Till min Livskamrat
Den 1 januari 1978 kom hon fram till vårt bord och frågade om det gick bra att slå sig ned. Det var på Hotell Monte Rojo i San Augustin på Grand Canaria. Självklart, svarade jag och hon pressenterade sig som Lena och jag berättade att jag heter Stig. Vi hade träffats helt hastigt i resturangen på nyårsafton och jag växlade några ord med hennes man som jag kände sedan tidigare från Täby.
Det här verkar kanske som början på en banal kärleksrelation, och det är det kanske i andras ögon, men för mig var det här början på ett nytt liv med en kvinna som jag sedan dess älskat i drygt trettiotvå år.
När jag besökte San Augustin på Grand Canaria var det för att spela golf med min son Peter, vilket vi hade bestämt under sommaren och hösten 1977, och på nyårsafton for vi ned för en veckas avkoppling och lite golfspel.
På dagarna spelade jag och Peter golf och på kvällarna så var Lena och jag ute och roade oss på olika resturanger i San Augustin och Playa del Ingles. Det visade sig att vi hade det gemensamt att vi båda var skillsmässo-offer, jag låg sedan en tid i skillsmässa och Lena och hennes man hade just bestämt sig för att skilljas.
Efter en vecka var det dags att återvända till Sverige och Stockholm igen, men Lena och jag fortsatte att träffas ytterligare en vecka och festen fortsatte i Stockholms nöjesvärld med teater och resturangbesök tills det var dags för mig att resa tillbaka till Luleå där jag för tillfället bodde och arbetade.
Säg den glädje som varar beständigt. När jag berättade för mina föräldrar att jag hade funnit min nya livskamrat så togs det emot med en avmätt inställning, och min far kritiserade mig för mer eller mindre lösaktigt leverne och förutspådde att jag skulle bli ett socialfall så småning om. Det spelade ingen roll hur jag försökte förklara för deras inställning var redan klar. I dag är jag glad att han hade så fel.
Det var ingen lätt resa tillbaka till Luleå, med många tankar som snurrade i huvudet, men efter en dryg månad så fick jag, efter att mitt jobb avslutades, återvända till Lena som hade erbjudit mig att få bo hos henne i Täby.
I slutet av april så åkte vi på en veckas semester till Kreta och det var ett löfte till min yngsta dotter Heléne att vi skulle åka på badsemester. Det var från början meningen att det bara skulle vara jag och Heléne som skulle åka, men Lena ville gärna följa med och det fick hon naturligtvis.
Lena och Heléne utanför hotell Creta Maris i Hersonissos där vi bodde.
Midsommar firades hos Lena tillsammans med grannarna på Runslingan i Täby. Lena var som synes en glad och possitiv mäniska. Vi planerade mycket tillsammans, och en av våra framtidsdrömmar var att skaffa oss ett gemensamt hem.
Den 22 mars 1980 köpte vi vårt nya hus på Gökärtsvägen 66 i Täby, så såg det ut 1981. I år har vi bott här i 30 år och av plateringen vid entrén återstår inget.
1989 så gifte vi oss och i höstas så hade vi varit gifta i 20 år, jag hade ju hoppats på mycket längre, men ödet ville något annat.
Under åren så har det blivit mängder med bilder på Lena, men jag nöjer mig med att ta med några få.
Porträtt av Lena i kvällsbelysning på uteplatsen 1987
Som ni kanske redan förstått så lutar det här åt ett sorts farväl till min Lena, min käraste vän under drygt trettiotvå år. I söndags kväll somnade hon in lugnt och stilla efter en tids sjukdom.
Nu orkar jag inte fortsätta att skriva mer, men jag kommer kanske igen när sorgen och saknaden lagt sig något.
Ha det gott.
Stig
Stig
Stig
Det var fint skrivet.
Stig
-affe
Stig
Stig
Starkt av dig att så snart och så fint sätta samman detta. Allt gott! //Peter-L
Stig
/Milla
Stig
Jag känner verligen med dig/Annelie
Stig
Stig
Starkt och känslosamt berättat, tack.
Stig
Så fint att du delade minnene med oss.
Beklager din sorg.
Kramar synnöve
Stig
Lars-Göran
Stig
Stig
Beklagar sorgen Stig!
//Lasse
Stig
Värmen lyser genom raderna.
Du har många goda minnen att ta fram när du orkar och vill.
Mina varmaste tankar.
/ Maria
Stig
Jag sänder dig en kram tillbaka.
Stig
Tro mig jag vet....
Stig
Stig
Du har skrivit jättefint!
/Thomas
Stig
mvh Johan
Stig
Vi ses på söndag, om inte tidigare.
Många kramar
Christin
Kram tillbaka Stig
Din vän Ernst Göran
Stig
Det har varit en mycket svår tid att se min käraste tyna bort, och det är med förtvivlan jag inser att Lena aldrig kommer hem igen.
Stig
/nic
Stig
Det var en fin berättelse, skriven med ljus och värme. Ni hade det säkert jättefint tillsammans du och Lena.
Kram från Silja
Stig
/ Alex
Stig
Kram
Eva
Kram Stig
Vänligen David
Stig