Stefans bilder
636 - Vanligt verkligt vardagsgrått
Då jag inte har så mycket för mig blir det lite bilder från gårdagens test också. Den gjordes innan snön kom. Hade med mobilkameran och en gammal Olympus. När jag kom hem och såg mobilkamerabilderna var de liksom lite grådimmiga, konstigt tänkte jag och lite besviken då det var svartvitsensorn jag testade. Men det gick att fixa i Lightroom. Senare uppdagade jag att linserna på mobilen var väldigt smutsiga, konstigt att det blev bilder alls. Det var fodralets fel, får se om jag vill använda det framöver. Det skyddar, men samlar smuts på linserna. Men först mobilbilderna tagna med sensorn för svartvitt:
Trädet långt där borta som jag tagit många bilder på, det måste ju vara med nu också. Vardagen, så ser den ut. Riktigt gråväder före snöfallet Mitt i grusvägen i skogen fanns lite vatten och en spegling Gammeldags stil på bilden Gräset tyckte jag om, måste få en bild. Så hade jag den gamla Olympuskameran med mig, ställd på "grovkornig svartvit" för jag fann ingen annan svartvit variant. Skulle se hur det blev direkt ur kameran. Svaret var - förskräckligt! Enorm kontrast, närmast silhuett på allt och lite oskarpt. Men denna bilden blev något sålunda, tar med den.
Gatufoto? som det kan bli en bit utanför tullarna.
Den 17 Oktober på kvällen kände jag mig märkvärdigt aktiv, tog en kamera i fickan, och sedan ut med cykeln i byn. Tyvärr hade jag inte tänkt först, så det blev billig kamera och optik, d.v.s. utan bildstabilisering och max ISO 1600 i mörkret, något utmanande för den som är född darrig, och med åldern har utvecklat denna egenskap. Det blev som det blev.
Ut i byn. Där kom bussen, så mycket mer händer inte. Upp med kameran, fri hand. Kan nog kallas mjuk bild. Fick syn på höstlöven, fick bli en bild ur kattperspektiv, bara lite mjuk denna gången, har nog stöttat kameran mot benet. Satte kameran mot kyrkomuren, den är stabil. Tornet blev ganska skarpt. Nästan åtminstone. Kyrkogrinden, stöder mot cykeln. Sedan uppåt mot höstträden. Men är det vinden som ruskar träden, eller fotografen som ruskar kameran? Uppmuntrad av dessa gatufotoförsök tog jag kameran med in till staden, så här ser staden ut. Framme till höger är det annars uteservering och mjukglass, det var mycket lugnare nu. Ost delikatessaffären drar vandrarnas blickar till säg. Är man snäll kan dessa gatufoton kallas väldigt tama, nog inget för mig, trivs mer bland fåglarna.
Några höstpromenadbilder
Från 18-19 Oktober, inte så länge sedan, och inga komplicerade/avancerade bilder. Alla framkallade i Silkypix Developer Studio 8. De första 4 bilderna tagna med billig utrustning - Panasonic GX1 samt Sigma 19mm - således helt befriat från bildstabilisering.
Som lockande stigar ska se ut, slingrande med äventyr bak hörnet. Något större äventyr fanns inte, som tur var, men trevligt att se på. Jag reflekterade över en bit av himlen och hade stövlar på så jag slapp bli blöt av daggen. Sedan hem i trädgården. De äpplen som inte äts upp eller blir mos, återgår till naturen. Kan inte lagra någonstans, antingen lockar det in möss som förstör för mycket pengar i förrådet, inte i skjul för då springer mössen runt bland äpplena och lämnar vidriga visitkort överallt. Detta är Dronning Louise. Golden Delicious i regn, ganska hårda ännu, men goda. Löv av Transparent Blanche. Under ett Belle de Boscop hade denne figuren funnit skydd för regnet. Tagit med blixtrande extra ljus. Päronlöv, Pyrus pyrifolia. Ett regnvått höstlöv på trädgårdsstolen, ett sant hösttecken, Boscoplöv är det.
I går vid sjön såg jag gäss, gäss och gäss.
Välsignad vare den eldrivna cykeln, kom ner till sjön i går och spanade en stund, först till båtplatsen där en kvarglömd sångare pep ynkligt i buskarna, sedan vände jag hemåt och tog några bilder på vägen. Har förresten behandlat bilderna i Polarr, testar andra program ibland, här blev jag ganska nöjd och priset - 160 kr på livstid - klagar jag inte på. I Adobe prenumerationen använder jag knappt en bråkdel av finesserna, och har börjat undra varför jag inta skall avsluta prenumerationen när perioden går ut.
Båtplatsen ja, här ligger minnen efter sjöns siste insjöfiskare, han bor i byn ännu. Långt bort vid sjökanten fanns gässen, så jag fick sträcka ut objektivet så långt det gick för att nå ända dit, just då var det mulet, men sen kom solen tillbaka. Både disigt och soligt, fint att stå och se på stora mängder gäss fanns det, en hel del vitkindade det var en blandad skara det kom nya flockar som landade medan andra ville flytta lite på sig.
Liten promenad i Sölvesborg
Fortsatte mitt kameratest, först mitt på ljusa dagen då vi åkte till Sölvesborg i ett ärende, för att sedan äta en bit och gå en liten runda nere vid vattnet. Till vänner i Sölvesborg: nej, vi orkade inget hälsa på sedan, utan åkte hem och vilade ordentligt. Kameran presterade över förväntan, mycket glädjande, inget att klaga på. Iso 160 alla bilder. Tog på kvällen hemma mörkerbilder med Iso 1600, vill inte gå högre. I lampljus utanför huset och en trettondels sekund handhållet blev det utmärkt, likadant inomhus med taklamporna tända och 1/80 sekund, skarpt och vältecknande. Tog sedan stativ och 2 sekunder exponering i mycket svag belysning, inga problem. För riktigt bra mörkerresultat krävs ju fullformatskamera och lägga till väldigt mycket pengar, något jag är ovillig till eftersom sista betalningsdagen för en förfärlig skattesmäll snart är här.
Efter mat på sillabåten tog jag fram kameran, detta är ett typiskt Sölvesborgsmotiv. Kan också visas så här. Eller så här? Sölvesborgs gång och cykelbro, längst i Europa, 760 meter över havsviken. Äldre stadsdel vid vattnet. Det är en mycket mysig liten stad, med många lägenheter som har havsutsikt, och en stad som får mig att känna trivsel. Boulespelare vid kajen. Själv fördrar jag vildboule, har deltagit i ett lokalt vinnande lag i Frankrike. Fin skylt som ger tillfällen. Kärleken verkar blomstra i staden. Det är fritt fram att sätta ihop sin egen dikt, denna gjorde min fru.