Blodpropp och lite blommor

Ibland tror jag att livet jäklas lite väl mycket med mig just nu.

Men så länge det finns liv finns det hopp

På söndagen efter midsommar upptäckte jag att min högra fot svullnat och trodde väl att det var säkert bra till nästa dag. Men det var det inte naturligtvis inte utan foten svullnade åter och även en bit på underbenet var tjockare än vanligt. Då bestämde jag att det var nog dags att ta kontakt med vårdapparaten igen, så på tisdagsmorgon åkte jag till vårdcentralen och fick träffa en läkare som trodde att det rörde sig om en trombos eller blodpropp i benet.

Doktorn skickade en remiss till akuten på Lindesbergs Sjukhus, och jag fick omgående åka dit och där sattes en rad med åtgärder in bland annat ultraljudsundersökning av mitt högerben från ljumsken ned till foten. Där konstaterades att jag har en trombos i underbenet, efter det blev det undersökning av mina lungor med datortomografi och där hittade de en till blodpropp i ena lungan. 

Datortomografiröntgen

Sedan ville man  att jag skulle stanna kvar över natten för observation, och jag kördes upp till en vårdavdelning där jag fick en säng och sjukhuskläder lite varm soppa var allt de kunde bjuda på eftersom middagen var slut, sedan bjöds jag på en blodförtunnande medicin Eliquis, som förhoppningsvis skulle lösa upp propparna.

Min tillfälliga bostad på sjukhuset

På onsdagsmorgonen vid frukost fick jag två nya Eliquis, sedan  kom ronden med läkare som frågade hur jag mådde, jag svarade att det var OK. och undrade om jag fick åka hem nu, efter lunch svarade doktorn. Efter lunchen fick jag information om medicinen och hämtade ut den på sjukhusapoteket, sedan blev jag hämtad och hemskjutsad av Susannes bonusdotter Fylgia.

Men när jag väl var hemma så kände jag mig yr och illamående fick diarré som var svart, jag läste igenom bipacksedeln om biverkningar på den blodförtunnande medicinen, där stod att vanliga biverkningar var bland annat att det kan finnas blod i avföringen.

Susanne kom och hjälpte mig att ringa efter ambulans som körde mig tillbaks till Lindesbergs Sjukhus. Där blev jag omhändertagen med nya prover med bland annat Gastroskopi, som var en ganska obehaglig upplevelse. Där upptäckte de ett sår i magsäcken som förmodligen var orsak till blödningen. Under min vistelse har jag fått fyra påsar blod på grund av dåligt blodvärde, dessutom näringsdropp

Mina någorlunda normala värden

Nu är jag åter hemma igen efter sex dygns vistelse på Lindesbergs Sjukhus och det känns skönt. Har fått nya mediciner som skall stoppa blodflödet. Nexium HP och en spruta som heter Fragmin. I onsdags var jag ute i trädgården och tog lite bilder på nyutslagna blommor.

En Gul Rudbeckia 

Den första utslagna röda Rudbeckian

Ett bestånd av Solbrud har också slagit ut

och de små Rabattrosorna har brett ut sig 

Det har hänt lite i trädgården när jag varit borta

och Dennis var glad att husse kommit hem igen

Det var allt för den här gången

Ha det gott

Stig

Några blombilder från förra århundrandet

Nu blir det nostalgi igen och analoga bilder  

En Hibiskus på Madeira 1986 

När jag fyllde 50 år gjorde vi en resa till Madeira, som visade en ny värld för mig med mängder av exotiska blommor, och jag hade med mig en Canon T70 och ett Tamron 35-70 mm. 1:3,5, som jag tog en del bilder med.

Här är en vit Hibiskus

En okänd men vacker blomma i hotellets trädgård

Intresset för att fotografera blommor fick jag någon gång under 80-talet först var det kanske lite mer spontant, senare blev det ett stort intresse att avbilda alla blommor vi hade i vår trädgård i Täby. I början hade jag bara min vanliga utrustning som då bestod av Canon FT med ett Canon 50 mm. 1:1,8 och ett Tamron 35-70 mm 1:3,5 som hade ett makroläge så jag kunde få en viss förstoring. Nu har jag skrivit om det här i tidigare bloggar som t,ex. Min resa till  Kvikkjokk 1987  Då hade jag bytt till en Nikon F 501  obj. Nikkor 35-135mm f 3,5 + försättslins

Smörbollar 

Fjällsippa eller Isranunkel 

Rödblära 

Under Kvikkjokkvistelsen demonstrerade kursledaren Peter Ugander en Mamiya 645, en s.k. mellanformatskamera, och den fångade mitt intresse kanske mest för att kunna ta landskapsbilder med, men det var mest blommor som blev objekt. 

Min Mamiya 645 1000S här i jämförelse med en Panasonic LX3

Efter att ha läst en del annonser i DN och tidningen Foto så hittade jag en beg. Mamiya 645 1000S med två objektiv ett 80 mm. 1:2,8 och ett tele 150 mm. 1:3,5. Senare köpte jag en sats mellanringar och en teleconverter. På 1980-talet var fotobutikerna frikostiga med broschyrer och jag bad naturligtvis om ett ex. på Mamiya kameran, och där fanns mycket intressant att läsa om olika tillbehör. Som standard ingick en ljusschaktsökare S men jag köpte en Prismasökare PD, som hade inbyggd TTL exponeringsmätare och den underlättade exponeringen med tid och bländare.

Min Mamiya 645 1000 S med Prismasökare PD

         Mamiya 645 1000S            En demo om storleksskillnaden

                                                    mellan formaten      

                                         Teleplus Konverter och en sats Mamiya mellanringar                                                

Nedan kommer några bilder på blommor som jag tagit med min Mamiya med ett 80 mm. 1:2,8 objektiv och mellanringar omkring 1987-88 

Ros med lus

Bergtallsskott

Brandgul Lilja

Vit Borstnejlika

Löjtnantshjärta

Blommande Grön och Vitbrokig Kornell

Krokus i Trädgården för drygt 30 år sedan 

Det var en rolig tid med Mamiya men den var dock lite tung att släpa med sig ut i naturen så jag nöjde mig med att ta bilder i trädgården. Vid några tillfällen tog jag lite landskapsbilder bland annat från Ullnatippen i Täby men det var en bedrift att bara kånka upp till toppen med kamera och stativ.

Vy från Ullnatippen 1987

Ett annat tillfälle var en utflykt till sjön Hersen i Roslagen en tidig höstmorgon

Sedan kom millenniumskiftet och där kom digitalkameran in i mitt liv men det är en annan historia 

Önskar alla en trevlig Midsommar

Ha det gott

Stig

Hej jag är en Robot

Hej jag heter "Robban" och är en Robotgräsklippare 

Igår kom Elin hem till mig  och installerade min Trädgårdstomte "Robban" som skall hålla gräsmattan fin. Elin jobbar på Grannhjälpen som installatör av robotgräsklippare.

Här förbereder Elin installationen av Roboten

 En sorts jordfräs som fräser ett spår och lägger ned begränsningstråden i spåret

Här börjar Elin köra runt tomten med fräsmaskinen

Här har De passerat trappan till altanen

och här passerar de Klätterhortensian

Sedan vidare efter staketet mot Gruvgatan

Här passerar de förbi Trollhasseln och staketet mot en granne

Här programmerar Elin Robban så han skall klara av sitt jobb

Nu ger sig Robban ut på premiärturen

Dennis tittar misstänksamt på vad vi fått för inkräktare

Robban på väg mot laddningsstationen efter fullbordat varv

och Elin är klar med installationen efter en och en halv timmes jobb och tar med sig emballaget

Det var allt för idag

Ha det gott

Stig

Nu blir det några blombilder och lite annat

Det är kanhända rosornas tid nu i min trädgård

En av flera rosenbuskar som blommar och doftar fantastiskt

En annan väldoftande ros men jag vet inte vad den heter

Klängrosorna slår ut varje dag, blomningstiden är kort, men det kompenseras av att det kommer ständigt fler

Den är svagt rosa nästan vit och den doftar ganska svagt också

En ros som påminner om den första i det här svepet

Det här lär vara en ros också enligt Pernilla, som sköter min trädgård men namnet har jag glömt, och den är nästan överblommad nu

Pionen som just nu är mycket fin doftar också fantastiskt gott

Lammöronen blommar och det är ett populärt mål för hungriga Humlor

En Björnbärsblomma får avsluta kavalkaden

På förmiddagen kom en elektriker från Elkedjan i Lindesberg

Här kopplar elektrikern in ett vägguttag till min robotgräsklippare

Lite senare kom Susanne och hjälpte mig att trimma bort gräs runt staket, buskar och träd.

Här trimmar Susanne bort gräs vid staketet

Vi tar oss en liten siesta i soffan efter en hektisk förmiddag med två besök

Det var allt för i dag

Ha det gott

Stig

Vad göra med alla bilder?

Lena med blommor i håret på Madeira(1986) kunde kanske vara värd att hänga på en vägg

En berättigad fråga kanske, för det tas ju mängder av bilder med dagens digitalkameror, och de flesta stannar på datorns hårddisk. Någon gång på 80.talet gick jag en fotokurs och där kom samma fråga upp trots att antalet bilder som togs då bara var en bråkdel av vad som produceras i dag.

Då fick vi ett tips att kopiera lite större bilder, rama in och hänga upp dem, och till vår hjälp rekommenderade kursläraren ett antal böcker i ämnet bland annat "Hjälpreda i Bildhantering" av Hans Alenius.

Några inramade bilder på tillfällig vernissage i min soffa

Som jag skrev i min förra blogg,  så har jag hållit på några år med utskrift av egna bilder ända sedan den dagen vi skaffade vår första dator och skrivare och det har blivit ganska många bilder med åren och en del har jag ramat in bland annat blommor som under en tid var ett stort intresse att dels fotografera och sedan kopiera, och det har varit kul. Men nu börjar väggutrymmet att tryta så vad göra.

Det finns förstås en möjlighet att kanske få hänga upp några bilder på biblioteket. Varje vinter så ordnar Lindesbergs kommun en konstutställning som heter Vinterspår och där brukar Lindesbergs Fotoklubb medverka, så där finns det också en möjlighet. 

Ett annat sätt var att ha bildvisning med projektor och duk, men det var ganska omständligt att plocka fram och rigga upp så det föll mer eller mindre i glömska, och det fungerade dessutom bara med diabilder. I dag finns det modernare digitala bildvisningsprojektorer men det blir en marginell uppfräschning, och de är inte anpassade för diabilder vad jag vet. 

Under 80 och 90-talet gjorde vi många resor både inom och utomlands och allt dokumenterades på dia som laddades på rundmagasin, som rymde 100 diabilder, och det blev nog 15 st. plus en del vanliga raka magasin. Min fru Lena var inte så förtjust i diabilderna, hon ville ha pappersbilder att sätta in i fotoalbum att kunna se på när hon önskade.

Ett urval av mina fotoböcker

När jag flyttade till Lindesberg så började jag göra fotoböcker efter att jag sett en medlem på Fotosidan göra en fotobok, så jag testade med förlaget Blurb, som hade ett lättanvänt program som jag laddade ned, och det har blivit 12 fotoböcker hittills. 

Fotosidan har nog kanske betytt en del för att jag kunnat visa upp mina alster där, men det har väl i bästa fall setts av kanske 200-300 andra medlemmar sedan försvinner de in i glömskan.

Det var lite om mina funderingar om bilder som papperskopior 

Nu har Lupinerna blommat färdigt och jag har klippt bort dem så de inte fröar av sig

Vad tycks om min nya sommarlook

Det var allt för i dag

Ha det gott

Stig