På spaning i trädgården
Usch ja. Vädret är högst onormalt hemma, höstkänslan här minst 3 veckor för tidigt. Bilderna är några veckor gamla, mest tagna i duggregn med därpå följande höga isotal. Det finns mycket att upptäcka runt knuten.
Först en blöt humlestackare. De älskar min lavendelrabatt, även i lätt regn. Sedan detta fynd, en pytteliten sak. Tolkar det som den artonprickiga nyckelpigan.Denna blomman gillar jag. Grävdes upp i Ettrickbridge, Skottland. En mycket trivsam liten vrå i världen. Har anpassat sig fint hemma. Det är en Montbretia, och ska inte tåla frost något vidare rent teoretiskt, men denna halvvilda skotte har överlevt alla vintrarna. Gladan passerar. Svårt med fågelfoto uppåt i mulet väder.Den älskade tornseglaren, apus apus. Mer besläktad med tättingar än svalor. Har nu, kloka som de är, flugit till södra Afrika för att tillbringa vintern där.Musik för fåglar? Nä, ett tips om att cdskivor skrämmer bort körsbärsplundrare. Hängde därför snurrande skivor runt om det stora trädet, högt som lågt. Lyfte upp dem med en lång pinne och hängde på krok. När solen stod lågt har vi haft fin discobelysning i trädgården. Men fåglarna då? Nä, så korkade var de inte. Ett återkommande malande duggregn. Blöt vuxen stare. Blöt koltrasthonaOch en grönfinkunge. Grönfinkarna verkar gilla min trädgård. Så en bildserie på en nyss flygfärdig blåmesunge. Alla vill ha de goda körsbären, de är helt slut innan de är fullt mogna ens. Det stora trädet är en oemotståndlig magnet, tidiga morgnar kan jag väckas av kråkornas högljudda fester. Denna blåmes var dock mycket stillsam och ordentlig. Tyvärr, mulet, regn trädskugga ger höga isotal, och svårt för autofokus. Så alla bilderna fick inte den kvalite jag ville. Har man inte armar så.....
/MA
Hälsn!