grovjobbet är klart. Nu återstår finputsen. Att öppna de monterade bilderna igen.
Putsa av glaset, blåsa bort invändigt damm, och så ihop med grejerna igen för transport till utställningslokalen i morgon fm.

Och att titta på bilder på webben...!?
Men klart,
har man inget annat, visst går det halvhyffsat med selleri!  ;)

Så ni fattar vart jag vill komma va! ;)
Bilder skall se's på vägg!!

Litet kul är det faktiskt att skära passepartout. De invändiga hörnen i passepartouten, där ser man om det är amatör eller proffs som varit framme!!!
Fast svart passepartout e dyr!!

Nu får jag vila mig från monteringar i nästan en månad innan nästa visning.
Men tänker jobba smart!  ;)
Planerar att återanvända bilderna för nästa visning!

Om nu inte nå'n köper några bilder, och sabbar hela återvinningsplanen förståss!!

/Bengan

 Ps.
Skrev litet kryptiskt i min Blogg nr: 49 
Det var en slags dialog där mellan D och G,
Vladimir (Didi) och Estragon (Gogo)
Det är från "I Väntan på Godot" av Beckett. :)

Å när jag ändå är Pg, så ett tips!
Då skall ni försöka höra/få tag på en inspelning av Jan Jönson, (skådespelare och regissör),
som i mitten av 1980-talet satte upp Samuel Beckets pjäs I väntan på Godot på bla San Quentin i San Fransisco.
Jan berättade sedan om detta i ett program på radio, och spelade Bob Dylan-musik till,
och SR hade tidigare en inspelad cd av programmet till försäljning....
Ett av de starkaste Kulturprogram jag hört på radio någonsin....!!!