Stefans Fotoblogg
Vilken bild blir sedd?
När man har fotograferat ett tag börjar det utmejslas en slags diffust budskap. Det kan vara ett tema med växter på ett visst sätt. Vissa typer av ljusförhållanden.
En dag stpr man i en bokhandel och bläddrar i en maffig fotobok för 1000 spänn och så kliar man sig i huvet och undrar hur fan de får 1000 spänn för den. Det är ju bilder som liknar de man själv har tagit så....
Man när man ställer samman sågra som blev bra så går det förbi med en hövlig tystnad. Inget händer.
Kanske beror det på att bilderna bygger så mycket på att de ska ses förstorade, och första intrycket är en liten tumnagel på 100 x 100 pixlar eller så. Då fordras något som väcker uppmärksamhet i det lilla formatet. Det slår mig då att det som väcker mest respons är sånt som bygger på att man har tillgång till finesser som bara finns i fullversionen av Photoshop Cs3. Det är lite att man ska skryta med att man har råd att skaffa den alltså. En del har säkert piratkopierat men men men.
Går man till pressen så har de sina standradnamn som de alltid anlitar. Andras bilder kommer bara i fråga om det är ond bråd död på motivet, typ en trafikolycka eller en brand. Tja det kan man ju inte göra, för det har först och främst dödat det där budskapem man ju hade som ville fram.
-------------------------------------------------------------------------
Slutsats:
Är man ett namn så får man lov att säga precis vad man vill, och den tekniska kvaliten betyder inte så mycket. Namnet gör att alla tycker det är _fantastiskt_ i alla fall.
Fast det kanske bara är skit det man gör. Den där kändisen kanske också bara gjorde skit, men namet gör att det anses bra ändå.
Och nedlåter man sig till att göra spekulativa bilder så betalar man med ett förlorat budskap, vilket ju var det man ville från början.