Övriga fåglar

Ja, så låter rubriken. Lite korrekt, lite tråkig. Som "övriga tättingar" på fågelplanschen svärfar hade på utedasset. Kanske har den satt spår i mig. I vart fall är de spännande och fascinerande.

I min ungdom jagade jag med bössa. De flesta djur fick passera, och jag såg på dem. Jag vill tro, att det är bra, att stå och glo, i lugn och ro. Jodå. Men några gick åt. 

Med kameran kan jag jaga allt möjligt, sikta noga och knäppa av. En skarp bild möjligen, om jag inte rycker i avfyrningsögonblicket, men inget dött djur. Då blir jag glad. För övrigt är det lite svårt nu i min ålder med fåglar som flyger, de har en tendens att flyga rakt över mig. Och då riktar jag objektivet mot fågeln så klart. När fågeln är rakt över mig, är ansiktet vänt helt uppåt med ögat i sökaren. Och då börjar jag falla omkull. Men hitintills har jag bara vinglat omkring, inte fallit helt. 

Så varför så lite människor i mina bilder? Jo dels vill jag inte exponera folk för mycket, men det viktigaste skälet är en förskräcklig infektionskänslighet. Det kan straffa sig ordentligt att träffa andra inomhus.  Nu över till fåglarna. 

Först byns storkpar. Vänder ägg.Blå ögon.GulsparvenDenna näktergal häckade i ett lågt större törnsnår, lite ovanligt? Svanen ser på mig, märkligt nog blev jag inte attackerad. Råkade promenera intill dess bo med 1 st ägg. Storskarven, inte älskad av alla.Den har reptilliknande dragStenskvättan, på hemspråk heter den stoinskidan. Håller distansen.Vita svanar mot blå himmel, i detta fall lite gråblått. Alltid tjusigt. Var ett motiv på 20kr frimärkena för 50 år sedan, troligen graverat av Ceslaw  Slania? Rödstjärtshonan i mitt ena mullbärsträd. Hannen är försiktigare, lyser på långt håll med sin vita fläck, utom när jag har en kamera till hands. Då syns den inte till.Och den röda gladan, paret patrullerar år efter år sin runda ett antal gånger per dag. Rakt över huset. Har aldrig sett den landa, men tror mig veta var den har sitt bo. Hade jag fått lägga ut något gott till dem på gräsmattan hade det blivit fina bilder. Men så får man inte göra. Aldrig sett den attackera något i trädgården, men en gång svävade de 2 meter över huvudet på en fasanhona som stod i rabatten i lugn och ro, ignorerade gladan fullständigt.

2016-05-28 20:59   Margareta Cortés

Det var en fin samling fåglar.
Inte så vanligt att ha stork så att man kan få kalla den för byns stork, jag har bara sett stork en enda gång i Sverige.
Stenskvätta fick jag äran att både se och fota förra helgen.

Svar från Vibybo 2016-05-28 21:04

Tack! Jo, det är trevligt. En flyger med benen rakt, tror det är den flyttande vilda hannen. Den andra med benen i kors, det är den uppfödda honan som stannar året om. Lättast att känna igen dem så. Trevligt om man ligger i vilstolen ute i skuggan och en stork svävar över. Har förresten sett en av dem landa på ett litet tak på sjukhuset, just intill ett fönster. Och innanför det fönstret finns ett förlossningsrum. Men den hade inget knyte i näbben.

2016-05-28 23:16   Khalad

Väldigt fina fågelbilder! Särskilt skoj med storkarna, såna har jag aldrig sett i verkligheten. Och näktergal har jag hört någon enstaka gång men aldrig sett. Inte gladan heller för den delen, snyggt!/ Björn T

Svar från Vibybo 2016-05-28 23:29

Tack. Jag är väl lite bortskämd. Vill ut varje dag och bara uppleva. Utan att vilja förringa Oshos filosofi, att bara vara i ögonblicket, återkommer jag till orden "att stå och glo i lugn och ro" som uttrycker samma tycker jag, men utan finess. Åtminstone känns det som om man bara är, och tar in, när jag står mitt bland träd, vatten, ängar och fåglar. Nä, nu är jag väldigt trött. Godnatt.